Allt för barnen?

En simförening i Umeå har börjat att ta betalt av de föräldrar som inte hjälper till.

Jag förstår hur de tänker, men detta blir bara så fel.

Någonstans måste man utgå från att alla gör det de kan.

Jag har själv fem barn och gör allt jag kan för att hinna med allting, men det är i princip omöjligt att vara på alla saker då mycket krockar.

Ska man då straffas för att man inte hjälper till!?

Jag har fem barn.

En motorintresserad.

Två fotbollsintresserade.

Alla musikintresserade.

Jag jobbar och pluggar.

Sysslar med politiken under det som ska kallas för fritid.

Det är omöjligt att få ihop allting.

Jag hjälper till allt jag kan men jag kommer aldrig att räcka till allting som barnen vill göra.

Tiden krockar fullständigt och ibland blir det bara pannkaka av sakerna.

Fotbollen innebär träning två dagar i veckan och match nästan varje helg.

Orkestrarna drar nu igång och då är det två dagar i veckan och utöver det några av barnen som spelar på kulturskolan. De ville göra pyssel med och jag vill besöka kyrkor.

Jag har bara två armar.

Ska man då straffas för att man inte kan delta i allting?
Jag tycker inte att det är ok, även om jag förstår hur föreningen tänker.

Det är faktiskt så och jag tror inte att det är en enskild förening som har detta problemet.

Människor över lag har inte tid, eller tar sig inte tid, för att hjälpa till om det inte innebär att de får något för det. Många vill idag ha betalt för att hjälpa till och är de lediga så värderar de sin egentid högre än att spendera den med barnen. Gymmet, egna aktiviteter eller göranden.

Man tänker inte att tiden ska vara till för andra utan jaget är i fokus.

Jag tror att varenda förening känner av detta för överallt är det samma problem med att få människor till att aktivera eller engagera sig.

Jag önskar ibland att jag bara kunde sätta mig ner och säga nej, men det går inte.

Jag är en aktiv person och jag älskar att umgås med barnen.

Jag gör helst allting med dem och för mig är det så det ska vara.

När tiden dock inte räcker till för att man skyndar mellan aktiviteterna med olika barn.. då slår det hårt om man ska straffas för att inte vara där.

Att man som i inslaget är med en helg i halvåret bör de flesta kunna lösa, men det bör också finnas ursäkter för att man ska kunna skjuta på det eller göra något annat.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/foraldrar-i-simforening-i-umea-kan-fa-betala-om-de-inte-hjalper-till-vacker-kritik

Lärare - till bristningsgränsen.

Vill du bli lärare?

Det är ett helt fantastiskt yrke och jag älskar mitt jobb.
Det betyder inte att det inte är väldigt påfrestande.

Att undervisa och vara med eleverna är inte problemet, utan det är allting runtomkring som blir för mycket. Mycket planer som ska gås igenom.

Mycket kontakt med andra.

Det tar mycket energi när de som inte är i skolan ändå ska ha makten över den.

Det börjar rätta till sig och förhoppningsvis kommer det betydligt striktare regler uppifrån som sedan ska underlätta. Man kan nämligen inte ge ett lillfinger och sedan tro att handen sitter kvar.

En av de saker som sedan tar energi är bristen på förståelse från dem som bestämmer.

Istället för att se ett något minskat elevunderlag som en tillgång för de elever som finns på skolorna, så drar kommunen ner på tjänsterna. Trots det förväntas samma resultat eller bättre.

När man kommer ut och lyssnar, så blir resultatet ingenting och inte någonstans funderar man på att minska i en annan del av kedjan.

Vi har nu blivit informerade om att skolavslutningen nästa år sker den 3 juni.

Detta trots att önskemålet har varit att göra som grannkommunen Kristianstad och skjuta fram allting.

I år slutade vi den 9 juni och det var för tidigt, men nu blir det några dagar tidigare till trots att motsatsen önskats. Varför!?

Jag älskar Sweden Rock men med tanke på att det är utskrivet på planeringen för skolan så kan man starkt ifrågasätta hur detta kan spela roll på kommunens grundskolor.

Detta blir ett problem från många synvinklar men den viktigaste är barnens.

Tror kommunen verkligen att föräldrar har sommarsemester från den 3 juni?

Nej, det kommer att sluta med barn som bor på sommarfritids.

Är det för deras bästa?

Föräldrar kommer att få ångest för de måste jobba.

Följer det samma som innan slutar det med att vi lärare ska börja jobba i slutet på juli nästa år och sedan kommer det ligga där. Om man hade frågat alla så är jag säker på att detta inte är ett önskemål.

Det går inte heller att skylla på att det inte går, för uppenbarligen klarade grannkommunen Kristianstad av att lösa det. Att vi i Blekinge sen skulle vara lojala mot andra kommuner.. det bryr jag mig faktiskt inte om.

Istället för att fokus läggs på elever och deras välmående med mer personal, tydliga regler och en klar sammanhållning som säger vad som gäller, så hamnar fokus på andra saker.

Artikeln tar upp den känslomässiga stressen det är att vara lärare.

Lärare ska inte gå sönder.

Det kommunen gör här nu hjälper varken elever, föräldrar eller lärare utan snarare tvärtom och jag tycker att det är så fel. Makt måste komma underifrån.

De som är i verksamheten måste få bestämma och inte som idag, att det kommer uppifrån.

Då kallar jag inte det för en demokrati utan en form av diktatur.

Att de som styr är folkvalda spelar ju mindre roll när de sedan inte lyssnar på folket.

En tanke till det norska kungahuset idag.

https://www.tv4.se/artikel/2q7OB2sC5s9ZLoaIkAz37l/ny-larmrapport-om-laerare-far-inte-ga-soender

Drogtest i Sölvesborg?

Drogtester är för mig en ickefråga i grunden.

Jag tycker nämligen att det är en självklarhet som förälder att jag vill veta om man misstänker något hos mitt barn.

Alla har varit ungdomar och hittat på dumheter men när en misstanke kommer upp i skolsammanhang så brukar den misstanken ha en bakgrund. 

Den ligger och pyr innan den sägs högt.

Att då kunna göra ett test är inte konstigt i en tid där droger många gånger är vanligare än alkohol.

Anledningen jag fick redan för många år sedan när jag jobbade på ett högstadium, var det faktum att föräldrarna inte känner om man har tagit en tablett, men alkohol luktar. Jag kan förstå logiken i detta.

