I Linköping har man nu bestämt att man ska ta in arbetsscheman och tider för föräldrar som lämnar sina barn på dagis/förskola. Anledningen?
Barn bor nästan där.
Jag tänker egentligen inte lägga så mycket mer energi på det men förundras över en väldigt grundläggande fråga: VARFÖR skaffar man barn!?
Jag skaffade barn för att jag ville ha dem.
Jag hoppas såklart att alla känner så, men för mig innebär det självfallet också att jag vill umgås med dem så mycket det bara går. Jag vill inte lämna bort dem.
De var iväg precis det de behövde och inte mer.
Ingen inrättning i världen kan nämligen mäta sig med en förälder. De ska alltid vara viktigast!
För många år sedan körde jag mellan jobben som var inom olika branscher. Jag körde från den ene till de andre. Det första jobbet hade med barn att göra och jag visste därför deras tider för hämtning och lämning.
Jag var redan då, trots att jag inte hade egna barn, mäkta förvånad över alla som lämnade barnen och gick till affären. Som var hemma och städade.
En gång blev en person ”påkommen” en fredag eftermiddag när de ser mig och blir beklagande.. jag kommer förstå när jag får barn. Då fattar jag hur jobbigt det är med dem och hur svårt det är att göra allting med dem.
Jag har idag fem barn och förstår fortfarande inte jobbet. Självklart är det individer med egna känslor men jag skulle aldrig lämna dem på dagis för att gå till affären eller städa hemma. Hur kan man tycka att det är ok!?
Om föräldrar inte har vettat att spendera tid med sina barn så kanske det är lika bra att barnen är någon annanstans..
nej.. föräldrar ska självfallet ha sina barn!
Inget ska ersätta dem så ryck upp er där ute!
Lämna inte barnen mer än du behöver!