Inkompetenta föräldrar som inte klarar att bestämma över sitt eget liv!
Precis så ser den rödgröna röran med Folkpartiet i spetsen på oss föräldrar. Vi förstår nämligen inte vad som är bäst för oss och våra barn utan PK-elitens samlade makttrupp har nu bestämt vad som är bäst för blivande föräldrar. Inte nog med att de redan hade idiotförklarat oss så pass att två månader tvingades på den ene föräldern, nu har det ökats till tre månader!
För många familjer innebär detta att barnen mister tre månader med sina föräldrar. Det är nämligen vad som händer när ekonomin är så kärv att den som till största delen står för försörjningen ska överleva på den föräldrapeng som delas ut. Samtidigt som nyheterna berättar om ränteläget och en väntande bostadsbubbla bestämmer sig regeringen med Folkpartiet att ta ett beslut över dessa människors huvud; de SKA vara hemma tre månader oavsett.
Vad är då bäst?
Att familjen får bestämma över dessa dagar själv eller att regeringen ska lägga sig i något så privat? För mig är det självklart så att varje förälder själv vet vad som fungerar i den familjen, inte Löfven och Fridolin med vänner.
Anser jag då att bara den ene föräldern ska få vara hemma?
Självklart inte, om det inte är så att det passar familjen bäst. Jag anser nämligen att varenda öronmärkt dag skulle rivits upp och det fulla ansvaret skulle tilldelas varje familj. I de fall föräldrarna inte lever ihop ska det ses till barnets bästa om hur dagarna ska fördelas.
För vår lilla familj betyder de två månader som jag tvingas ta ut, för ja, i vår familj är det jag som ska tvingas ta ut "pappa"-dagar, ett stort glapp i ekonomin. Inte nog med det så är det inte bara 60 dagar för oss utan 60 dagar gånger tre barn: 180 dagar.
Jag ska alltså ta ut 180 dagar vilket förstör ekonomin.
Nej, jag tjänar inte så mycket att glappet blir för stort utan jag hade order av en statlig myndighet om att befinna mig i hemmet under början av Lillemans tid vilket i sin gjorde att det blev ett glapp i min inkomst. Jag ångrar det inte en sekund då han är värd all tid och alla pengar i världen men försäkringskassan konstaterade när den stora flickan föddes att jag hade trillat mellan stolarna. En statlig myndighet hade tagit ett beslut som nästa statliga myndighet vägrade att kännas vid vilket gör att jag får ut det minsta belopp som är möjligt att få ut trots att jag under hela mitt liv konstant har arbetat.
Om man då tittar på detta rent krasst. Vilka drabbas när familjen inte får ut de pengar de behöver varje månad? Jo, till stora delar barnen då nöjen är det som först tas bort.
Av alla förslag som denna katastrofregeringen tagit är detta ett av de värsta och jag tycker det är tragiskt att de har en sådan dålig människosyn att de måste börja bestämma i familjernas privata sfär. Jag tror att föräldrarna själv är de som vet bäst, ingen annan.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/klart-for-tredje-pappamanad
Precis så ser den rödgröna röran med Folkpartiet i spetsen på oss föräldrar. Vi förstår nämligen inte vad som är bäst för oss och våra barn utan PK-elitens samlade makttrupp har nu bestämt vad som är bäst för blivande föräldrar. Inte nog med att de redan hade idiotförklarat oss så pass att två månader tvingades på den ene föräldern, nu har det ökats till tre månader!
För många familjer innebär detta att barnen mister tre månader med sina föräldrar. Det är nämligen vad som händer när ekonomin är så kärv att den som till största delen står för försörjningen ska överleva på den föräldrapeng som delas ut. Samtidigt som nyheterna berättar om ränteläget och en väntande bostadsbubbla bestämmer sig regeringen med Folkpartiet att ta ett beslut över dessa människors huvud; de SKA vara hemma tre månader oavsett.
 |
| svt.se |
Att familjen får bestämma över dessa dagar själv eller att regeringen ska lägga sig i något så privat? För mig är det självklart så att varje förälder själv vet vad som fungerar i den familjen, inte Löfven och Fridolin med vänner.
Anser jag då att bara den ene föräldern ska få vara hemma?
Självklart inte, om det inte är så att det passar familjen bäst. Jag anser nämligen att varenda öronmärkt dag skulle rivits upp och det fulla ansvaret skulle tilldelas varje familj. I de fall föräldrarna inte lever ihop ska det ses till barnets bästa om hur dagarna ska fördelas.
För vår lilla familj betyder de två månader som jag tvingas ta ut, för ja, i vår familj är det jag som ska tvingas ta ut "pappa"-dagar, ett stort glapp i ekonomin. Inte nog med det så är det inte bara 60 dagar för oss utan 60 dagar gånger tre barn: 180 dagar.
Jag ska alltså ta ut 180 dagar vilket förstör ekonomin.
Nej, jag tjänar inte så mycket att glappet blir för stort utan jag hade order av en statlig myndighet om att befinna mig i hemmet under början av Lillemans tid vilket i sin gjorde att det blev ett glapp i min inkomst. Jag ångrar det inte en sekund då han är värd all tid och alla pengar i världen men försäkringskassan konstaterade när den stora flickan föddes att jag hade trillat mellan stolarna. En statlig myndighet hade tagit ett beslut som nästa statliga myndighet vägrade att kännas vid vilket gör att jag får ut det minsta belopp som är möjligt att få ut trots att jag under hela mitt liv konstant har arbetat.
Om man då tittar på detta rent krasst. Vilka drabbas när familjen inte får ut de pengar de behöver varje månad? Jo, till stora delar barnen då nöjen är det som först tas bort.
Av alla förslag som denna katastrofregeringen tagit är detta ett av de värsta och jag tycker det är tragiskt att de har en sådan dålig människosyn att de måste börja bestämma i familjernas privata sfär. Jag tror att föräldrarna själv är de som vet bäst, ingen annan.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/klart-for-tredje-pappamanad