Jag som förälder hade varit väldigt tacksam om man testade mina barn vid misstanke.

Det kan ju göra att de får hjälp snabbare då jag uppenbarligen inte har sett problemet.

Barn har en tendens att försköna saker för föräldrarna och detta blir då ett komplement.

Jag vet att det finns de som blir kränkta.

Det finns det alltid.

Det kanske inte känns bekvämt att kissa i en burk när någon tittar, men problemen som uppstår vid drogproblematik kommer ge betydligt värre konsekvenser. 

Drogtester och alkotest borde inte vara ett bekymmer för någon som har rent mjöl i påsen och vem som helst kan få testa mig när de vill.

Jag vet att det kommer att vara lugnt.

För mig borde det vara en självklarhet överallt och jag är inte oäven att införa det på samtliga anställda i kommunen, regionen och politiker också.

Samtliga som har en styrande ställning, för problematiken finns inte bara hos någon grupp utan hos alla.

Jag tror på öppna kort och att alla ska behandlas lika.

Min övertygelse är att om man vet att man kan bli testad, så överväger man saker och ting en extra gång.

Det är jobbigt att åka dit för något sådant här och på samma sätt som att jag hade önskat att polisen stod på varenda trettiosträcka vid skolor med alkotest dagligen, så borde man få testa efter droger vid behov.

Om jag hade fått veta att man ville testa mitt barn men att det hade vägrat, så hade jag personligen kört in med barnet och gjort ett test.

Den som är oskyldig är inte orolig för att visa sanningen.

INGEN kan iallafall anklaga mig för att använda botox eller liknande, för hela mitt ansikte gör grimaser när jag pratar.. haha!

Trevlig måndag!

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/politiska-striden-i-solvesborg-sd-vill-infora-drogtester-i-skolan

14 år och fängslad.

14 år och du kan hamna i fängelse.

Många väsnas och tycker att det är hemskt, för det är barn.

Ja, det är barn, men det är barn som har begått hemska brott.

Med tanke på de sista dagarnas rapportering så borde alla förstå vikten av att någonting händer i Sverige och tyvärr är det så att många års felaktig politik är bekymret i grunden.

Mängden människor som har kommit till Sverige, som har en helt annan kulturell syn på hur föräldraskap ska fungera är i många fall et stort bekymmer. 

Det är inget man får tala om, för risken är att man kallas för rasist, men det är trots allt så det är.

Jag läste två terminer med konflikthantering när jag började studera.

En fantastiskt bra kurs och fortsättningskurs som visade hur kultur kan skapa bekymmer.

Kultur har i grunden inte med religion att göra men många gånger är de sammanflätade.

I Sverige har vi alltid haft en kultur av att föräldrar ska styra upp sina barn.

Ju yngre barnet är, desto mer regler och saker att förhålla sig till.

Ju yngre barn, desto mer regler och när de sedan blir äldre så kommer reglerna att regleras till åldern.

Barnen får då mer frihet.

Så fungerar det svenska systemet i skolan också.

Ju äldre eleverna blir desto färre regler finns det för man räknar med att man ska kunna det.

På låg och mellanstadiet får du inte lämna skolan under skoltid.

På högstadiet och gymnasiet har man släppt på det.

Man räknar med att dessa äldre elever ska klara det.

I många kulturer är det tvärtom och det binds ihop med religionen på många ställen men är inte huvudsaken. Barnen har inga eller väldigt få regler som barn, men får fler och fler ju äldre de blir.

De förväntas följa familjens regler ju äldre de blir och det kulturella arvet blir mer viktigt.

Skjutningen häromdagen utfördes av två fjortonåringar samt en yngre.

Flickan som de tog var på rymmen från ett behandlingshem.

Fungerar då behandlingshemmen?

Nej.

Jag tror då att fängelse blir bättre.

Där ska de inte kunna ta sig därifrån.

Vinklingen i detta måste vara att vi inte ska ha fler offer.

De som skjuter må också vara offer för dåligt föräldraskap eller ett system som inte fångar upp dessa barn tidigt, men de sanna offren är de som blir utsatta.

Av hänsyn till alla dem så är det rätt att låsa in fjortonåringar.

Vill du inte sitta inlåst?

Begå inte brott.

https://www.tv4.se/artikel/4vPO7nv5cUyIYCCMQDNA9e/tonarspojke-skjuten-vid-skola-14-arig-flicka-gripen

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-val-2026?inlagg=5969d9dee3287ce380fb58df3c4b6754

Sölvesborgs demokrati?

Fungerar demokratin i Sölvesborg?

Frågan är högst relevant när beslut tas, som jag påstår, INTE är förankrade i verksamheten.

Med reservation för att jag är inkompetent, döv och blind eller har missuppfattat all ny information.

Jag hade tidigare fått veta att julavslutningen skulle vara fredagen den 19 december denna termin.
Jag hade också fått information om att skolavslutningen till sommaren skulle vara den sjunde juni. Min arbetsplats, med flera andra, tyckte att det var för tidigt för vi tycker hellre att skolan ska gå längre och ville senarelägga skolstarten och allt med det.

Önskan var att det skulle bli som i Kristianstad, där eleverna fortfarande inte har börjat.

Grundskolan börjar inte förrän i nästa vecka.

Igår kom det ut på kommunens hemsida att man har ändrat tiderna.

Plötsligt ska vi gå i skolan till den 22 december och skolavslutningen till sommaren blir den tredje juni. Vi fick också i den interna planeringen, utkastet, se att Sweden Rock var inskrivet.

Är det ett skämt?

Jag älskar Sweden Rock och är gärna där för det är en helt fantastisk festival men menar kommunens styre på fullt allvar att varenda elev i hela Sölvesborgs kommun ska styras efter en festival?

Var går då gränsen för vad som sker på fritiden, som ska få påverka skolgången?

Jazzfestivalen?

Mjällbys hemmamatcher?

Eller kanske den stora fotbollscupen som alltid är på Strandvallen första helgen i augusti?

Var ska de barnen hyra in sig när varenda skola plötsligt ska börja tidigare!?

Risken är ju att man tidigarelägger skolstarten också, vilket skulle påverka väldigt mycket och en sak är väldigt säker: Detta beslut har inte tagits med barnets bästa i fokus.

