Upp till 50 kilo.
Ett flockdjur som samarbetar och är ett rovdjur.
En toppredator.
Dess enda hot är människan och tigern.
Sannolikt stöter vargen inte på så många tigrar i Sverige.
Den lever främst i vildmark.
Vargen älskas, främst av människor i innerstan, och hatas.
I Skåne har man nu den stora lyckan att få ha ett vargrevir!
Inga större skogar, inte mycket att jaga.. men det gör inget för det finns ju tamboskap.
Ett par innebär ungar, vilket innebär fler vargar.
Någonstans undrar jag varför man ens låter det gå såhär långt, för min åsikt är väldigt klar i detta.
Jag har inga bekymmer med vargar.
OM de befinner sig i stora skogar där det inte finns människor.
Jag vill definitivt inte ha dem runt husknuten och med tanke på hålligånget det har blivit med de rävar som rör sig i min hembygd så kan jag bara tänka hur det skulle bli.
Istället för en räv som tar katter så hade vi fått varg som tar hundar och barn som kommer i vägen.
Jag förstår varför man inte vill ha ett revir för nära och jag anser inte att dessa djur ska finnas där människor lever.
Det finns såklart de som anser att det är helt ok att vargen helt enkelt ska ta över mark där människor bor, men då ska man se till det hela. Människan står över vargen. En vuxen människa i sin hemmiljö.
Ett barn på väg till skolan kan lätt bli ett mål mat för vi minns väl alla hur det gick för kvinnan som jobbade på Kolmården.
Då var det ändå "tama" vargar som var vana vid människor.
Hon hade inte en chans oavsett.
Så vargparet i Skåne.
Enligt mig så ska de inte vara där och kan man inte söva och flytta dem till Sibirien så finns det andra sätt att lösa det på. Vargen ska leva i de stora skogarna där den är ensam och långt från människor, och inte här.