Ungdomar som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare, så kallat ensamkommande barn, protesterar nu mot att de inte får stanna i vårt land. Detta tillsammans med andra människor.
De kommer från Afghanistan och vill inte återvända dit.
I artikeln framkommer det att de har varit i Sverige i två år.
Det är det första felet.
Det är en katastrof att någon har fått stanna i Sverige under så lång tid utan ett klart besked. Ingen ska behöva vänta och maxgränsen för detta borde vara några veckor oavsett vad beslutet är.
Det andra i artikeln jag vänder mig mot att är att det önskas amnesi för alla ensamkommande.
Med tanke på vad våra grannländer säger och vad som har framkommit det sista året är drygt hälften av dessa ungdomar inte ens ungdomar. De är vuxna.
Ska det då löna sig att ljuga om sin ålder?
Absolut inte.
P1 hade ett väldigt bra program förra året som handlade om boenden för så kallat ensamkommande. Definitionen "ensamkommande" är direkt fel då få av dem verkligen är helt ensamma. Uttrycket används dock för alla som kommer utan sin vårdnadshavare. Det betyder att om jag som ungdom hade åkt någonstans med min mormor så hade jag räknats som ett ensamkommande barn då hon inte var min vårdnadshavare.
Programmet handlade i alla fall om just boenden för dessa ungdomar och några av dem intervjuades. Samtliga intervjuade sa samma sak. Ingen av dem som bodde där var under arton.
Detta var de ensamkommandes egen version när de fick vara anonyma.
Ljuger de?
Självklart finns det de som verkligen är barn men fram tills dess att vi verkligen kan fastställa vilka det är bör alla veta att de kommer att utvisas. Barnen kan sedan få stanna och de andra skulle blivit satta vid gränsen för att de har ljugit om sin ålder, utnyttjat vårt system och tagit upp en plats som ett riktigt barn borde ha haft.
De av dessa ungdomar som kan bevisa att de är barn, låt dem stanna under strikta krav på vad vårt land förväntar sig av dem. Anhöriginvandringen kan stoppas för dem.
Har deras föräldrar så dåligt tänk att de skickar sitt barn på en dödsfärd borde de inte ens få kallas för föräldrar. De finska krigsbarnens historier talar sitt tydliga språk om detta.
Afghanistan ligger inte i väpnad konflikt och även om det finns grupper som är utsatta så litar jag på att de som Sverige har anställt för att utreda vilka som ska få stanna, gör detta riktigt.
Speciellt med tanke på den tid det tar.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/manifestation-for-ensamkommande
De kommer från Afghanistan och vill inte återvända dit.
 |
| svt,se |
I artikeln framkommer det att de har varit i Sverige i två år.
Det är det första felet.
Det är en katastrof att någon har fått stanna i Sverige under så lång tid utan ett klart besked. Ingen ska behöva vänta och maxgränsen för detta borde vara några veckor oavsett vad beslutet är.
Det andra i artikeln jag vänder mig mot att är att det önskas amnesi för alla ensamkommande.
Med tanke på vad våra grannländer säger och vad som har framkommit det sista året är drygt hälften av dessa ungdomar inte ens ungdomar. De är vuxna.
Ska det då löna sig att ljuga om sin ålder?
Absolut inte.
P1 hade ett väldigt bra program förra året som handlade om boenden för så kallat ensamkommande. Definitionen "ensamkommande" är direkt fel då få av dem verkligen är helt ensamma. Uttrycket används dock för alla som kommer utan sin vårdnadshavare. Det betyder att om jag som ungdom hade åkt någonstans med min mormor så hade jag räknats som ett ensamkommande barn då hon inte var min vårdnadshavare.
Programmet handlade i alla fall om just boenden för dessa ungdomar och några av dem intervjuades. Samtliga intervjuade sa samma sak. Ingen av dem som bodde där var under arton.
Detta var de ensamkommandes egen version när de fick vara anonyma.
Ljuger de?
Självklart finns det de som verkligen är barn men fram tills dess att vi verkligen kan fastställa vilka det är bör alla veta att de kommer att utvisas. Barnen kan sedan få stanna och de andra skulle blivit satta vid gränsen för att de har ljugit om sin ålder, utnyttjat vårt system och tagit upp en plats som ett riktigt barn borde ha haft.
De av dessa ungdomar som kan bevisa att de är barn, låt dem stanna under strikta krav på vad vårt land förväntar sig av dem. Anhöriginvandringen kan stoppas för dem.
Har deras föräldrar så dåligt tänk att de skickar sitt barn på en dödsfärd borde de inte ens få kallas för föräldrar. De finska krigsbarnens historier talar sitt tydliga språk om detta.
Afghanistan ligger inte i väpnad konflikt och även om det finns grupper som är utsatta så litar jag på att de som Sverige har anställt för att utreda vilka som ska få stanna, gör detta riktigt.
Speciellt med tanke på den tid det tar.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/manifestation-for-ensamkommande