Helt omöjligt.

Att sluta redan den 3 juni innebär nämligen att de som har den tredje semesterperioden börjar jobba när barnen börjar skolan. Det innebär också att dessa barn får sex veckor på sommarfritids.

Föräldrarna kommer att vara lediga när barnen går i skolan och när barnen borde vara lediga får de vara på fritids. 
Är det för barnets bästa?

Jag har vänner på många skolor och ingen jag har pratat med förstår.

Från flera olika skolor hör jag ramaskrin som ifrågasätter hur man tänker när man gör såhär.

Förr slutade man ofta runt den sjätte juni och nationaldagen, men då var det tio veckors sommarlov.

Nu är det åtta veckor.

Konsekvenserna blir oerhörda för dessa barn.

Vi slutade tidigt förra terminen men detta är en katastrof.

Den stora frågan blir då vad man tänkte och vad jag har fått fram så har detta beslutet tagits på delegation från högsta instans med lite inverkan från några i toppen som gillar hårdrock.

Ska det styra allting annat?

Kommunen skickar ut enkäter med jämna mellanrum och hade de gjort det i denna frågan så är jag helt övertygad om att skolavslutningen hade flyttats fram en eller två veckor.

Hellre gå längre för att sedan börja senare.

Tänk de lärare som ska sätta betyg när de nationella proven knappt är färdigrättade.

Spännande!

Man gjorde likadant när V-klass infördes.

Man fick diskutera och lägga tid på det på alla skolor och alla önskade något annat, för att kommunen sedan körde över beslutet och tog V-klass, som än idag inte fungerar som det ska.

Det enda som på något sätt skulle kunna blidka detta märkliga beslut är att skolstarten sker i den senare delen av augusti hösten 2027 men då är det oerhört dumt att inte flagga för detta samtidigt som det kablas ut att allt annat ska tidigareläggas.

Föräldrar hinner kanske inte önska semester och har de redan haft en period denna sommaren är risken att de inte kan ha samma nästa sommar.

Gymnasieskolan och grundskolan måste inte sitta ihop för att gymnasiet slutar tidigare kan vara lämpligt för dem, men behöver inte drabba alla andra.

För mig är detta beslut som tas för långt ifrån verksamheten och de kan skylla på sommarlovsskolan, men andra kommuner löser det och kan ändå tillgodose önskemålen.

Jag kallar inte detta för en demokrati eller ett demokratiskt beslut.

Jag hoppas att det görs om så att man beaktar demokratin.

https://solvesborg.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola/lov-och-lasar.html

Nedan ser ni tiderna från hemsidan:

Höstterminen 2026

• Torsdag 13 augusti – tisdag 22 december

Vårterminen 2027

• Grundskola/anpassad grundskola
  • Måndag 11 januari – torsdag 3 juni
• Gymnasieskola/anpassad gymnasieskola
  • Måndag 11 januari – torsdag 3 juni (åk 1 och 2)
  • Måndag 11 januari – fredag 4 juni (student åk 3)

Lovskola 2027

• Måndag 7 juni – onsdag 16 juni (för den som anmält sig till lovskola enligt rektors instruktion)

Föräldraansvar?

Vad är samhällets ansvar och vad är föräldrarnas?

En spännande fråga för min uppfattning är att gränsen har ändrats mycket.

Samhället förväntas idag ta mer ansvar än vad föräldrar faktiskt gör och det märks i hur det ser ut.

Det ligger till och med förslag på att dagis ska bli tvång från tre års ålder.

Varför?

Jo, för att barn med ett annat modersmål ska lära sig språket snabbare.

Man gör alltså inte som i Danmark och testar av barnen, utan man tvingar alla.

Allt för att undvika risken att bli utpekade som rasister.

Det visar sig nu att ungefär tre barn i varje klass inte kan simma.

Vems ansvar är det?

I skolans läroplan står det i ämnet idrott och hälsa att elever ska ha uppnått en viss simkunnighet. De ska kunna simma 200 meter när de slutar sexan.

Av dessa tvåhundra meter ska femtio av dem vara på rygg.

Inga stora krav.

Detta sker i en pool med uppvärmt vatten och all hjälp som kan behövas i skolan, men det är inte det som är bekymret.

Bekymret är många gånger idag att föräldrarna inte har simtränat sina barn.

De har helt enkelt ingen vattenvana och nästa bekymmer är sen att de inte har uthålligheten.

Bra tummuskler i ett mobilspel skapar inte uthålligheten för att orka simma dessa längder.

När mina barn var små gick de i simskola.

De som behövde.

De andra simmade jag eller andra anhöriga med för att stötta dem.

Att vistas vid stranden eller i en pool är kanske inte alltid en självklarhet, men som förälder borde det vara ren självbevarelsedrift att ens barn lär sig simma.

Förr eller senare bör man kunna det. 

Det finns självklart de som av olika anledningar har svårigheter, men de kan bara övervinnas genom vanan. Vanan av att vara i vatten.

Så att många barn inte kan simma idag.

Skolan gör vad de kan, men föräldrarna måste ta ansvar för sina egna barn.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/tre-barn-i-varje-klass-kan-inte-simma-vi-traffar-8-aringar-som-aldrig-varit-i-vatten

Känsligt barn?

Det är inte alltid jag håller med, men i detta fallet gör jag det. Jag blir glad över att det finns lite sunt tänk i en värld som bara letar ursäkter.

Ursäkter för att man ska vara ”rätt”.

Jag älskar ”fel”.

När man låter människor vara som de är.

Man måste inte passa i en mall och man måste inte göra allting.

NPF, alltså neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, är förmodligen vår tids sorgebarn som man i framtiden kommer att skaka på huvudet åt.

I Sverige har man nämligen valt att ge diagnoser istället för att ifrågasätta hela levnadssättet och det jobbiga i detta är att jag kan det. Jag har läst allt som finns att läsa och följer forskningen. 

Diagnoser som sätts i Sverige plockas bort i exempelvis Danmark med hänvisning till uppväxten och miljön.

Den fråga som ständigt blir belyst inom så många områden;

Är det arv eller miljö som inte fungerar?

Eller fungerar!?

Uppväxtproblematik har samma symptom som ADHD. Ett hem utan fasta rutiner, regler och klara samt tydliga ramar skapar ingen bra miljö för ett barn.

