tisdag 7 augusti 2018

Att ta i det obekväma.

Följa strömmen, det är lätt.
Att alltid hålla med någon annan, det är lätt.
Tyvärr är det så de flesta politiker fungerar.
De håller alltid med någon annan.
Jag har aldrig fungerat så.

Jag är uppväxt med att jag kan säga till kungen att han har fel.
Om jag gör det på rätt sätt.
Inga fula ord, inget nedvärderande men rakt på.
Ord och inga visor, och jag tycker det är så alla borde fungera.
Speciellt om man är politiker.

Det finns ett ordspråk som säger att man inte kan bli profet i sin egen hemstad.
Jag vill inte bli någon profet och är förmodligen många gånger mer uppskattad rent åsiktsmässigt av dem som inte alltid delar samma parti som jag.
Jag är en obekväm person för jag hoppar inte när de styrande säger "Hoppa!".
Jag sätter mig inte vid kommandot "Sitt!", utan jag fungerar mer som en ettrig terrier som går till full attack istället. Den dag jag får en vettig förklaring, då gör jag som jag har blivit tillsagd.
Det finns förmodligen en hel del diagnoser om jag skulle bli kollad.

Allt det där du lär barn när de är små och sedan växer upp slutar i princip att existera den dag du väljer att engagera dig politiskt. Tyvärr.
Det borde egentligen vara tvärtom.
Var ärlig. Ljug inte. Stå för vad DU tycker. Bry dig inte vad andra gör.
Det krockar fullständigt med min världsbild och det enda som egentligen gör att jag fortsätter är det faktum att jag anser för många saker vara fel.
Det enda sättet att förändra det på är då att ägna sig åt politik.

Jag har gjort det i tjugo år.
Tjugo år varav det absolut mesta är gratisgöra.
Jag vet inte hur många mil jag kört, saker jag delat ut och tal jag lyssnat på.
De kan dock inte köpa mig.
Jag gör det jag tror på, inte vad andra säger till mig att göra.

Jag lyssnar på alla riksdagsdebatter och läste igenom alla partiprogram senast förra veckan. För att jag ska veta vart jag står måste jag jämföra mig med världen och då räcker det inte att göra det just en enda gång. Jag måste ständigt uppdatera mig och förändras för den dag jag slutar med det kan jag lika gärna lägga mig ner och dö.

Jag har aldrig backat för de obekväma frågorna och jag har alltid stått för vad jag har sagt.
Jag hade som mål, i ungdomen, att bli utrikesminister.
Målet har sänkts lite men jag vill till riksdagen innan jag dör.
Jag vill bli gruppledare i kommunen och föra partiet framåt.
Det parti som snart är tillbaka i de gängor jag blev medlem till.
Ett parti som svängt värre än tekopparna på ett nöjesfält utan att för den delen erkänna att det var de som svängde.. Det var ju jorden som snurrade..
Många lever tyvärr helt upp i det blå.

Jag tror inte att jag vet allt och utger mig inte för att göra det.
Jag läser dock oerhört mycket och följer samhällsutvecklingen.
Jag har en gedigen arbetslivserfarenhet och har arbetat inom det mesta vilket skapat en bra förståelse för hur det kan se ut. Jag är ingen broiler som så många andra politiskt aktiva i min generation.

Jag tror på karma och att livet ska levas för att störa så få människor som möjligt.
Jag behöver inte trampa på någon för att ta mig dit jag vill, för då är det inte värt det.
Jag vill ta mig fram på grund av den jag är och det jag kan.

Vill ni ha någon som alltid håller med och gör som de blir tillsagda ska ni rösta på någon annan. Vill ni ha en person som står upp för alla människors lika värde, oavsett parti, och som inte backar när det börjar bli obekvämt, då kan ni rösta på mig.

Nederst hittar ni en länk till min presentation på SVT.
Där finns många svar men undrar ni något så får ni gärna höra av er!

https://valkompassen.svt.se/kandidat/emilie-pilthammar-moderaterna-solvesborg