Stormen Sandy, Nilam och Son-Tinh

Vilken av stormarna i överskriften har du hört mest om?
Jag är en skeptiker och ifrågasättare ut i fingerspetsarna.
Säger du jag ska hoppa så självklart kan jag göra det men jag vill veta varför innan jag gör det.

För mig är alla människor, var de än bor på jorden, lika mycket värda. Jag vet att man alltid håller sig själv närmst. Man ser först till sig själv och de nära en innan man tänker på någon annan.
För mig är det dock väldigt viktigt att få rapporter om allt som händer i världen.

Alla människor är lika mycket värda. Jag kan dock göra en viss skillnad på de som bor i ett U-land och ett I-land då de som bor i iländer i mina ögon oftsat har det lättare när det händer någonting.
En katastrof är alltid det var den än är men jag känner ändå att jag tycker det är värre när det drabbar ett fattigt land än ett rikt och välbärgat land.
Bor du i ett iland har du media som berättar att stormen är på väg. Du går till affären och handlar upp mat och har tid på dig att fly det som komma skall. Du har ett stabilt hem att gå till eller utrymmen dit du kan fly. Blir det förödande finns det pengar och kommunikation på olika sätt för att alla ska få hjälp snabbt. Detta finns inte i ett uland. Många vet kanske inte ens att det är en katastrof av något slag på väg.

Media har bevakat "Frankenstormen" Sandy oerhört mycket. Hur den drabbade USAs östkust är det som främst har framkommit trots att den slog värst mot Karibien.

I oktober drog den tropiska stormen Son-Tinh in över Filippinerna. Hur många artiklar fick den?
Nilam drog in över Indien och Sri Lanka förra veckan. Hur många artiklar och i vilken storlek var de?
Spelar det någon roll vart på vårt klot du bor för hur mycket vi i Sverige ska bry oss?
Det är hemsk vem det än drabbar och dessa katastrofer är inte exakt lika stora eller exakt likadana men de har det gemensamt att de drabbar människor var de än drar över.
Jag undrar hur många som valt att vara i Indien när en tropisk storm drar in och hur många som hade valt att vara i New York. Jag hade valt NY för jag bedömer att resurserna för att jag ska få hjälp är betydligt större där. Jag har varit i Indien och sett hur de har det där. Jag skulle inte vilja bo i någon av deras hyddor/hus när vindarna börjar gå över 30m/s.

En orkan, en tyfon och en cyklon är exakt samma sak men skillnaden är var den drar fram på jorden.

Pengamässigt har Sandy blivit en ofantligt dyr historia för USA men jag anser att det blir fel att bara räkna antalet dollar en katastrof kostar. I mina ögon måste man se hur hårt det slår mot människorna där den drar fram.
 

Papperslösa barn i skolan

Denna fråga blir ett riktigt moment 22 i mitt huvudet. För mig är det lika självklart, som att alla ska få vård i Sverige, att alla barn ska få gå i skolan. Kunskap är det enda sättet att stoppa utanförskap.
Mitt moment 22 kommer i att de som är papperslösa (irreguljära immigranter, illegala invandrare och gömda flyktingar är uttryck för samma sak som papperslösa) befinner sig i Sverige olagligt.
För mig blir detta ett sätt att legalisera någonting som enligt svensk lag är olagligt.

Regeringen tillsammans med miljöpartiet har nu kört igenom ett beslut som säger att alla barn ska få gå i skolan oavsett. Jag tycker det är bra att de ska få tillgång till denna kunskapen. Dessa barn innefattas dock inte av skolplikten utan får gå där frivilligt.
Då skola och socialnämnd varit tvingade att anmäla dessa barn och vuxna till polisen tidigare har nu denna lag tagits bort. Det beräknas vara mellan 3000 och 4000 barn i Sverige och kostnaden för dessa beräknas enligt vår regering bli 25 miljoner första året och sedan 50 miljoner kronor om året.