Förr såg de flesta hem ut som motsatsen, med en förälder som alltid var hemma.

Ordning och reda.

Skolan var mer styrd.

Allting släpps, reglerna röjs ut och i takt med det också svårigheterna för det är många som inte klarar det.

Barn blir sedan känsliga i alla förändringar.

De bekymren handlar inslaget om.

Barn som är känsliga på olika nivåer.

Ju mer svårigheter, desto tydligare saker runt dem behövs, så klarar man av vardagen och livet.

Fasta rutiner!

Ett barn som blir lyssnat på.

Jag har dessa bekymmer själv.

Jag avskyr att inte veta och ha kontroll, vilket gör att jag kollar allting innan. Ska jag till en ny plats kollar jag av det innan. Förbereder och har saker och ting på plats. 

Skapar en miljö som ska hjälpa vid bekymmer.

Då fungerar saker.

Barn behöver riktlinjer som fungerar och bristande föräldraskap är många gånger en av anledningarna till att barn får bekymmer som vuxna.

Tänk att leva i ett halvt kaos i hemmet och sedan komma till skolan där det plötsligt är krav på att sitta stilla på en bestämd plats, lyssna på kommando och sedan skriva när du blir tillsagd. 

Lösa ekvationer.

Det blir jobbigt för alla.

Självklart finns det olika nivåer och det finns bekymmer, men en dålig miljö kan förstärka bekymren så till den milda grad att det skapar riktigt stora problem.

Har man inte fått det grundläggande i hemmet så blir det ännu värre när rutinerna bryts.

Sen tänker man att skolan ska lösa allting.

Älska era barn!

Umgås med dem och bry er om dem!

Lyssna och var den vuxne med ramar, regler och fasta rutiner. Man måste inte göra precis allting!

Barnen är unika på alla sätt och ska få vara det, men du som vuxen måste styra dem rätt och lyssna.

Det finns inga genvägar.

https://www.tv4.se/artikel/6JjMNaQjvf7EkWiHHMlAAA/npf-och-sensorisk-kaenslighet-sa-hjaelper-du-barn-i-nya-miljoeer

https://npfguiden.se/blogg/planera-for-en-lyckad-sommar-med-barn-med-npf-autism-adhd-2

Jag är en av dem!

Barns rörelsefrihet har begränsats de sista generationerna. Under fyra generationer har man jämfört hur mycket frihet barn får och jag är en av dem som är som artikeln.

Jag begränsar mina barn.

De får inte röra sig som jag gjorde och många gånger kan jag undra hur mina egna föräldrar vågade släppa mig som de gjorde.

Nu finns både mobiler och appar.

Då fanns det ingenting.

I inslaget säger de att föräldrar hänvisar till att de är rädda för trafiken. Trafiken är inget problem för mig där jag bor, men däremot så är medias rapportering och den attityd som finns i samhället ett större bekymmer.

Jag upplever att Sverige är betydligt grymmare idag än för fyra generationer sedan.

På den tiden levde vi i ett betydligt mer homogent samhälle och även om det hände saker då med, så är det ingenting jämfört med nu.

Jag är uppvuxen med en öppen dörr och en by där det knappt inte hände hemskheter. De farliga saker som hände blev riksnyheter. Ett mord var ovanligt.

Nu är det vardagsmat.

Det går inte en enda dag utan att det är en sprängning eller en skjutning.

Skulle jag då låta barnen få vara fritt i dessa områden?

Aldrig.

Barn för fyra generationer sedan lekte och byggde kojor.

Sparkade boll för att det var roligt och var hemma med någon förälder.

Idag fostras barn många gånger av samhället genom att börja på dagis tidigt, inga barn leker fritt för fritiden är uppstyrd. Att bygga en koja kan smutsa ner de dyra kläderna man måste ha för att alla ska se att man har pengar. Samhället har förändrats.

Jag har appar på mina barn och de på mig.

Jag vet var de är och de vet var jag är.

Det är inget bekymmer utan en trygghet i en värld där det tyvärr finns sjuka människor.

Mår då barnen dåligt av det?

Det är möjligt, men de vet ingenting annat.

De är uppvuxna i en värld som är väldigt olik min och de förra generationerna.

Det betyder dock inte att det måste vara dåligt.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ny-studie-barns-rorelsefrihet-krymper-far-konsekvenser

Dags för en åldersgräns!

Antalet olyckor ökar konstant med elsparkcyklar och artiklarna om dem som drabbas är många.

Jag är i det stora hela förvånad över att det inte är fler olyckor med dem. 

Det är mer än en gång jag har fått tvärbromsa för att någon har kommit i full karriär med dem.

I allt är det endel som förvånar mig.

Den ene är att barn kan köra runt med dem utan hjälm.

Många även utan någon form av koll på vilka regler som gäller för att vara ute på vägar.

Många har hörlurar på sig och trots att många jag sett högst troligt har körkort flänger de fram och är ensamma i världen.

Kombon med hörlurar, ingen hjälm och alkohol är också magisk. Fullständigt sanslöst att man inte är mer rädd om sitt eget eller andras liv.

Våra grannländer har åldersgränser och jag tror att det är en bra sak även för Sverige. Börja där.

Sen kan man börja kontrollera alkoholhalt på dem och införa körförbud med alkohol i kroppen, precis som med alla andra fordon.

Varför skulle det vara någon skillnad!?

När man har kontrollerat detta så kan man göra exakt likadant med elcyklarna. Jag tänker att det inte bör sitta i själva fordonet utan i hastigheten du kan komma upp i.

Alla vet att en hjälm kan rädda dig.

Skadorna kan vara massiva och artikeln nedan är ett exempel. Då hade killen där hjälm, vilket troligtvis räddade honom.

Någon form av krav för att få köra dem?

Ja, absolut.

Tänk att vi lever i ett samhälle där fetma blir ett större och större problem samtidigt som färre går och faktiskt använder en vanlig cykel.

Utveckling och teknik är bra, men någonstans måste man fundera på vad som är hönan och vad som är ägget.

Åldergräns anser jag vara en bra början på att förändra statistiken över antalet döda i denna typ av olyckor.

https://www.tv4.se/artikel/4DIRE6pnuLHuJAM7ZPOOFB/landon-13-skadades-allvarligt-i-olycka-med-elsparkcykel

https://www.tv4.se/artikel/4w0631kf7LAdN0B8zK95Gz/kraever-aldersgraens-ligger-efter-vara-grannlaender

Ska politiker bestämma?

