Högsta domstolen beslutade att det ensamkommande barnet skulle dömas som vuxen. Han sa att han var sexton år men rätten kom fram till att han var minst tjugo år när han begick sitt brott. Den grova misshandeln han utförde ledde nu till att han efter sin fängelsetid ska utvisas.
Sverige står nu inför ett vägskäl för hur man ska göra.
Min tanke är att om du kommer till ett land, får ett boende, mat och personal som gör sitt bästa för att hjälpa dig och du ändå begår ett grovt brott så ska du dömas som vuxen om du inte kan bevisa din ålder. Som jag ser det hade detta lett till att de som eventuellt ljuger om sin ålder hade passat sig väldigt noga för att begå brott. Likadant för de som inte har ID-handlingar för även om de verkligen är minderåriga så skulle de dömas som vuxna. Vad är felet med det?
Att vara arton är i Sverige att vara myndig. Du räknas då formellt som vuxen. I många av de länder där dessa personer kommer ifrån blir man dock vuxen betydligt tidigare och om du är man, vilket de flesta är, räknas du dessutom som ett överhuvud då försörjningsplikten ligger på dig.
Att begå brott i hemlandet ses inte med blida ögon så varför ska vi mesa här?
Det är offret det är synd om, inte förövaren och detta oavsett var de kommer ifrån.
Jag bryr mig inte om några konventioner i detta läget heller. Ok, du är inte säker i ditt hemland? Det skulle du tänkt på innan du valde att bryta svensk lag och ingenting borde hindra de utvisningar som nu stoppas. Det finns ingen anledning i världen att dessa dömda brottslingar ska få stanna i Sverige och kosta pengar för våra medborgare när de är dömda för ett brott. Vill de inte bli utvisade ska de inte begå brott i vårt land!
Som jag ser på det är lösningen så enkel som jag skrivit: Kommer du till Sverige så begå inte brott för kan du inte bevisa din ålder kommer du behandlas som en vuxen i straffskalan. Detta innebär, åtminstone på pappret, att du ska utvisas vid grövre brott.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/hd-s-dom-kan-paverka-asylprocessen
Sverige står nu inför ett vägskäl för hur man ska göra.
Min tanke är att om du kommer till ett land, får ett boende, mat och personal som gör sitt bästa för att hjälpa dig och du ändå begår ett grovt brott så ska du dömas som vuxen om du inte kan bevisa din ålder. Som jag ser det hade detta lett till att de som eventuellt ljuger om sin ålder hade passat sig väldigt noga för att begå brott. Likadant för de som inte har ID-handlingar för även om de verkligen är minderåriga så skulle de dömas som vuxna. Vad är felet med det?
 |
| svt.se |
Att vara arton är i Sverige att vara myndig. Du räknas då formellt som vuxen. I många av de länder där dessa personer kommer ifrån blir man dock vuxen betydligt tidigare och om du är man, vilket de flesta är, räknas du dessutom som ett överhuvud då försörjningsplikten ligger på dig.
Att begå brott i hemlandet ses inte med blida ögon så varför ska vi mesa här?
Det är offret det är synd om, inte förövaren och detta oavsett var de kommer ifrån.
Jag bryr mig inte om några konventioner i detta läget heller. Ok, du är inte säker i ditt hemland? Det skulle du tänkt på innan du valde att bryta svensk lag och ingenting borde hindra de utvisningar som nu stoppas. Det finns ingen anledning i världen att dessa dömda brottslingar ska få stanna i Sverige och kosta pengar för våra medborgare när de är dömda för ett brott. Vill de inte bli utvisade ska de inte begå brott i vårt land!
Som jag ser på det är lösningen så enkel som jag skrivit: Kommer du till Sverige så begå inte brott för kan du inte bevisa din ålder kommer du behandlas som en vuxen i straffskalan. Detta innebär, åtminstone på pappret, att du ska utvisas vid grövre brott.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/hd-s-dom-kan-paverka-asylprocessen