Jag kan inte säga exakt vad jag känner för detta. Moment 22 är nästan för vagt. Självklart ska barnen få gå i skolan! De är ju barn. Lika självklart är det att om någon befinner sig i vårt land olagligt så ska de visas hem när de påträffas. För mig gör detta lagen nästan spetslös. Varför ska vi ha lagen om vi ska göra undantag från den?
Om man får beslutet att man inte får stanna i vårt land ska man lämna Sverige. I Sverige beräknas de papperslösa i antal vara mellan 10.000 och 35.000. 2007 var det cirka 3400 personer som fick avslag på sin asylansökan. Av dessa lämnade cirka 265 personer landet frivilligt, 44 utvisades med tvång och de andra vet man inte var de är. Man antar att de fotfarande befinner sig i Sverige.

Jag kan inte säga exakt vad jag tycker om detta. Barns rättigheter ska i vilket fall alltid gå först.
Ingen kan hjälpa vilka föräldrar de har.

Barack Obama

Fyra år till blev resultatet av en lång och intensiv valkampanj från båda parter. Jag satt upp större delen av natten fast jag hade tänkt sova men men.. Det är bara val en gång vart fjärde år!
Helt ärligt känner jag att valet i USA för mig blir lite av att välja mellan pest eller kolera då det i mina ögon inte är något av dem som står för det jag känner. Obama är dock den jag helt klart sympatiserar mest med av de två slutgiltiga kandidaterna.
En vinst för Romney hade för mig varit stenåldern.
De är vad jag förstår det dock för dödsstraff i båda partierna och det är en av anledningarna till att jag aldrig ha röstat på någon av dem om jag hade bott där. Jag hade åtminstone kämpat för att den frågan skulle tas upp och ändras.
Romney hade inte fått min röst om de så hoppat på mig för att ha fått en president som fortfarande tror att homosexualitet är en sjukdom, inte tror på abort och som dessutom tillhör något som i mina ögon är en sekt hade varit katastrof.

Hur som helst så grattis demokraterna och Barack Obama för vinsten!

Nyhetsflödet

För mig innebär media ett informationsflöde som ska vara totalt opolitiska, opartiska och som måste ha som främsta mål att visa alla sidor på alla världens konflikter. För mig är medias uppgift enorm! De ska ge mig alla flöden för att jag som enskild individ ska kunna bilda mig en egen uppfattning. Jag vill alltså inte veta medias uppfattning, jag vill bilda mig en egen av informationen de ger mig.

För att jag bäst ska kunna bilda mig en uppfattning lyssnar jag blandat på radio; p1, p3 och mest p4. Jag tittar på Aktuellt och Rapport när jag får tillfälle. Jag har morgontidning och jag tittar SvD och DN på internet. Utöver detta brukar jag kolla på Reuters, BBC och CNN när jag hinner.
Det är förbluffande vilken skillnad vilka nyheter som prioriteras.

http://www.reuters.com/article/2012/10/24/israel-violence-idUSL5E8LO26K20121024

Hur många har överhuvudtaget sett denna nyhet i svensk media?

Artikeln handlar om att Hamas, som är ett palestinskt politiskt parti, sköt 79 raketer mot Israel.
Jag har letat. Jag har inte hittat detta någonstans i svensk media. Jag kan ha missat det men jag betvivlar att det var en stor artikel om det var någon. Tänk om det var Israel som bombade in i Gaza?
Jag får nästan känslan av Grishams bok/film Juryn. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Juryn_(film) Filmen handlar om hur vinklat USA var med vita och svarta samt rätt och fel. Juryn hade redan bestämt sig och dömt den ena sidan.

Till saken hör att detta borde varit aktuellt i svensk media då det skedde i samma veva som det var hålligång runt Ship to Gaza. Jag tänker citera ett par rader som jag redan har citerat i bloggen;

"TRO RÄTT, TRO FEL
ÄR DET DU ELLER JAG SOM AVGÖR DET" Dia Psalmas Tro rätt, tro fel

Jag tycker media borde kämpa för att få fram alla sidor på alla historier var i världen de än sker.