Politiker har många gånger en väldigt stor tro till sig själv och den första gången jag stötte på bekymmer med hur socialtjänstlagen fungerar är när jag som ersättare fick gå in och vara en del i beslut kring tvångsvård och omhändertagande.

Jag kan gå på det jag läser och mina egna känslor, men beslutet ligger fel när expertisen inom detta fattas hos majoriteten av alla politiker.

Att omhänderta ett barn är mycket och jag tror att det i majoriteten av fall är något som inte sker slentrianmässigt utan nästan tvärtom.

Min uppfattning är att det många gånger är oerhört svårt att omhänderta ett barn för att det krävs så mycket utredning och bevisning.

Föräldrarna får många gånger väldigt många chanser, men självklart finns det fall där det blir tvärtom.

Politiker ska inte vara i den världen utan en bra bakgrund inom detta och då ställer det till problem då det kan bli jäv, varpå det är bättre att inte de är där alls.

Det måste ju vara rättssäkert.

De säger i inslaget att det finns fall där man inte lyssnat på barnet. Ja, vad jag känner till är det rätt vanligt. När barnets röst förs fram så kommer sen svaret ”vi hör vad du säger men vi tänker att..” som verkar vara ett standardsvar.

Då jag varit i svängarna med socialtjänsten väldigt mycket så är min erfarenhet att ett av bekymren, många gånger, är den allt för unga kretsen av personer på socialen. De unga och nyutbildade tog sig an detta, när det borde vara tvärtom.

Direkt från högskolan, utan en egen familj och barn, för att sitta och berätta för någon med flera barn hur man ska tänka och agera. Det finns säkert de som behöver det också, men då kanske det är bättre med erfarna personer med lång erfarenhet.

Att omhänderta barn behövs tyvärr då många föräldrar inte är bra föräldrar. Det ska dock inte gå att ta barn från föräldrar som är bra, men där andra instanser har gjort fel. Det blir inte rättssäkert och jag har påpekat detta med politikerna i många år. 

De är inte rättssäkra, varken inom socialtjänsten eller rättsväsendet utan bygger på en gammal tanke om att det skulle vara en del i demokratin.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-tillsatter-utredning-om-socialtjansten-efter-avslojanden

Förtryckare eller förtryckt?

Vet du vem Katharine Birbalsingh är?

Jag visste inte förrän för några veckor sedan men sedan har hon dykt upp i omgångar.

Självklart inte i vanlig svensk media för där hade hon beskrivits som något fruktansvärt, men på X.

Om människor som hon kan få makt så kan världen kanske vända det vänsterorienterade synsätt som styr hela västvärlden.

Birbalsingh är rektor på en friskola i Storbritannien.

Hon har föreläsningar om hur samhället fungerar och hur man ska göra det bättre och jag kan inte annat än att hålla med henne!

Hon beskriver att barn idag och flera årtionden tillbaka har fått lära sig om att världen är uppdelad i förtryckare och förtryckta.

Hon menar att detta är anledningen till att människor hurrade och jublade när Charlie Kirk sköts ihjäl framför sina barn. Detta gjorde också att polisen handfängslade Henry Novak i Storbritannien när det var han som var knivhuggen och sedan dog.

Varför?

Båda dessa offer var vita i huden.

De anses överlägsna i sammanhanget och räknas som förtryckare.

Novaks mördare var mörk.

Han räknas då automatiskt som en förtryckt.

Birbalsingh beskriver hur all historia gör samma uppdelning och ger exempel från museibesök där uppfinnare ställs ut, men där det jämte finns en skylt som beskriver att kvinnor och svarta förtrycktes och inte fick chansen att uppfinna saker.

Tog det bort meningen med uppfinningen?

Birbalsinghs budskap är väldigt tydligt.

Föräldrar måste förklara, för de är grunden i samhället, att samhället inte bygger på förtryckare och förtryckta. Det bygger på att alla drar sitt strå till stacken, oavsett vilken hudfärg eller religion du har.

Du ska sköta ditt jobb!

Du kan inte vara hemma för minsta lilla och vara lat.

Du ska älska ditt land, göra rätt för dig, vara ödmjuk och visa tacksamhet för hur du har det.

Du ska vara förlåtande men inte jaga efter hämnd.

Som förälder ska du visa dina barn att alla kan ta sig någonstans om man följer dessa saker och jag tycker att det är så bra! Helt rätt!

Släpp mobilerna och gå på museum, visa det du kan av världen! Förklara hur det var men att alla idag är lika mycket värda för en förtryckt syns inte utanpå.

Det har inte med hudfärg eller status att göra.

Titta nu på bilden av henne.

Detta är hennes ord och jag håller med henne, men på grund av hur hon ser ut och att vänstermedia får problem att få ihop hennes utseende med hennes åsikter, så kommer hon inte att få någon större uppmärksamhet i Sverige.

Tyvärr.

Det finns inte några förtryckta i Sverige baserade på utseende eller religion, men det finns många som ser sig som offer av samma anledningar och det är det stora felet.

https://x.com/bofrench/status/2071235331865853965/video/1?s=46

https://en.wikipedia.org/wiki/Katharine_Birbalsingh

https://youtube.com/@strictlyedpod?si=M5YJPLgi6X4NEjdz

Fel med omhändertagande?

Flickan brann inne för att mamman hade lämnat henne själv. Ett litet barn som vandrade själv i en lägenhet.

Dåliga människor finns det på många ställen och i alla samhällsskick men detta går över mitt förstånd.

Om man skaffar barn men inte orkar.

Varför behålla barnet?

Om man träffar en ny man och han inte gillar barnet, varför vara med honom?

Det är också sådana här fall som ger socialtjänsten en ny mening för tänk om barnet hade omhändertagits på grund av vanvård. Då hade media berättat hur hemsk socialen var som tog barnet.

Nu är de hemska för att de inte tog barnet.

Jag önskar att det fanns mer civilkurage i samhället. I det samhälle som ständigt går åt det andra hållet då ingen vågar reagera med rädsla för att få en kniv i ryggen.

Rädsla för att bli jagad av ett gäng eller att familjen ska hotas eller ännu värre.

