Att vara politiker är så spännande på många sätt. Sedan jag för första gången hamnade i tidningen för den fruktansvärda åsikten att jag inte ville ha böneutrop på fredagar - vilken hemsk rasist jag var - så har det kommit post med jämna mellanrum.
Tidningar, smink, diverse saker som visserligen kan vara bra att ha men som jag inte har beställt. Ju mer det har varit i tidningen eller annan media så har det eskalerat.
Efter att jag hade varit en del i att ta fram Samstyret i Sölvesborg så toppade det.
Faktumet att en skämtbild frontade varenda kvällstidning hade enbart med att göra med att jag hade varit så hemsk och drivit ihop ett samarbete med sverigedemokraterna.
Något som låg i luften och var en självklarhet.
Inte för alla.
Mailen, breven, kommentarerna.
Sedermera egna konstverk och mängder av artiklar handlade samtliga om ickefrågor istället för sakfrågor. Kan man inte ta någon på politiken eller sakfrågan så letar man andra saker att jaga.
Hatet jag fick till mig kom främst från vänsterhållet.
Det har det alltid gjort.
För fyra år sedan spärrade jag till sist mitt namn, mitt personnummer, min adress, mitt postnummer, allt.
Någon har nöjet att ständigt beställa nya saker till mig och nu i julas började det igen.
Jag dör visserligen inte av korsordstidningar och döttrarna tycker att hästtidningar är roligt, men det ställer till det för en företagare som ska behöva ta ut informationen till mig när jag ringer.
Som betalar det jag hinner få hem.
Att ringa måste jag nämligen.
Jag måste ringa och avbeställa det som kommer i mitt namn men jag får i princip alltid behålla det som har hunnit komma. På något sätt har spärrarna tagits bort men nu ska de vara på plats igen, varpå det inte ska gå att beställa mer.
Det behövs bara lite samtal och sen är det klart.
Det roliga i detta är att den som nu beställt saker till mig måste ha någon form av humor.
I det sista samtalet jag ringde, där jag återigen berättar att någon är så rolig att de beställer saker till mig, får jag nämligen veta att beställningen redan är makulerad.
Jag antog att det var för tidningen jag ringde om förra veckan och att det då var ok, men då fortsätter hon i telefonen med att jag inte stod som betalare på beställningen.
Ok.
Så någon har beställt saker till mig men skickat räkningen till någon annan?
Den var ny.
Skrattar lite åt det roliga i att den som skulle betala bor i Krokås och nästan tjänar en miljon om året på ett ickejobb som kommunalråd.
Skrattade till henne i telefonen och sa att jag tror att det är en tredje part som är rolig, för jag antar att betalningsmottagaren inte vill skänka lite av sin lön till en prenumeration på Min häst åt mig.
Jag kanske ska ringa media och snyfta nu?
Ha en offerkofta och berätta att jag blir hotad?
Nja.. detta har skett de sista tjugo åren med jämna mellanrum så det är inget jag behöver engagera mig i. Det behövs ingen snyftare i pressen om den jobbiga tiden. Lite roligt att jag kan göra någon glad!
Nja.. detta har skett de sista tjugo åren med jämna mellanrum så det är inget jag behöver engagera mig i. Det behövs ingen snyftare i pressen om den jobbiga tiden. Lite roligt att jag kan göra någon glad!
Beställningen med underskrift kommer på mail och skickas vidare till polisen som de önskar, men det finns värre saker att engagera sig i.
Orättvisa löner i kommunen är en.
Lögner kring den egna storheten är en.
Jag får dra på ett nattlinne och posera lite fint så kanske jag kan få lite guldstjärnor och en beställning på Slitz eller något liknande istället!
Jag vill inte ha fler prenumerationer och allt ska nu vara spärrat, men om någon nu vill fortsätta att prova så är jag mer en person som gillar Illustrerad Vetenskap eller Historia.
National Geographic fungerar också!
Puss och kram!