 

Mobbning

"Mobbning (även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. Det kan involvera våld eller hot om våld och kan förekomma på exempelvis arbetsplatser, i skolan eller inom militärlivet. En person som mobbar en annan kallas mobbare. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns misshandel, olaga hot, förolämpning, förtal, övergrepp i rättssak, stöld, skadegörelse, olaga frihetsberövning, ofredande och sexuellt ofredande.
Mobbning handlar i många fall om att skaffa sig makt och status. Studier visar att mobbare vanligen har gott självförtroende och begränsad empati (Olweus, 1991). Mobbare trivs med den makt det innebär att kunna kontrollera och trakassera en annan individ. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan till hjälp, det vill säga betraktare, som höjer mobbarens status genom att avstå från att ingripa. För att stävja mobbning är det nödvändigt att ingripa mot dem som mobbar. Som ett led i förebyggande arbete är det också önskvärt att få följeslagarna eller betraktarna att reagera och agera, det vill säga sänka toleransen för mobbning."

Hur många känner inte igen detta?
Hur många ser detta på sin arbetsplats eller i de som många gånger kan ha rätt höga positioner?

Det händer att jag träffar vuxna människor, ofta de som flitigt använder härskarmetoder, och tänker att stackars dina klasskamrater när du var yngre. Människor som utan problem kan hacka ner på andra och som sätter sig själv på väldigt höga hästar. De har en uppsyn som om de är bäst i hela världen och förmodligen är de det i sin lilla bubbla. De är ofta väldigt nedvärderande av andra männsikors åsikter och tankar.

Jag läste 30 poäng mobbning och konflikthantering på högskolan. 30 poäng sunt förnuft hur man ska bete sig och metoder för att lösa det. Främst handlade detta om hur man gör för att förhindra det på arbetsplatser och hur man löser det för barn i skolan. En sak hade alla böcker gemensamt. Den som mobbar är en liten person med stort bekräftelsebehov. De tror ofta de har ett gott självförtroende och skaffar sig ett större genom att vara stygga mot någon annan. Utan alla vänner runt omkring är de ingenting. Jag kan i viss mån förstå detta hos barn för många gånger kanske inte de förstår bättre.
Däremot är det de vuxna i barnets närhet som ska lära det rätt och fel.
Hos vuxna är det dock helt sjukt. Vuxna männsikor ska bete sig som sådana.
Ändå är det så vanligt.
Det är nog inte många arbetsplatser som är besparade från detta.
Det kan vara en så enkel sak som att prata illa om en person som inte är närvarande när de sedan aldrig skulle säga det till personen i fråga. Tystna när personen i fråga går in i ett rum.
Jag är ingen ängel. Jag kan med säga saker om andra människor men de har en gemensam nämnare. De har skadat min familj på något sätt. Skulle de komma in kan jag säga det till dem utan problem. Säger jag något så står jag för det oavsett vem som väljer att lyssna.

För något år sedan var det en reklam på tv som handlade just om snus på skärmen, skratt bakom ryggen och tystnad i ett rum. Det finns människor som lever i detta och det är fruktansvärt.
Alla måste se till sig själv men jag tror tyvärr inte att de som sysslar med detta själv ser hur de beter sig mot andra människor.

P4 hade ett stort påslag om mobbning för ett par veckor sedan. Kan media mobba?
Jag tror det. Så som de jagade Håkan Juholt var fruktansvärt. De tyckte att deras lösnummer var viktigare än hans liv. Det är starkt att han orkar stå kvar och behålla sin plats i riksdagen oavsett vad han gjorde eller inte. Jag tror att media har en otrolig makt över vad som förs fram och inte.

Jag tänker så länge jag lever inte sluta stå upp för mina åsikter (nu är jag kanske populistisk med?) och jag tänker aldrig bli en person som tror att jag är bättre än andra människor.

Försvunna barn

När jag är uppe på nätterna brukar jag lyssna på musik och kikar med jämna mellanrum på musikvideorna på youtube. Innan helgen såg jag:

https://www.youtube.com/watch?v=NRtvqT_wMeY&feature=related
Soul Asylum med Runaway Train
Gammal klassiker men jag har inte sett videon innan.
Värt att kolla in är sångaren David Pirners frisyr som (jag skämtar inte) är bland det snyggaste jag vet.