Jag tänker att denna mamma uppenbart måste vara socialt efter. Hon bör vara lågbegåvad och ha en stor brist på allt sunt förnuft, för annars hade hon inte lämnat barnet.

Att sätta upp en övervakningskamera som om barnet är ett djur hjälper inte. Det blir i detta fall ännu värre då hon inte ens har tittat på den.

Jag är daltig med barnen och har dem på en app. Jag kan se vartenda steg men trots det lämnas de väldigt sällan ensamma. De kan nämligen följa med om det är något som ska göras. I få fall kan de vara hemma en timme, och då är de så stora att de rent krasst klarar sig själv.

Denna flickan blev fyra år på grund av en totalt inkompetent mamma som inte klarade att sätta sitt barns behov framför sina egna.

Hon behandlade sin flicka sämre än vad normala människor behandlar sina husdjur.

Stackars lilla flicka.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/timmarna-fore-dodsbranden-i-biskopsgarden-sista-livstecknet-fran-flickan

Bakbunden i moment 22.

Du åkte till akuten för att du märkte att ditt barn inte mådde bra. Väl där omhändertas du och din man för att ni har misshandlat barnet. Börjar vi här så är det helt rätt. Inge lägger två fingrar isär för någon som misshandlar eller utsätter barn för något.

Efter en genomgång visar det sig att barnet inte har blivit misshandlad utan troligtvis har någon form av benskörhet då det visar sig att det är nya sprickor i skelettet, trots att föräldrarna sitter inlåsta.

Bara den känslan.

Det har nu visat sig att barnet inte blev misshandlad utan lider av en sjukdom. Då ger sig inte socialen och vägrar att barnet ska flytta hem igen. Nu har det gått fyra år och man vill att familjehemmet ska få vårdnaden om barnet.

Hur gör man då?

Barnet har mer anknytning till familjehemmet än till det biologiska bandet och rent barnmässigt så är det bättre för barnet att stanna i familjehemmet.

Bekymret blir då att de är friade från alla misstankar.

De gjorde aldrig barnet något.

De åkte in för att de var oroliga.

Detta blir så tudelat.

Vi kan se i Alvesta vad som händer när socialtjänsten inte tar saker på allvar men här?

Det måste finnas en gräns. 

När tidigare socialsekreterare uttalar sig och säger att de hade fått hem sitt barn i en annan stadsdel så måste man fråga sig vad som är rätt.

Barnets bästa ska sättas främst och jag är den första till att säga att man måste lyssna på just barnet.

Barnet i detta fallet är dock fyra och har en vardag med familjehemmet. 

För att föräldrarna ska få en chans måste de erkänna sina fel och säga att de har blivit bättre. Bekymret är dock att de inte skadade sitt barn så om de erkänner det kan det få andra konsekvenser men samtidigt har de inte gjort något.

Det blir moment 22 och det är hemskt.

Vad skulle man göra!?

https://www.tv4.se/artikel/6oycHtl7uwrTTnPacluAYD/socialsekreterare-i-min-stadsdel-hade-freja-varit-hemma-nu

Fel på så många sätt.

Tretton år, född i Sverige och utvisad.

Jag förstår beslutet men behöver inte tycka att det är rätt.

Mongoliet är inte farligt o h du låter inte barn stanna själv så den delen är klar. De har fått flera utvisningsbeslut som de inte har brytt sig om så de har gjort fel.

Problemet i detta är just det.

Systemet har varit fel för de borde aldrig ha varit här.

Den man då kan skylla detta på är tidigare regeringar som konstant mesar med vad som gäller. De har tyckt synd om alla och ansett att de borde få stanna för vi har ett stort hjärta i Sverige.

Att människor fick stanna om de kom från ett krig är helt ok. De flyr ju.

Problemet är att många inte flyr krig utan istället lockats av den välfärd och de villkor vi har i landet.

Där är det systemet som är fel igen.

Välfärden borde inte gå till människor som inte har arbetat till den.

De nya kraven nu sätter fingret på.

Ska du vara i Sverige men inte har flyktingstatus, då måste du förtjäna att vara här.

Systemet borde inte heller släppa in människor som inte har en möjlighet att bli svenska medborgare med de krav som nu kommer och jag tycker att det är helt rätt.

Det borde man kunna dela upp direkt vid ankomst och som det ser ut nu blir det lätt då det inte är några vågor som kommer till Sverige.

Sandra är nu tretton år och är född i Sverige så jag förstår hur hemskt det är. Hennes bästa är att få stanna.

Det är systemets fel att det har blivit såhär och förhoppningsvis kommer det bli rätt framöver. 

https://www.tv4.se/artikel/49BDZ4XY4a8KeMUrBLGDu0/ministern-om-utvisade-sandra-13-borde-ha-akt-hem-tidigare

Vem är ansvarig?

Frågan om vem som är ansvarig ställs av reportern i inslaget. En fråga som är desperat och anklagande när ett barn har dött.

En pojke klämdes i en container och dog, vilket är helt fruktansvärt. Det som nu händer är att någon ska ställas till svars och för mig blir detta fel på så många sätt.

Vi såg nyheterna förra veckan där ingen dömdes för hissen som föll så att fem vuxna dog.

Inget kommer att hända här heller men till syvende och sist så finns det alltid en ansvarig för ett barn: vårdnadshavaren.

För många år sedan kvävdes ett barn ihjäl i en container vilket gjorde att man ändrade hur de såg ut så att det inte skulle kunna hända igen. 

Barn är barn och barn busar.

Olyckor händer tyvärr och ingen vill att det ska vara så men som förälder har man ett oerhört ansvar.

Varenda gång barnen är med och slänger skräp betygar jag för dem om hur farligt det är att klättra in i dem eller att vara på dem.

Varje gång de ska till skolgården och leka så kommer det med regler om vad som gäller och ibland är jag med för att försäkra mig om att de sköter sig.

De lever också i en föreställning där det finns övervakning överallt och att alla kan se dem.

De ska helt enkelt sköta sig så långt det går, men barn är självklart barn och gör fel ibland.

Då blir det olyckor.

När flickan nere i Skåne trillade ner från taket på idrottshallen så var det inte skolan eller byggherrens fel. Att denne pojke klämdes ihjäl är hemskt, men barn ska inte klättra på containrar oavsett om de står på en skolgård eller på en privat tomt.

