Då jag varit politiskt engagerad i väldigt många år har jag hunnit träffa väldigt mycket människor. Vissa av dessa människor fastnar, andra inte. De som fastnar behöver inte alltid vara de som tycker som jag utan är oftast de som står för vad de tycker oavsett vad andra tycker. Jag har väldigt svårt för att ändra en åsikt jag har fått för mig och jag behöver överbevisas för att jag ska ge mig.
En av gångerna vi var och kampanjade i Karlshamn gick jag fram till en jättesöt tjej. Att hon var vänster gick inte att missa men jag tycker inte människor ska behandlas olika och jag frågade om hon ville ha lite information. Hon ville jag skulle berätta vad vi tyckte och jag drog i korta drag vad jag tycker är det viktigaste inom politiken. Hon lyssnade uppmärksamt och när jag var klar tittade hon på mig och berättade att den dag de tagit makten genom sin revolution var jag en av de första som skulle få ett nackskott. Vad ska jag svara på det?
Denna tjej var med i KPML(r) som idag bara heter Kommunistiska partiet. Jag minns henne tydligt och hon stod väldigt fast vid sin åsikt. Det beundrar jag även om jag tycker hennes åsikter är helt absurda. I min värld måste man ha något fel psykiskt (ber om ursäkt för alla tår jag precis hoppade på) om man röstar på detta eller sympatiserar med dem.
Det värsta jag vet är när jag inte vet och därför läser jag mycket. Kommunistiska partiet har ett ungdomsparti precis som alla andra. Deras ungdomsförbund har en egen tidning precis som de flesta andra. Deras tidning heter Rebell och Martin Schibbye var tidningens redaktör under väldigt många år. Att höra honom på radion berätta vad hemskt det var i fängelset och vad skönt det är att vara tillbaka i ett land där det är ok att uttrycka sig som man vill är skrattretande. Han borde älska Etiopien lika mycket som Nordkorea och Kuba. Vill han inte leva som han lär?
Det är katastrof att så många i Sveriges journalistkår är vänstervridna. Skulle någon av dem rösta på något annat betvivlar jag att de vågar säga något med rädslan för att de, som pratar om solidaritet och allas lika värde, ska ställa till det för dem.
I mina ögon är det oftast de vänstervridna som ställer till det på gatorna, som är här och protesterar mot minknäringen och kastar spikpotatis och gatusten mot polisen när det är något. De döljer dessutom sina ansikten och det är så fegt. Jag har aldrig sett någon med kostym stå och kasta saker mot polisen. I mina ögon är detta i de flesta fall ungdomar som har fått alldeles för lite uppmärksamhet av föräldrarna, uppfostrats av samhället och bestämt sig i tonåren för att göra revolt mot att de inte mår bra. Som tur är växter de flesta upp.
Schibbye kunde suttit kvar så länge i Etiopien att han förstod hur det fungerar med kommunismen. Den fungerar inte. Det finns inte en enda fungerande kommuniststat i världen. När Schibbye sedan får frågor om detta av journalisterna vill han inte svara. Är det svensk journalistik?
Det är pinsamt att det är så färgat. Schibbye som nu tycker att han är en hjälte (jag tycker att han visste vad han gjorde när han begav sig in i landet) borde hjälpa alla de som inte har turen att ha ett yrke som hans. Hans uttalande visar att han står lika mycket för sin tro som Peter Eriksson (när han satt som språkrör) om sin miljöpolitik. Han körde en V8-jeep i Stockholm. Åk kollektivt. Det är ju det du strävar efter. Schibbye borde må dåligt över hur han tänkte förr men han har tydligen inte blivit tillräckligt vuxen för det än.
En av gångerna vi var och kampanjade i Karlshamn gick jag fram till en jättesöt tjej. Att hon var vänster gick inte att missa men jag tycker inte människor ska behandlas olika och jag frågade om hon ville ha lite information. Hon ville jag skulle berätta vad vi tyckte och jag drog i korta drag vad jag tycker är det viktigaste inom politiken. Hon lyssnade uppmärksamt och när jag var klar tittade hon på mig och berättade att den dag de tagit makten genom sin revolution var jag en av de första som skulle få ett nackskott. Vad ska jag svara på det?
Denna tjej var med i KPML(r) som idag bara heter Kommunistiska partiet. Jag minns henne tydligt och hon stod väldigt fast vid sin åsikt. Det beundrar jag även om jag tycker hennes åsikter är helt absurda. I min värld måste man ha något fel psykiskt (ber om ursäkt för alla tår jag precis hoppade på) om man röstar på detta eller sympatiserar med dem.
Det värsta jag vet är när jag inte vet och därför läser jag mycket. Kommunistiska partiet har ett ungdomsparti precis som alla andra. Deras ungdomsförbund har en egen tidning precis som de flesta andra. Deras tidning heter Rebell och Martin Schibbye var tidningens redaktör under väldigt många år. Att höra honom på radion berätta vad hemskt det var i fängelset och vad skönt det är att vara tillbaka i ett land där det är ok att uttrycka sig som man vill är skrattretande. Han borde älska Etiopien lika mycket som Nordkorea och Kuba. Vill han inte leva som han lär?
Det är katastrof att så många i Sveriges journalistkår är vänstervridna. Skulle någon av dem rösta på något annat betvivlar jag att de vågar säga något med rädslan för att de, som pratar om solidaritet och allas lika värde, ska ställa till det för dem.
I mina ögon är det oftast de vänstervridna som ställer till det på gatorna, som är här och protesterar mot minknäringen och kastar spikpotatis och gatusten mot polisen när det är något. De döljer dessutom sina ansikten och det är så fegt. Jag har aldrig sett någon med kostym stå och kasta saker mot polisen. I mina ögon är detta i de flesta fall ungdomar som har fått alldeles för lite uppmärksamhet av föräldrarna, uppfostrats av samhället och bestämt sig i tonåren för att göra revolt mot att de inte mår bra. Som tur är växter de flesta upp.
Schibbye kunde suttit kvar så länge i Etiopien att han förstod hur det fungerar med kommunismen. Den fungerar inte. Det finns inte en enda fungerande kommuniststat i världen. När Schibbye sedan får frågor om detta av journalisterna vill han inte svara. Är det svensk journalistik?
Det är pinsamt att det är så färgat. Schibbye som nu tycker att han är en hjälte (jag tycker att han visste vad han gjorde när han begav sig in i landet) borde hjälpa alla de som inte har turen att ha ett yrke som hans. Hans uttalande visar att han står lika mycket för sin tro som Peter Eriksson (när han satt som språkrör) om sin miljöpolitik. Han körde en V8-jeep i Stockholm. Åk kollektivt. Det är ju det du strävar efter. Schibbye borde må dåligt över hur han tänkte förr men han har tydligen inte blivit tillräckligt vuxen för det än.