Rökning på balkonger och allmänna områden var en av diskussionerna som var uppe i Debatt för några veckor sedan. Jag har tänkt på detta sedan dess.
Chica, min grå jako, fick strikta order med sig. Hon lever tills hon är sjuttio-åttio år och hon har precis fyllt sex. Hon kan bli upp till hundra år. Hon är "min". Hon tyr sig till mig och jag kan göra vad jag vill med henne utan att hon skulle bita mig. Andra går hon till attack på bara de kommer in i rummet. Orderna som kom med henne var vilken kost hon skull ha, strikt, för att leva länge.
Hon älskar sura jordgubbssnören och hoppar upp och ner om hon ser ett. Hon tycker inte om sin specialmat, äter bara cashewnötter, frukt och musli i buren. För övrigt äter hon vad jag äter. Skulle jag sitta och äta godis utan att hon skulle få?
Jag vet att hon är bortskämd och att kosten hon får kanske gör att hon lever några år mindre. Och?
En kommentar på twitter för ett tag sedan var att varför lägga tid på gymmet för att leva längre när det enda resultatet blir att du visserligen lever fem år längre men att denna tiden spenderats på gymmet?
Jag lever hellre fem år mindre men får livskvaliten.
Vad som sen är livskvalite är upp till mig. På Debatt var det en dam som ville förbjuda all rökning och snusning på de flesta platser. Varför ska hon lägga sig i det? Det är upp till den personen.
Jag tycker varken rökning eller snusning är det fräschaste men varför skulle jag lägga mig i vad andra människor vill göra av sitt liv? Det kanske är livskvalite för dem!
För mig är livskvalite att vara frisk och att umgås med familj och vänner.
Det finns saker jag vill mer eller mindre men den dag någon annan lägger sig i vad jag ska göra kommer jag att bli väldigt arg. Vissa ord betyder inte bara en sak. Det betyder olika beroende på vem du frågar.