Ibland blir jag förvånad över att det finns människor som verkar leva i en helt annan bubbla än vad jag själv gör. Innan det visade sig att vi inte skulle kunna skaffa barn på naturlig väg visste jag vad det innebar. Jag hade inte erfarenheten av processen men visste hur den gick till. Med tanke på hur många människor som faktiskt har detta problem borde det inte vara något konstigt och främmande för någon. Jag hade förstått det om personerna i fråga har levt mitt ute i ingenstans utan kontakt med omvärlden men inte när det är människor som har en god kontakt med samhället.
Att skaffa barn är ingen rättighet. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum sen får man tycka vad man vill om detta. Vad som är barnets bästa är inte alltid klart men regler sätts oftast för att det ska finnas en tanke bakom. En kvinna är inte optimal för att bli gravid efter fyrtio år. På grund av det får man då inte längre hjälp med provrörsbefruktning av landsting eller regioner.
För mig är detta helt ok.
Skulle det vara så att någon kommer på att de vill ha barn då de fyllt fyrtio får man vända sig privat.
Inget konstigt alls. Hade jag haft den erfarenhet jag har idag kunde landstinget tagit sina tre försök och sedan hade vi gått privat direkt. Kosta vad det ville. Då var jag tio år yngre än dessa personer men hade ändå sparat så pass mycket att det gick.
Paret i artikeln berättar att de nu behöver 70.000 kronor för att använda dem till provrörsbefruktning. För 70.000 kronor får man tre försök vilket inte betyder att det fungerar. Att sedan få barn är inte billigt utan kostar en hel del. Lillan kom på vårt sjätte försök och vi har fram till dags datum lagt strax över hundratusen kronor på detta. Vi har helt enkelt fått avstå andra saker för att kunna få barn. Det var vår prioritering.
Jag blir mycket förundrad över hur man, när man faktiskt kommit upp i denna ålder, inte har en aning om de regler som finns. Hur man inte kan få tag i pengar till det utan att tigga ihop dem på nätet. Lever man för dagen då?
Hur gör man när barnet har kommit, om det blir något, och helt plötsligt inte har pengar till vagn, bilbarnsstol, kläder etc? Går ut på nätet och ber om medel till det med?
Att bli förälder är ett stort ansvar.
Jag kan inte se varför någon skulle hjälpa dessa människor utan som jag ser det måste de hjälpa sig själv. 70.000 kronor är mycket pengar ja, men vill man verkligen något går det. Det gäller kanske att tänka till lite innan.
Kvinnan i artikeln säger att hon vill skapa debatt om hur åldern är för provrörsbefruktning. De kan få debattera hur mycket de vill. Jag har mycket åsikter om resten av processen men jag tycker de nuvarande åldersgränserna är bra.
http://www.expressen.se/kvp/for-gamla-for-att-fa-hjalp-att-skaffa-barn/
Att skaffa barn är ingen rättighet. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum sen får man tycka vad man vill om detta. Vad som är barnets bästa är inte alltid klart men regler sätts oftast för att det ska finnas en tanke bakom. En kvinna är inte optimal för att bli gravid efter fyrtio år. På grund av det får man då inte längre hjälp med provrörsbefruktning av landsting eller regioner.
.png) |
| gp.se |
Skulle det vara så att någon kommer på att de vill ha barn då de fyllt fyrtio får man vända sig privat.
Inget konstigt alls. Hade jag haft den erfarenhet jag har idag kunde landstinget tagit sina tre försök och sedan hade vi gått privat direkt. Kosta vad det ville. Då var jag tio år yngre än dessa personer men hade ändå sparat så pass mycket att det gick.
Paret i artikeln berättar att de nu behöver 70.000 kronor för att använda dem till provrörsbefruktning. För 70.000 kronor får man tre försök vilket inte betyder att det fungerar. Att sedan få barn är inte billigt utan kostar en hel del. Lillan kom på vårt sjätte försök och vi har fram till dags datum lagt strax över hundratusen kronor på detta. Vi har helt enkelt fått avstå andra saker för att kunna få barn. Det var vår prioritering.
Jag blir mycket förundrad över hur man, när man faktiskt kommit upp i denna ålder, inte har en aning om de regler som finns. Hur man inte kan få tag i pengar till det utan att tigga ihop dem på nätet. Lever man för dagen då?
Hur gör man när barnet har kommit, om det blir något, och helt plötsligt inte har pengar till vagn, bilbarnsstol, kläder etc? Går ut på nätet och ber om medel till det med?
Att bli förälder är ett stort ansvar.
Jag kan inte se varför någon skulle hjälpa dessa människor utan som jag ser det måste de hjälpa sig själv. 70.000 kronor är mycket pengar ja, men vill man verkligen något går det. Det gäller kanske att tänka till lite innan.
Kvinnan i artikeln säger att hon vill skapa debatt om hur åldern är för provrörsbefruktning. De kan få debattera hur mycket de vill. Jag har mycket åsikter om resten av processen men jag tycker de nuvarande åldersgränserna är bra.
http://www.expressen.se/kvp/for-gamla-for-att-fa-hjalp-att-skaffa-barn/