Musikvideon innehåller bilder och namn på försvunna barn i USA/England beroende på vilken av versionerna man ser om jag förstod det rätt.
Jag blir knäckt.
Stackars barn så fruktansvärt.
Min reaktion blir att leta information om detta. Jag är allergisk mot barn som far illa.
Barn kan inte hjälpa att de finns till och ska absolut inte utsättas för någonting hemskt.
Hur bra internet än är så är det omöjligt att hitta all information.
Jag hittar att ett av barnen hittades mördad och att de flesta sedan fortsatt är försvunna.
Stackars barn och stackars deras föräldrar. Jag får ångest bara jag tänker på att sådant händer.

Fritiof Nilsson "Piraten"

En av Sveriges genom tiderna bästa författare och kallad den svenska skrönans mästare har inte levt på många år men hans böcker finns kvar. Han var från Vollsjö i Skåne (men bodde långa tider i Kivik) och var nog mest känd för sin Bombi Bitt och jag som filmades för många år sedan med bland annat Stellan Skarsgård.

Sedan min barndom har jag fått höra historierna om honom och om hans böcker. Jag har även sett många av filmerna. Varje gång vi skulle till släkten på Österlen eller skulle på det hållet stannade vi och tittade på hans grav som ligger på Ravlunda kyrkogård. Jag har lagt till en bild, tagen från wiki, här jämte.

Bombi Bitt och jag handlar, med utsvävningar och fantasier, om hans barndom och börjar med:
"Min vagga vaggade i Tosterup i Färs härad av Malmöhus län. Min fader var stins i Tosterup. Mina föräldrar voro goda och ömma. Jag var en vanartig son." Boken går vidare i samma anda.

En av de saker jag fastnat för när jag läst hans böcker är det jag kommer citera nedan.
Jag hoppas han förstod hur mycket han sätter fingret på en öm punkt.
"Man kan inte säga "stoppnål" utan att någon enögd jävel tar åt sig".

The Awakening

Florence tror inte på spöken och onaturliga saker och skriver en bok om detta. Detta gör att hon får komma till ett pojkinternat där det påstås gå runt en död pojke. Filmen utspelar sig efter andra världskriget och jag slog på teven och hade den framför mig för ett par veckor sedan.
The Others, spanska Barnhemmet och Sjätte Sinnet är de jag närmat kan jämföra med. Det är inte mycket scener där det direkt händer något men den är fruktansvärt obehaglig och obehaget byggs upp under hela filmen. Slutet är lika skeptiskt som i de andra filmerna jag nämnde.

Det är ingen film jag valt att se då jag helst tittar på romantiska komedier men jag tycker att den var sevärd. Jag hade dock helst inte sett den själv som jag gjorde nu för jag kan inte sova efteråt. Det gick kalla kårar längs med hela ryggen.

FNs Barnkonvention

Moderaterna kommer nu titta över FNs barnkonvention för att se om det är något som ska göras till lag i Sverige. För min del har jag länge tyckt att den borde bli det. Konventioner, som i grunden endast är överenskommelser eller något som räknas som en praxis trots att det inte finns nerskrivet, Kan vara svåra att göra till lag då det inte finns ett exakt begrepp.

Jag tänker som såhär. Gör konventionen till en lag och komplettera den sedan med specifika punkter med vad som menas. Barnets bästa är väldigt flummigt och är en tolkningsfråga många gånger. Jag ändrade mig väldigt mycket när vi fick hem Lilleman. Jag fick helt plötsligt helt andra glasögon på mig som visade en helt annan verklighet än den jag trodde fanns.
Jag tror inte att det finns någon som inte vill barns bästa men jag tror synen på hur det ska gå till är helt olika. För mig är det att alltid  sätta barnets behov och välmående framför allt annat.
Jag tänkte innan att allt i Sverige byggde på barnets bästa men i mina ögon är det inte så. Regler bestäms av vuxna för barn men bestäms av vuxna.
Jag tycker betydligt fler saker skulle ses ur ett barnperspektiv. Det finns så många barn i Sverige som far illa både i sina hem och i familjehem de hamnar i. Det måste ses till BARNETS bästa.
Detta är en av de frågor jag brinner oerhört starkt för!