Vuxna kan alltid förhindra så mycket man kan men det kommer ändå vara så att olyckor händer.

Vi kan inte kapa alla träd i skogen, ta bort allt vatten från jordens yta eller sätta skumgummi överallt för det kan ändå hända saker. Som vuxen måste man förebygga så mycket man kan men det kan ändå hända saker.

Denna händelse är tragisk för alla inblandade men det är en hemsk olycka där alla tankar går till familjen och dem runtomkring.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/efter-dodsolyckan-svt-hittar-brister-pa-flera-skolgardar

En miljard, men inga skriverier.

Vattenfall ägs av dig och mig.

Den svenska staten.

Jag har flera gånger tidigare skrivit om deras löner och då främst VD Anna Borgs lön. En månadslön som är högre än vad jag tjänar på flera år.

Nu visar det sig att det inte bara är höga löner utan även bonusar. Bonusar som uppgår till en miljard kronor. 

Det är alltså vad de delar ut av DINA pengar.

Varför blir det inte mer skriverier!?

Jag är ingen expert på varken el, energi eller pengar men det finns ingen logik alls i världen till deras löner eller bonusar. De ägs ju av oss och våra pengar ska man vara rädd om!

Man ska tänka hushållsekonomi i alla lägen.

Vattenfall svarar att de är ledsna att de inte har berättat allt som de ska, för när man krävde ut uppgifter så valde de att inte säga något. Det är vad som hände.

Lönerna och bonusarna delades ut ändå.

Jag tänker att de måste börja fundera över om det är detta samhälle man vill ha för jag undrar verkligen vad kv ska uppmuntra mina elever att studera till för att få den lönen.

Vilken linje pluggar man?

I hur många år?

Eller det är andra vägar?

Om det hade varit ett privat företag hade jag inte sagt någonting för då är det någon som själv har arbetat sig dit.

Detta är dock absurt och något som aldrig borde kunna ske. Då det ändå är statens pengar kunde de delats ut på andra ställen. Tänk en miljard till välfärden.

Till äldre, skolor eller vården.

Nu går det i fickan till människor som har mer i månadslön än vad en normal arbetare har i årslön.

Detta i röda Sverige.

Hur kunde det ens bli såhär!?

Det är för mig mycket märkligt att det inte blir fler skriverier om detta.

https://www.dagensps.se/bors-finans/vattenfall-kryper-till-korset-om-sina-bonusar/

Generationen som försvann.

För ett tag sedan såg jag en skämtvideo från någon ståuppare.

Hon beskrev den yngre generationen som tappad.

Tappad i den mening att de inte klarar någonting utan sin mobiltelefon.

Hon berättade att hon hade ett litet hopp och det var att sonen ombads att slå upp vem Abraham Lincoln var och sonen hämtade en uppslagsbok. Han fick inte använda internet.

Han slog upp boken och började leta på bokstaven V.

"Vem var Abraham Lincoln".

Där är generationen med mobilen klistrad i handen.

Sonen förstod att han skulle slå upp det men inte hur han skulle söka i en bok.

Mobilen är både bra och dålig men jag tycker att en åldersgräns för alla sociala medier är bra.

Tänk när de måste börja prata med varandra!

I framtiden kommer det bli bekymmer om inte vanlig fakta blir en självklarhet.

Det behövs nämligen inte ett tredje världskrig i formen av bomber och granater, för det räcker att man stänger av internet och el i ett par veckor så är hela generationen nollad.

Mobilen ska vara ett komplement, inte ett liv.

I slutänden är det ett föräldraansvar men om det blir som i Australien så kan föräldrar dömas, om jag har förstått det rätt. Krasst så är det tragiskt att man måste lagstifta om att barn ska lära sig att umgås utan telefonerna men jag är säker på att de är en stor del i det förfall som idag finns.
Ett förfall som bygger på att de inte klarar av att prata eller umgås utan en mobil.

Problemet är egentligen inte vad de kan se enligt mig, även om det är ett bekymmer det också, utan att de inte klarar av ett normalt tempo i vardagen sen. Jag minns att det var roligt när läraren tog in teven och en kassett för att man skulle få se film. Idag är en fem minuter lång film med fakta för jobbig att titta på och man gör gärna något annat. Plötsligt måste man pilla på något, måste studsa en boll eller trumma på bänken. När något var tråkigt förr ritade man blommor på ett papper. Till någon lärare som upprepade allt som sades drog vi streck för att se hur många gånger ordet upprepades. 

Det man kan konstatera med konstant scrollande är att det påverkar en person negativt.

När blir det då för mycket?

De listar följande saker:

- när det stör dina relationer

- när du mår dåligt utan telefonen

- när du har sömnsvårigheter på grund av telefonen

Där kryssade man in väldigt många ungdomar som lever genom mobilen.

Av någon anledning måste nämligen alla veta när man sitter på en buss.

Vet vad man ska äta, vad man har ätit, när man gör något tråkigt eller varför inte bara fota rakt upp i taket?

Samtidigt är det jobbigt att sitta stilla, skriva sin namnteckning och fungera i vardagen.

Idoler är youtubers som bara tramsar.

Skrämmande.

Jag tror det blir bra med åldersgränser!

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslaget-15-arsgrans-for-sociala-medier

Välkommen till Hällevik!

Sweden rock i all ära, vad är inte ett nationaldagsfirande i Hällevik?

Som den årliga traditionen säger så är det nationaldagsfirande i Hällevik med en speciell del bara för barn! Det är inte bara en stor hoppborg, utan även ett stort discotält för dem som vill rocka loss lite!

Vädret verkar vara med så allt ska fungera.

Tåg, ankrace och ansiktsmålning.

Fiskemuseet har öppet och en massa roliga saker finns för dem som kommer!

Facklan i Hällevik är en av Listerlandets alla välfungerande hembygdsföreningar och jag har turen att få vara med i just denna med jämna mellanrum. Det blir helt enkelt när tiden finns.

Hällevik är det finaste som finns och jag tänker ofta på vilken tur jag har som faktiskt både bor och arbetar i bygden. Det är inte många skolor som kan skryta med att man har gångavstånd både till skogen och stranden, men det har vi. 

En lång strand dit vi kan gå, skogen, havet och ängarna. Det finns allt och du kan nu få chansen att se lite av detta när ni kommer på besök!

