ADHD betyder att du som person har svårt för att fokusera, behålla din uppmärksamhet, svårt att hantera impulser och är överaktiv. Vid ADD fattas du den överaktiva delen och detta kallas idag för "den ouppmärksammade formen", vilket då innebär att du inte kommer igång. Du blir helt enkelt inte färdig att börja, hålla igång eller avsluta saker.
Det kan vara svårt att skilja dem åt ibland och i Sverige finns det ungefär 190 000 personer som medicinerar för dessa.
För att nu slå omkull väldigt mycket, då detta är "modernt" och något som det talas om.
Varför ska man ha en diagnos?
Det pratas vida om vikten av att människor ska få vara sig själv, men sedan ska man leta anledningar till att man är på ett visst sätt.
Granskningar visar att man kan göra egna utredning för mellan 20 och 40 000 kronor ungefär. Då får du veta att du har diagnosen och då erbjuds du ett medicinpaket som du kan ta.
Varför?
Om du har bekymmer i din vardag så kanske du ska försöka att ändra din vardag istället.
Jag har aldrig förstått varför man ska ha saker på ett papper såvida man inte är ett barn idag, för de behöver många gånger det för att få den hjälp de behöver i skolan.
I detta kan man dock fråga sig om det verkligen stämmer att de egentligen behöver det, eller om det faktiskt är skolan som är fel nu jämfört med tidigare.
Jag tror i grunden att det är skolan som är fel som av någon anledning måste forma in alla i exakt samma form. Alla ska plugga, läsa vidare och bli något smart när många istället hellre vill bli praktiker och slippa skolan. Dessa tvingas dock sitta där stilla som alla andra, och då blir det bra med en medicin som gör att du sitter stilla.
Vem har ADHD?
Du?
Är den ett bekymmer eller en hjälp?
Stör den ut ditt liv så att ingenting fungerar?
Jag vet att det är så för många men jag vet också att många letar anledningar istället för lösningar.
Anledningen till att jag... istället för LÖSNINGEN är att jag...
Jag har ADHD.
Det gör att jag är väldigt inrutad, skriver listor på precis allting, kräver struktur och sätter krav. Jag vill äta vid samma tider, göra saker jag känner mig bekväm med och har påminnelser i mobilen. Jag sätter deadlines på precis allting för att jag ska fungera och jag avskyr flummiga uppgifter som egentligen inte har någon mening. Människor som pratar långsamt är helt fruktansvärt.
Som aldrig kommer till punkt!
Jag har svårt för att sova och måste lägga bort mobilen och försöka röra mig för att bli fysiskt trött.
Jag är väldigt direkt och avskyr när människor inte säger rakt ut vad som är problemet.
Rent krasst så är jag mer manlig än kvinnlig i hur jag fungerar.
Jag vill dock inte ha någon medicin, utan anpassar.
Jag har ett jobb med fasta tider, rutar in mitt liv och gör ungefär samma saker även om det ibland blir utsvävningar. Jag skriver alltid på alla möten och sammankomster för då kan jag göra hundra andra saker samtidigt på datorn så att jag inte blir uttråkad och när någon pratar långsamt så stänger jag helt enkelt av det och funderar på andra saker. Har jag inte datorn så sitter jag på fingrarna, hoppar med benen eller vickar på tårna. Det finns metoder.
Jag vet också att människor är olika.
Jag vill inte ha någon medicin för jag är fungerande i min vardag.
Barn har ofta inte den möjligheten för barn är tvingade att sitta still i skolan med klasskamrater och lärare som de inte får välja. Som vuxen byter du jobb.
Det blir ett bekymmer när man är på väg in i vuxenvärlden och börjar självmedicinera, men fungerar man så gör man. Känner man att det är jobbigt så tänk att det är den diagnos du tror och googla sedan. Kolla hur du ska lösa de bekymmer du känner att du har.
Att människor väljer att betala tiotusentals kronor är för mig hemskt.
Jag ser det i grunden inte som att vården faktiskt är långsamma med dessa utredningar för vuxna, utan att fel vård är inblandad. Jag tror det är fel att man rent krasst kan köpa sin diagnos.
Forskaren Lutz säger att hälften av alla ADHD-diagnoser egentligen är miljörelaterade i uppväxten.
Var barndomen tragisk med hemska händelser?
Blev du utsatt för något eller bodde i en miljö som var skadlig?
Du behöver då annan hjälp än en diagnos.
Det finns de som verkligen har en diagnos och som verkligen behöver medicin och dessa ska få det, men innan man kommer dit så fråga dig själv om det är värt det.
Kan det vara något annat och kan du leva med det?
Vi är alla lika och samtidigt olika, men vi tvingas att vara i ett system som inte godkänner att någon agerar utanför ramarna. Det kanske inte är något annorlunda med dig, utan istället är fel på ramarna?