Nedan är Barnkonventionen utdragen från Wikipedia.
 

"Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna ”som glasögon”.

• Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

• Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.

• Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

• Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad."

Platespotting

För alla oss som har en liten släng av samlarmani eller helt enkelt är lite annorlunda finns det saker som kan göras i det vanliga livet. För många år sedan berättade min pappa att han hade börjat jaga nummer på bilar, platespotta. Detta innebär att man letar efter en bil med nummer 001, sedan 002 och vidare till 999. Det beräknas ta ungefär tio år att ta sig dit.
Jag idiotförklarade honom. Vem orkade göra det? Det tänkte iallafall inte jag göra.

På väg hem från Stockholm i bilen ett par veckor senare mötte jag 001 och efter det är jag fast. Intresset går upp och ner vilket gör att det inte alltid går så bra men vissa nummer blir helt hopplöst jobbiga att hitta. Man blir dessutom sjuk på att kolla vad alla i grannskapet har för nummer på sina bilar. Jag skulle kunna berätta vad väldigt många hemomkring har för nummer. Jag kollar dessutom ut innan vilka bilnummer andra har när jag börjar närma mig deras.

Just nu är det 465 som jag letar efter. 461 tog över tre månader att hitta så det sackade ner tempot en hel del. Nu är jag dock på G igen.

För oss som tycker detta är kul eller för er som är nyfikna finns:
http://www.platespotting.com/

Förlängt skydd för musiker

Idag är det så att den person som gör och spelar in musik äger rätten till den i femtio år. Regeringen vill nu höja detta, upphovsrätten för de musiker som lever, till sjuttio år. Upphovsrätten för musikaliska verk ska skyddas fram till sjuttio år efter det att personen som gjort den avlidit.
Reglerna ska gälla för musik skriven efter 1950 och framåt.
Jag tycker att detta är ok. Från början kommer detta förslag från ett EU-direktiv som dök upp förra året och lagen kommer gå igenom i slutet av 2013.

Dessa regler är till för att skydda den som skapar musik och jag tycker det är bra att det finns bra regler för detta i en tid då det är vanligt att ha det mesta på internet. Förmodligen inte alla som har koll på vad det innebär så:

"Upphovsrätt bygger på idén att den person som har skapat ett verk av en viss verkshöjd också ska ha ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Upphovsrätten kan skyddas genom bestämmelser om straff för den som utan upphovsmannens medgivande nyttjar verket. Lagstiftning eller praxis kan också medge skadestånd till upphovsmannen och förbud för annan att nyttja verket."¨
Taget från Wiki.

Detta innebär att om jag skriver en topplåt nu och lever till jag är 70 så tar det 111 år från och med nu innan någon kan göra något med den utan mitt godkännande.

 

Presidentval i USA

Då jag har politiken som intresse i Sverige borde jag vara väldigt intresserad av hur det ser ut i andra länder med. Det är jag inte. Ärligt är jag knappt intresserad av valet i USA utan tycker mest det liknar en stor stenkastningskampanj mellan pest eller kolera.

Jag inser också att den som vinner blir ledare för en väldigt stor kontinent och kommer ha inflytande även i Sverige och Europa. För min del tycker jag att det måste vara ett omöjligt jobb att försöka hålla ihop ett land som till ytan förmodligen är lika stort som Europa. Inga stater har samma förutsättningar och jag kan inte förstå varför presidenten och hans stab inte sätter upp minimikraven för alla stater och sen låter varje stat bestämma själv efter det.

Ungefär som EU i Europa.

Tänk om EU skulle försöka bestämma en gemensam sjukvårdspolicy för hela Europa!