Schemat ser ni här jämte och delas upp.

Först är det en del som är anpassad för barn och därefter en del som är anpassad för dem som är lite äldre. Sölvesborgs musikkår kommer och det blir underhållning för alla.

En kanondag som än så länge visar på hyfsat väder!

I fjol regnade det konstant hela tiden.

Skulle du inte vilja vara på plats hela tiden så kom en liten stund iallafall!

Barnens nationdag firas mellan elva och ett.

För vuxna är det mellan ett och tre.

Då stängs hoppborgen ner och det blir annan underhållning.

Kom och satsa på en anka, ta med släkt och vänner.

Hällevik med sitt unika kulturarv är väl värt ett besök!

Välkomna!

https://hallevik.se/

DU ska vara bäst!

Man pratar och skriver mycket om hur jobbigt det är med betyg för barn, då de känner sig pressade och stressade för att uppnå något speciellt. Jag jobbar som lärare och säger precis tvärtom både till mina egna barn och eleverna: Betygen är inte avgörande för ett bra liv.

Betyg kan vara viktigt för vissa utbildningar, men i det stora hela så nej.

På mellanstadiet där jag arbetar är det inte så att någon kommer bli jagad eller uthängd för ett dåligt betyg, utan det är en hjälp vidare för att se vart det behövs extra krut.

Alla kan inte vara bäst på allt!

När man då anser att skolan är tuff, så vill jag istället lägga fokus på det som artikeln tar upp:

Kraven på unga inom sporten.

Måste man verkligen vara bäst?

Många som växer upp nu tror att livet tar slut om man inte kommer in på en fotbollslinje.. för alla ska bli fotbollsproffs och det är inte skolan som trycker på detta utan det kommer till största delen från hemmet och olika aktiviteter. Kravet är att dessa barn ska prestera.

Deltar man inte i träningen får man inte vara med på matchen.

Är man inte med på matchen så får man inte chansen till det bättre laget.

Jag kan väldigt lite om fotboll men jag är helt övertygad om att den press som kommer på eleverna i detta, den är fruktansvärd. 

Tänk när ett barn har fått veta att det är bäst genom alla år och sen blir man inte uttagen till akademier eller annat, för att andra uppfattar inte barnet på samma nivå. 

Hur mår det barnet?

Vem satte press på barnet?

Fotbollsproffs kan man bli utan att gå på en akademi.

Utöver att du då ska vara bäst på den sport du sysslar med, så ska du också se perfekt ut.

Perfekt innebär allt annat än naturligt så det är fillers, botox, silikon.. vad som helst, bara du är perfekt.

Naglarna ska fixas, ögonfransarna och du ska träna.

Här har vi generationen mobil med sociala medier som har blivit viktigare än äkta människor och föräldrar. Du ska helt enkelt vara perfekt och bäst för att passa in, men någon gång måste det ta slut.

Vuxna som håller på likadant är de som skapar bekymren för pressen om att vara på ett speciellt sätt skapas inte i skolan. 

Den skapas av föräldrar och sociala medier, vilket föräldrar ska godkänna att deras barn har.

Du är bra som du är!

Tycker du att man måste vara proffs eller bäst?

Minns då, att ingen kommer ihåg det i framtiden. 

Tror du det, så kan du berätta vad tre av guldmedaljörerna i OS i Stockholm 1912 hette.

Vi tog sammanlagt 64 medaljer och 23 av dem var guld, varpå det inte bör vara så svårt att minnas någon.. eller?

Eller varför inte jämföra med VM i Mexico, nu när det är där igen.

Du kanske minns vilken plats Sverige fick.. eller kan nämna tre av spelarna 1970?

Troligtvis inte.

Förstå då att exakt samma kommer att hända med oss om sextio eller hundratio år.

Du är helt enkelt inte så viktig så lev nu och ha roligt!

Du måste inte vara bäst.

Tvinga inte dina barn att tro att de måste vara det heller.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/okade-krav-pa-unga-idrottare-forskare-i-dalarna-pengar-och-kunskap-spelar-storre-roll

Viktigast i världen?

Vad är viktigast i världen?

Som förälder borde svaret vara väldigt enkelt:

Barnen.

Skaffar du barn måste du också förstå att de är beroende av dig.

Nu kommer det rekommendationer om hur man ska mobilsurfa när man är förälder och enligt mig är det helt skrämmande att det ens behövs, men jag är inte förvånad.

Vem är då viktigast?

Många lever sina liv genom sociala medier, för om du inte visar en bild för alla andra så har det helt enkelt inte hänt. Många tror att alla bryr sig om vad de har ätit, barnens framsteg och hur fantastiskt kär man är. Som små barn i jakt på uppmärksamhet så är man då kärast i världen, lyckligast av alla och har absolut gjort de finaste resorna. Du är bara lycklig!

Perfekt familj, perfekta barn, perfekt allting.

Min devis har i många år varit att ju bättre man vill att något ska se ut, desto värre är det.

Ju fler fina bilder med lyckliga ansikten, desto mer kaos är det.

Scrollandet har tagit nya nivåer och jag vet att jag reagerade för många år sedan när det började säljas hållare till barnvagnarna. Inte nog med att barnen skulle vändas framåt, tvärtemot vad jag hade fått veta under hela mitt liv, så skulle man dessutom sätta sin mobil så att man kunde gå och göra annat samtidigt.

Jag säger inget att man håller i telefonen, men när uppmärksamheten sätts på vad alla andra gör i världen istället för vad barnet gör.. då är något fel.

Hur ska barnet få en relation med dig!?

Tiden finns inte att sitta ner och fråga om dagen över middagen.

Skulle man sitta ner används mobilen och då slutar man att kommunicera.

Matbordet är en mobilfri zon hemma hos mig och den enda gången den frångås är när vi ska skriva vad som ska handlas. Ska jag scrolla är det när de har lagt sig och då har jag oftast inte tid ändå för då behöver jag städa eller plocka undan. Tiden med barnen är nummer ett och är alltid det som ska prägla deras liv. De var viktigast i alla lägen.

Att det kommer råd är väl bra, men det är sjukt att det ens behövs.

Hur kan man ens prioritera alla andra, när man har det viktigaste som finns hos sig?

https://www.sverigesradio.se/artikel/nya-rekommendationer-om-mobilsurfandet-for-foraldrar