Hälften av alla lekplatser i Sverige har försvunnit de sista tjugo åren.
Är någon förvånad?
Jag är det inte, för det känns som om Sölvesborgs kommun är en av de som gick i bräschen för detta. Flaggan i topp för nedläggningar av lekplatser!
För snart tio år sedan ville jag få indiverse lekplatser med tema men fick ett totalt nej av den då socialdemokratiskt ledda kommunen. När valet närmade sig tog man ändå idéen och byggde en cirkuslekplats. Uppenbarligen var min idé för bra för att jag skulle få cred för det, men den byggdes i Falkvik. Jag motionerade om att en större lekplats borde byggas på Hanö då detta är den plats som drar mest turister i hela Sölvesborg, och även i Blekinge.
Det blev visserligen en liten klätterborg, ett litet staket och en sandlåda - vilket vi självklart är glada för - men där var också intresset slut.
De som styr har inte förstått hur mycket ett barn kan bestämma om man befinner sig på havet.
Barn som älskar en plats, de kommer tjata tills de kommer tillbaka dit.
En lekplats byggdes sedan även i Mjällby men när jag var där sist var tyvärr mycket förstört.
Det har inte hjälpt med varken trygghetsvärdar eller kameror vid stationen inne i centrum.
Detta är inget unikt för min hemkommun, men uppenbarligen så finns det saker som styr mer nu än för tjugo år sedan.
Frågan man måste ställa sig är nämligen denna:
Har kommunerna sänkt skatten så mycket att det inte längre finns intäkter för att hålla iordning lekplatserna?
Svar: Nej.
Få kommuner i Sverige har sänkt kommunalskatten.
Varför är det ekonomin som styr i att lägga ner?
Jag tror att ett problem är kraven.
Det finns så högt ställda krav i dag jämfört med förr att ALLT måste anpassas.
Barn kan knappt klättra i träd längre och skulle någon trilla så är risken att föräldern går bärsärk och kräver att hela skogen ska avverkas. Det daltas och curlas.
Nästa bekymmer är sedan att en enda liten studsmatta kostar nästan 100 000 kronor för kommunen att sätta dit. Det är absurt!
Jag växte upp med en gigantisk lekplats.
Som jag minns det fanns där allt, och roligast var förutom linbanan det stora äppelträdet som man kunde klättra upp i. Äppelslungorna var oerhört roliga även om de säkert inte uppskattades av alla närboende.
Den lekplatsen togs bort och marken såldes för privata bostäder.
En liten plätt sparades för en rutschkana, två gunghästar och två gungor.
Anpassat för små barn, från att ha varit en för alla.
När man fick spetor i fingrarna från rutschkanan så togs den bort.
När gungan gick sönder försvann den.
Sen skulle kommunen kolla fotsteg, men varför skulle det vara fotsteg i en lekplats som är sjangserad!?
Skatten är densamma och det som blivit bättre på tjugo år?
Det är politikernas löner.
Det är politikernas löner.
Pengarna går till saker de inte ska gå till.
Jag är främst i skogen och på stranden med mina barn, men alla har inte den möjligheten.
Jag tycker det är en sorglig utveckling, för prioriteringen från dem som styr är inte kommuninvånarna, utan de egna intressena.