tisdag 8 maj 2012
Meningen med livet
Ibland känns det som om hur jag än gör så går det bara emot mig och det är så jobbigt. Orkar egentligen inte med fler jobbiga besked nu. Idag har vi gjort vårt första besök på Cura-kliniken i Malmö och jag måste verkligen påpeka vilken skillnad det är mellan RMC och Cura. Den som inte gillar privata alternativ önskar jag nästan våra problem så att de kan se vilken markant skillnad det är i alla aspekter men i det första med bemötandet från personalen. Vilken personal! Tanken var att vi idag skulle köra igång försök nummer sex och de planerna var de med på fram till jag blev undersökt. Två läkare inne denna gång som frågetecken för det de hittade denna gång är inget de någonsin sett. Istället för att få alla recept fick jag lämna blodprover för att se att det inte är cancer och är det kvar nästa vecka blir det operation för att ta bort det. Jag har en knöl på fem decimeter i diameter vid den ena äggstocken men då jag gått upp så mycket sedan jag hade en cysta och för att den inte sitter på samma ställe så kan jag inte känna den själv. De frågade om jag inte har haft ont och jo, jag har ont men jag hatar gnälliga människor och skulle inte få för mig att bli en av dem så jag gnäller inte. De ser att det inte är någon form av cysta som det var förra gången så nu återstår det bara att vänta. Beroende på vad proverna säger och hur det ser ut så kan det bli som så att vi får skjuta upp nästa icsi till efter sommaren. Så fruktansvärt tröttsamt. Känns som jag har haft alla möjliga och omöjliga sjukdomar nu och det ställe det känns mest på är huvudet, det psykiska. Jag känner inte för att dö innan jag ens hunnit fylla trettio. I rätt tidsordning har jag i urval haft aggresiva bakterier från Thailand som tog nästan två år att bli av med, påssjukan så jag fick sluta träna för att risken för hjärnhinneinflammation var så hög, cysta som de plockade, två missfall och druvbörd så att vi inte fick skaffa barn och nu en knöl som de inte vet vad det är. Jag blir så trött. Hur kan personer gnälla över sina liv när de aldrig varit med om något? Jag påstår inte att jag har det värre än någon annan men ibland känns det så. Hör många som gnäller över sina barn. Jag tror ingen gnäller som har haft problem att skaffa dem. Nu håller jag tummarna för att det inte är något farligt.