tisdag 29 december 2020

Det står den lokala föreningen fritt..

Fler "Samstyren" kommer att spridas i Sverige.
Det är min fasta övertygelse precis som många andras, men mitt bekymmer var att jag sa det redan för tio år sedan. Jag blev tystad och hämmad för så fick man inte tänka.
SD var inte ok!
Policyn i moderaterna var glasklar vilket resulterade i många märkliga saker för två år sedan.
Saker som i dagsläget ingen alls känns vid.

Det finns alltså en gruppledare som i dagsläget menar att allt fungerar hur bra som helst och att samarbetet är fantastiskt. Det må man tycka, men ett enda parti syns utåt.
Samma person, som blev en motståndare när det gick upp för densamma att det inte skulle generera någon inkomst för vederbörande, ändrade sig när lönekuvertet kom. 
För 369 000 kronor om året är de flestas åsikter till salu.
Samma ordförande som säger att det är fritt fram för lokala föreningar att samtala med alla andra partier, trots att det går emot moderaternas policy, agerade tvärtom för två år sedan.
När det gick upp för förbundet att jag skulle bli gruppledare kom inte bara ordföranden själv på besök utan även tidigare riksdagsledamoten.
Inför att listan skulle sättas spreds rykten från densamma om att jag inte skulle ställa upp då jag hade så många barn. Allt för att motarbeta.
Inför omröstningen om vem som skulle stå som förstanamn var folk inringda och där förändrades allt. Jag dög inte. Jag var bra att dra röster men det faktum att jag backade från gruppledarposten valet innan kändes inte någon vid.
Det måste ha blivit en förvåning när folket uppenbart ville se mig som nummer ett.
Inte med någon röst utan med en förkrossande mängd personröster.

När gruppen kallades samman för framtida beslut så var båda tidigare omskrivna på plats för att "stötta" mig till rätt beslut.
Jag kallar det härskarteknik deluxe.
Till att guida gruppen rätt.
Jag skulle få stöd och hjälp - trots att ingen annan gruppledare i Blekinge fått detta (jobbigt med yngre damer med skinn på näsan) och ingen mig veterligen har fått det efter.
Kontentan var i vilket fall att det var bättre att gå i opposition eller att samarbeta med allianspartierna. Det faktum att ett av dessa tidigare allianspartier hade en ledamot som totalt trakasserat mig och flera andra spelade ingen roll. Det var ok.
Men jag fick absolut INTE, under några omständigheter göra någonting med SD.
Det visste ju alla vilka rasister de var och hur de betedde sig när de hade hyrt lokaler för många år sedan.
När beslutet var taget blev det tyst.
Tyst från förbund, Stockholm, gruppen.
Total tystnad.

Jag inser att man bidade sin tid för att skämta öppet om sex, dessutom till svars för en utsatt sverigedemokrat, var absolut inte ok och samma människor som idag tar ut lön eller sitter ordföranden, enades om att jag inte längre fick vara med i partiet. Detta utan att ha pratat med mig.
De fick ju själv de platser de så gärna velat ha innan valet, men som jag fick.
Ordföranden hade ringt några gånger när jag tittade efter ett par dagar, men då hade de redan hunnit ha sitt möte och tagit sitt beslut. 
Detta är alltså exakt samma människor som idag, menar att allt är ok.
Jag kallar det hyckleri.
Fruktansvärt hyckleri.
När ett drev går så är det lättast att bara stänga ner mobiler, hemtelefon och nät. Det går helt enkelt. Media ställde sig till och med och blockerade min arbetsplats så jag kunde inte gå dit. Att jag därför inte svarade vissa förrän upp till ett år senare handlar helt enkelt om att jag bara la ner allting.
Inget personligt.

SD är plötsligt ok.
Det finns självfallet individer i det partiet som absolut inte är ok, men det finns det i alla.
Bekymret jag ser är när narcissism blir det viktigaste och allt annat försvinner för tänk på det.
Vilket parti syns och varför?
Vad är det som läggs ut?

Att bara vara en medborgare kan göra mycket för att vara på "golvet" visar att det till stora delar inte görs någon skillnad som syns. Jag fick en julklapp av kommunen och tackar så mycket för min tredje kommunryggsäck, det är alltid bra att ha, men det gör ingen skillnad.
Jag såg någonstans i flödet någon som tyckte det var bra att man äntligen fick veta vad kommunens pengar gick till. Den broschyren har skickats ut minst de sista tio åren för jag minns de som har varit.
Allt handlar egentligen om hur bra man är på att lansera sig själv och enstaka sakfrågor.
Jag kan se många fördelar för jag var en del i att ta fram det program som kommunen nu går efter, men jag kan även se oerhört mycket som borde förändras.
Bekymret blir när de som styr inte har fötterna på golvet eller någonsin har varit i ett arbetsliv för även om praktiken jag införde för styrande politiker ger en liten vink, så är det inte alls som att arbeta på riktigt.

Jag envisas med att politik inte ska vara ett arbete utan en deltidssysselsättning för en fot måste vara i arbetslivet. Jag vägrade släppa mitt arbete och jobbade vidare trots att jag fick en titel.
För mig är ett förslag bra eller dåligt, oavsett politisk hemvist, men tyvärr sätter många gånger prestige käppar i hjulet. 

Jag ser fram emot kommunpolitiken igen och jag är lyckligt lottad som faktiskt hittade hem.
Ett parti som inte sätter en policy men sen inte följer den, för i detta partiet tänker man fritt. 
Utbildningsnivån är hög, diskussionerna ännu högre och idéerna många.
Medborgerlig Samling tänker sätta sina spår i svensk politik för precis som SD var en gång i tiden, så är detta ett parti som inte sätter egen ekonomisk vinning först.
Ett parti med högt i tak på riktigt, som inte låtsas och bäst av allt: 
Vi har inte satt varken kommuner, regioner eller Sverige i sig på pottkanten, utan det har de befintliga partierna gjort. Blunda och försök se dem lösa det.
Lite extra lön så kan de byta åsikt men kan de verkligen förändra någonting?
Jag tror inte det.
Det finns ett parti som tänker annorlunda och där får alla följa MED.

Hyckleriet måste få ett slut.

Bild från svt.se
kl.