Kvinna, homo och afrosvensk.
Utbildning spelar egentligen ingen roll, bara statistiken över hur fördelningen av diverse saker ser ut på arbetsplatsen. Jag förstår inte.
Ett upprop är nu påskrivet och inskickat för att kulturbranschen ska bli mer öppen och tillåta fler människor som är afrosvenskar eller "rasifierade" att få arbete inom detta.
Förslag ges på att man exempelvis ska anställa fler afrosvenskar.
Jag inser att jag är nära den varma plattan eller balanserar på den där linan nu igen.
Mitt bekymmer är dock att jag inte förstår. Vad är egentligen problemet?
Fler afrosvenskar i kulturbranschen!
Borde vi inte då göra som så att vi erbjuder fler människor att utbilda sig inom detta?
Eller att den som sysslar med musik, mode, design, smink, what so ever.. faktiskt jobbar på tills de blir stora och kändisar?
Det är nu det kommer pekas på att de är särfördelade på grund av sitt utseende.
Jag vet att det finns stolpskott inom alla branscher, att människor har förutfattade meningar och att saker och ting är olika, MEN, om du är musiker och ingen väljer att lyssna på din musik.. kan det kanske inte bara vara så att just din musik inte faller någon i smaken?
Eller det har med din hudfärg att göra?
För samtliga arbeten, oavsett inom vilken bransch det gäller, så anser jag att man helt enkelt tar bort allt som sticker ut. Det är faktiskt inte meningsfullt att veta könet på den sökande. Inte heller ålder, hemförhållanden, religion eller utseende. I ett CV är det vad du har presterat som ska vara det viktiga, vilket också bör vara det som styr.
Jag är helt emot kvotering och det gäller inom allt.
Denna debatten börjar spåra ur på riktigt.
Jag kanske kan komma in på något drömyrke genom att kvoteras in för mitt mörka skinn, för trots att jag räknas som ljus så slår mitt vallonska blod in och gör mig nästan svart sommartid. Att anställa efter kön, ålder, religion, utseende eller hobby blir absurt.
Jag vill bli anställd för mina erfarenheter samt mina utbildningar, vilket borde vara det sunda inom allt. Snart ska alla kvoteras in på något sätt.
Utom då de där medelålders vita männen, för de ska vi bara kasta skräp på.
Lyssnar ingen på din musik, tittar på din konst eller uppmärksammar dig, så kanske du ska tänka om istället för att skylla på något annat.
Blir du särfördelad på grund av något av ovan, så ska du självklart anmäla det.
https://www.svt.se/kultur/upprop-kraver-konkreta-atgarder-mot-rasism-inom-kulturbranscherna
Utbildning spelar egentligen ingen roll, bara statistiken över hur fördelningen av diverse saker ser ut på arbetsplatsen. Jag förstår inte.
Ett upprop är nu påskrivet och inskickat för att kulturbranschen ska bli mer öppen och tillåta fler människor som är afrosvenskar eller "rasifierade" att få arbete inom detta.
Förslag ges på att man exempelvis ska anställa fler afrosvenskar.
Jag inser att jag är nära den varma plattan eller balanserar på den där linan nu igen.
Mitt bekymmer är dock att jag inte förstår. Vad är egentligen problemet?
Fler afrosvenskar i kulturbranschen!
Borde vi inte då göra som så att vi erbjuder fler människor att utbilda sig inom detta?
Eller att den som sysslar med musik, mode, design, smink, what so ever.. faktiskt jobbar på tills de blir stora och kändisar?
svt.se |
Det är nu det kommer pekas på att de är särfördelade på grund av sitt utseende.
Jag vet att det finns stolpskott inom alla branscher, att människor har förutfattade meningar och att saker och ting är olika, MEN, om du är musiker och ingen väljer att lyssna på din musik.. kan det kanske inte bara vara så att just din musik inte faller någon i smaken?
Eller det har med din hudfärg att göra?
För samtliga arbeten, oavsett inom vilken bransch det gäller, så anser jag att man helt enkelt tar bort allt som sticker ut. Det är faktiskt inte meningsfullt att veta könet på den sökande. Inte heller ålder, hemförhållanden, religion eller utseende. I ett CV är det vad du har presterat som ska vara det viktiga, vilket också bör vara det som styr.
Jag är helt emot kvotering och det gäller inom allt.
Denna debatten börjar spåra ur på riktigt.
Jag kanske kan komma in på något drömyrke genom att kvoteras in för mitt mörka skinn, för trots att jag räknas som ljus så slår mitt vallonska blod in och gör mig nästan svart sommartid. Att anställa efter kön, ålder, religion, utseende eller hobby blir absurt.
Jag vill bli anställd för mina erfarenheter samt mina utbildningar, vilket borde vara det sunda inom allt. Snart ska alla kvoteras in på något sätt.
Utom då de där medelålders vita männen, för de ska vi bara kasta skräp på.
Lyssnar ingen på din musik, tittar på din konst eller uppmärksammar dig, så kanske du ska tänka om istället för att skylla på något annat.
Blir du särfördelad på grund av något av ovan, så ska du självklart anmäla det.
https://www.svt.se/kultur/upprop-kraver-konkreta-atgarder-mot-rasism-inom-kulturbranscherna