Det hade med all sannolikhet inte gått så jag kan inte se vad det är som skulle göra att detta borde fungera i ett stort land som USA.

Vissa frågor är jag väldigt säker på. Jag vill inte ha dödsstraff. Jag tycker det är bra att man får göra abort. Jag tycker alla människor ska ha lika rätt till skola, vård och omsorg oavsett var de kommer ifrån och oavsett deras inkomst. Jag tycker man ska göra sitt bästa för att skydda miljön även om det verkligen inte är det viktigaste för mig.

På såhär sätt tycker jag att Sverige är ett föregångsland.

Jag var inne och gjorde ett test och jag blev som jag trodde. Bilden talar klarspråk =)

Vill du med göra testet? Det märks tydligt på frågorna vad som är viktigast i detta stora land.

Jag kan inte ens förstå varför det finns en fråga som undrar om man tror på evolutionsteorin.

www.isidewith.com

 

Hur det än är så tycker jag att en president bör få mer än fyra år på sig att visa resultat.

Höjd pensionsålder!?

Från 67 till 69 år vill Moderaterna med Reinfeldt i spetsen höja lagen om anställningsskydd för att det ska bli möjligt att jobba dessa två åren till. För mig är inte detta något konstigt.
Det betyder alltså inte att du måste jobba dessa två åren utan att du skulle kunna få möjligheten att göra det om du vill. Som tur är vi alla olika och ser olika på detta.

Hade detta varit i Moçambique hade jag förstått att många hade skrikit. Där är medellivslängden 32 år. Vi kanske är lite gnälliga här?

Medellivslängden i Sverige är 84 år om jag inte minns fel. I Sverige skulle detta betyda att snittet för att få pension gick från 17 till 15 år. Jag jobbar gärna lite längre bara jag trivs.
För att man ska orka jobba så länge säger de att man kan byta jobb efter ungefär halva tiden.
Jättebra! Jag tror inte det är bra att vara på samma ställe för länge för man blir "hemmablind". När man är hemmablind ser man inte hur bra man egentligen har det. Många tänker alltid att de har det värst och det kanske är så att det är dax att byta yrke när man inte har glädjen för det längre.

Jag älskar mitt jobb men har en hel hög med alternativ som jag skulle kunna tänkt mig att jobba med. Jag vill inte låsa mig vid att jag måste vara lärare i 40 år till. Den dag jag inte orkar med tekniken och de nya ideer som finns får jag byta jobb. Det går alldeles utmärkt att läsa in något annat kvällstid.
De som har lite tyngre arbeten bör absolut tänka på detta.

Jag ser inte detta som ett hinder utan som en möjlighet för den som vill!
Frihet kallas det!
Självklart ska vi göra detta!

Populistisk

Det har hänt mer än en gång att jag blir kallad för populistisk. Mycket intressant ord. De gånger jag har blivit kallad det är när jag sagt eller skrivit om något som jag upprepade gånger fått till mig från mina medmänniskor. Jag har lyssnat på vad de runt mig har sagt och fört fram ideerna.
Det har även varit ideer som jag själv kommit på.
En av sakerna som gjorde att jag blev kallad för populistisk var min motion om att vi skulle ha en stor elgitarr ute vid Norje och motorvägen för att göra reklam för kommunen och Sweden Rock Festival, som faktiskt är det som vår kommun är mest känd för.
Efter det har det kommit med jämna mellanrum.
Anledningen är oftast att jag skrivit vad jag hör eller sagt vad, som för mig, är min uppfattning. Det är det sunda förnuftet som jag ser det. Sunt förnuft i mina ögon är till exempel att alltid ifrågasätta "Varför?". Det måste vara den viktigaste frågan vad det än handlar om.
Ställs inte den frågan är det för mig så att man egentligen inte vill ha något svar.
Jag kan göra hur många enkäter som helst. Jag kan intervjua hur många jag vill. Vad ska jag med svaren och sammanställningen till om jag sen inte återkommer och frågar "Varför?".

