måndag 4 februari 2013

Adoptionsfrågan igen

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (http://www.mia.eu/) påstår att anledningen till att det adopteras färre barn till Sverige är att länderna vi vanligtvis adopterar ifrån har fått det bättre ställt och därför gör fler inhemska adoptioner.
För mig låter det precis som att det finns en brist på barn att adopteras i världen.
Tillåt mig tvivla. Trots detta skriver de i artikeln nedan från DN att det finns kö även om den har minskat. MIA påstår att en annan anledning till att färre barn adopteras är fler par är så mycket äldre när de kommer på att de vill adoptera. Det är så mycket prat om barnets bästa och att barnets väl alltid ska vara i centrum.
Ok, många är äldre när de kommer på att de vill adoptera.
Vari ligger då problemet?
Att dessa par borde kommit på detta fem år tidigare eller att processen är så långsam?
För mig är det självklart. Det är så märkligt att prata om barnets bästa men sedan är det många års väntetid för att ett par ska få adoptera. Skynda på processen!
När par har bestämt sig för att adoptera ska de bli godkända av sin hemkommun:

"Om du vill adoptera ska du ansöka om medgivande hos socialnämnden i din hemkommun. Kommunen ska anvisa till föräldrautbildning inför adoption och starta en medgivandeutredning"
(taget från mia.eu)

Alltså:
  1. Bli godkänd av socialnämnden i din hemkommun
  2. Gå en föräldrautbildning (Detta borde jag kommentera  men gör det inte för det hade blivit tre sidor till skrivna då)
  3. Vänta på att medgivandeutredningen ska bli klar
Detta är en process som tar år! Om nu paret är över 35 när de kommer på att de ska adoptera blir det problem. Först och främst är Sverige långsamma och i andra hand är det landet som barnet ska adopteras ifrån som är omständiga. De andra länderna kan jag bara hoppas på att det finns någon organisation som jobbar stenhårt för att effektivisera och här i Sverige hoppas jag verkligen att samma process finns. Det är inte ok att detta ska ta många år.

För mig är alla barn lika mycket värda. Dina, mina, våra, era och deras. Vilket land de kommer från spelar ingen roll men jag blöder för deras rättigheter att få ett bra liv oavsett vad som krävs. Barn kan aldrig hjälpa att de finns till och det är inte ok att de ska lida på grund av långsamma byråkratier i olika länder. Det ultimata hade varit att alla barn var önskade men så är inte fallet. Då deras biologiska föräldrar inte kan eller har möjlighet att ta hand om dem ska de få det så pass bra det bara går.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/allt-farre-barn-adopteras
http://emiliepilthammar.blogspot.se/2013/02/adoptionerna-till-sverige-minskar.html