Hyckleri.
Innebörden av det ordet är att man säger en sak men gör en annan.
I detta kan jag verkligen ifrågasätta var alla vassa journalister finns för det är rätt otroligt att ingen någonstans ifrågasätter.
Så det kommande kommunalrådet anser att saker måste kännas bra i magen?
Beslutet att regera med SD har inte känts bra i magen.
Jag harklar mig för mig själv för än så länge är jag inte dement.
Det blivande kommunalrådet var först i Sverige med att skriva en artikel med en Sverigedemokrat. Detta var på den tiden då hon trodde att det gynnade henne att göra detta.
Jag minns dessutom hur upprymd och glad hon var över detta, när resten av gruppen var skeptiska. Det var nämligen inte bara en gång. Första gången, vilket vi i gruppen inte gick med på, ville hon skriva om att vi skulle avlöna människor som skulle gå runt och göra Sölvesborg tryggt. Gruppen sa nej till detta och hon kunde inte gå vidare. Den andra gången handlade det om banken och då godkändes det. Hur var magkänslan då?
Kommunalrådet beskriver sedan att det är svårt att leva upp till andras uppsatta ideal och att hon har behövt gå emot sina egna värderingar under Samstyret.
De där värderingarna som inte alls var desamma innan valet 2018.
Det påtalas också att samarbetet med Socialdemokraterna nu inte kommer kräva lika många uppoffringar.
Det man ska ha klart för sig är att SD i grunden är gamla socialdemokrater.
Rent ideologiskt har moderaterna och Sverigedemokraterna stått långt ifrån varandra men gör inte det längre. Dels då SD filat bort mycket av det konservativa men också för att moderaterna på riksplan gjorde en totalomvändning när Kristersson insåg att han kunde få styra skutan om han sänkte sina gamla värderingar. Alla är till salu.
Är det då upp till en person att bestämma saker?
Nej. Det är gruppens beslut.
Problemet är att många som är med är med bara för att vara det, inte för att de sedan är så engagerade. Hur mycket insyn har de andra i gruppen över det som sker?
Jag vet av egen erfarenhet att personen i fråga inte bryr sig om vad de andra i gruppen tycker - så länge det gynnar henne själv.
Detta finns svart på vitt.
Så vad är då riktiga uppoffringar?
Enligt mig är det när man gör något för någon annan utan att för den delen försöka få en vinning utav det. Det har inte uppoffrats någonting sedan jag slutade utan problemet blev att samarbetsviljan försvann när man själv inte fick tillräckligt mycket media.
Förr skrev alltid vinnaren historien vilket gör att hågkomsten har sett ut som den gör. Nu är vi dock i en annan tid och historien skrivs inte längre utav den som vinner ett slag, utan av dem som observerar det runtomkring. Det går inte att stoppa alla åsikter som finns runtom och för oss Sölvesborgare blir det väldigt intressant att se hur det kommer se ut framöver.
Ingen kan ju egentligen veta, för åsikten ändras efter hur vinden blåser.