"Det förekommer att populism används som en nedsättande uttryck på vissa idéer och ståndpunkter av meningsmotståndare. Användarna av ordet anser att idéerna och förslagen i första hand är framlagda för att låta bra och bli populära, inte för att de faktiskt skulle vara genomförbara eller lyckade på lång sikt." taget från Wiki.

I mina ögon är det så att jag blir kallad för populistisk då ideen kommer från mig och inte från den som kallar mig populistisk.
Att kalla någon för populistik är i mina ögon ett svagt sätt att säga emot när man inte har några egna argument. Det betyder också för mig att den som kallar ett förslag populistiskt tycker tvärtom.
Exempelvis skulle detta betyda att om jag går ut och säger att choklad är godast och någon då kallar mig populistisk är det för att de tycker tvärtom. De tycker inte om choklad.
Skulle någon kalla mig för populistisk för att jag tycker att vi ska kolla alla lekplatser i byarna betyder det enligt mig att den som säger så anser att det inte behövs.
Ett annat alternativ är att de tycker likadant själv men då ideen inte kom från dem själv så ska den förkastas.

Jag sitter som förtroendevald på grund av att människor röstar på mig. De vill att jag ska föra fram deras åsikter. För jag fram dem är jag populistisk i vissas ögon. Vad är då rätt?
I mina ögon är det självklart. Jag ska aldrig bli så självgod att jag tror jag vet bättre än folket.
Vill ni kalla mig populistisk för att jag för fram de ideer jag har fått till mig av mina väljare så "be my guest". Då är jag populistisk.

12 veckor

Då har det alltså gått tolv veckor och den första kritiska perioden har gått. Det mest logiska borde förmodligen vara att jubla av lycka men jag känner mig totalt kall. Jag känner verkligen ingenting. Det låter förmodligen sjukt men den som vet allt vi gått igenom kan nog se varför.
Jag ska snart in igen så att alla prover ska tas.
Jag tänker inte ens fundera på någonting förrän jag vet att allt är bra.
Risken finns att tumörerna är tillbaka och skulle det vara så kan jag förmodligen inte behålla barnet. Jag ska även ta fostervattensprov då jag verkligen har insisterat på detta. Jag känner att den lilla risk det ökar för ett missfall är ok för att jag ska få ro i själen att det inte är något fel.
Jag får vara en hemsk människa men psykiskt hade jag inte orkat med det.
Egoistiskt förmodligen men jag vill att barnet ska få ett värdigt liv och får jag det valet att veta det innan tycker jag att det är ok.

Att jag låser alla känslor är ett väldigt effektivt sätt för att överleva. Att fästa sig vid något som sedan försvinner gör ont. Jag har bestämt mig för att när halva tiden har gått och barnet är så pass stort att det klarar sig utanför min kropp, då ska jag börja tänka på detta och bli glad. Inte innan. Jag orkar inte om det skulle gå fel. Jag har inte gått upp ett gram utan nästan tvärtom och det syns inte på mig än. De kilo extra som finns är rent fett sedan jag var tvungen att gå upp i vikt för alla försöken.

Jag älskar barn, alla barn så jag ser det inte som något problem utan som ren överlevnadsinstinkt.

Jag har valt att gå privat i Kristianstad på den klinik som har tagit hand om mig alla de gånger det har varit fel. Den service de visat och det stöd de ställt upp med gör att jag har fullt förtroende för dem. Det är värt att köra den biten extra. De har dessutom alla papper på allting jag varit med om vilket gör att jag slipper förklara allting en gång till. Jag är dessutom etthundra procent säker på att skulle barnet klara sig så ska jag föda i Kristianstad vad Blekinge än tycker om det. Blekinge vill egentligen att vi ska åka till Karlskrona men jag kan inte tänka mig en enda person här som skulle välja att åka den sträckan när vi har så nära till Kristianstad. CSK är mitt sjukhus och det är dit jag åker.
Skulle det dessutom vara något fel så ska barnet till Lund vilket förkortar resan med ambulans tio mil enkel resa.

Framtiden får utvisa hur detta blir.
I mina ögon finns det fortfarande ingenting.