Visar inlägg med etikett Familjehem. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Familjehem. Visa alla inlägg

onsdag 1 juli 2026

Ska politiker bestämma?

Politiker har många gånger en väldigt stor tro till sig själv och den första gången jag stötte på bekymmer med hur socialtjänstlagen fungerar är när jag som ersättare fick gå in och vara en del i beslut kring tvångsvård och omhändertagande.
Jag kan gå på det jag läser och mina egna känslor, men beslutet ligger fel när expertisen inom detta fattas hos majoriteten av alla politiker.

Att omhänderta ett barn är mycket och jag tror att det i majoriteten av fall är något som inte sker slentrianmässigt utan nästan tvärtom.
Min uppfattning är att det många gånger är oerhört svårt att omhänderta ett barn för att det krävs så mycket utredning och bevisning.
Föräldrarna får många gånger väldigt många chanser, men självklart finns det fall där det blir tvärtom.

Politiker ska inte vara i den världen utan en bra bakgrund inom detta och då ställer det till problem då det kan bli jäv, varpå det är bättre att inte de är där alls.
Det måste ju vara rättssäkert.

De säger i inslaget att det finns fall där man inte lyssnat på barnet. Ja, vad jag känner till är det rätt vanligt. När barnets röst förs fram så kommer sen svaret ”vi hör vad du säger men vi tänker att..” som verkar vara ett standardsvar.

Då jag varit i svängarna med socialtjänsten väldigt mycket så är min erfarenhet att ett av bekymren, många gånger, är den allt för unga kretsen av personer på socialen. De unga och nyutbildade tog sig an detta, när det borde vara tvärtom.
Direkt från högskolan, utan en egen familj och barn, för att sitta och berätta för någon med flera barn hur man ska tänka och agera. Det finns säkert de som behöver det också, men då kanske det är bättre med erfarna personer med lång erfarenhet.

Att omhänderta barn behövs tyvärr då många föräldrar inte är bra föräldrar. Det ska dock inte gå att ta barn från föräldrar som är bra, men där andra instanser har gjort fel. Det blir inte rättssäkert och jag har påpekat detta med politikerna i många år. 
De är inte rättssäkra, varken inom socialtjänsten eller rättsväsendet utan bygger på en gammal tanke om att det skulle vara en del i demokratin.

söndag 21 juni 2026

Fel med omhändertagande?

Flickan brann inne för att mamman hade lämnat henne själv. Ett litet barn som vandrade själv i en lägenhet.
Dåliga människor finns det på många ställen och i alla samhällsskick men detta går över mitt förstånd.
Om man skaffar barn men inte orkar.
Varför behålla barnet?
Om man träffar en ny man och han inte gillar barnet, varför vara med honom?

Det är också sådana här fall som ger socialtjänsten en ny mening för tänk om barnet hade omhändertagits på grund av vanvård. Då hade media berättat hur hemsk socialen var som tog barnet.
Nu är de hemska för att de inte tog barnet.

Jag önskar att det fanns mer civilkurage i samhället. I det samhälle som ständigt går åt det andra hållet då ingen vågar reagera med rädsla för att få en kniv i ryggen.
Rädsla för att bli jagad av ett gäng eller att familjen ska hotas eller ännu värre.

Jag tänker att denna mamma uppenbart måste vara socialt efter. Hon bör vara lågbegåvad och ha en stor brist på allt sunt förnuft, för annars hade hon inte lämnat barnet.
Att sätta upp en övervakningskamera som om barnet är ett djur hjälper inte. Det blir i detta fall ännu värre då hon inte ens har tittat på den.

Jag är daltig med barnen och har dem på en app. Jag kan se vartenda steg men trots det lämnas de väldigt sällan ensamma. De kan nämligen följa med om det är något som ska göras. I få fall kan de vara hemma en timme, och då är de så stora att de rent krasst klarar sig själv.
Denna flickan blev fyra år på grund av en totalt inkompetent mamma som inte klarade att sätta sitt barns behov framför sina egna.
Hon behandlade sin flicka sämre än vad normala människor behandlar sina husdjur.
Stackars lilla flicka.

fredag 19 juni 2026

Bakbunden i moment 22.

Du åkte till akuten för att du märkte att ditt barn inte mådde bra. Väl där omhändertas du och din man för att ni har misshandlat barnet. Börjar vi här så är det helt rätt. Inge lägger två fingrar isär för någon som misshandlar eller utsätter barn för något.
Efter en genomgång visar det sig att barnet inte har blivit misshandlad utan troligtvis har någon form av benskörhet då det visar sig att det är nya sprickor i skelettet, trots att föräldrarna sitter inlåsta.
Bara den känslan.

Det har nu visat sig att barnet inte blev misshandlad utan lider av en sjukdom. Då ger sig inte socialen och vägrar att barnet ska flytta hem igen. Nu har det gått fyra år och man vill att familjehemmet ska få vårdnaden om barnet.
Hur gör man då?
Barnet har mer anknytning till familjehemmet än till det biologiska bandet och rent barnmässigt så är det bättre för barnet att stanna i familjehemmet.
Bekymret blir då att de är friade från alla misstankar.
De gjorde aldrig barnet något.
De åkte in för att de var oroliga.

Detta blir så tudelat.
Vi kan se i Alvesta vad som händer när socialtjänsten inte tar saker på allvar men här?
Det måste finnas en gräns. 
När tidigare socialsekreterare uttalar sig och säger att de hade fått hem sitt barn i en annan stadsdel så måste man fråga sig vad som är rätt.
Barnets bästa ska sättas främst och jag är den första till att säga att man måste lyssna på just barnet.
Barnet i detta fallet är dock fyra och har en vardag med familjehemmet. 

För att föräldrarna ska få en chans måste de erkänna sina fel och säga att de har blivit bättre. Bekymret är dock att de inte skadade sitt barn så om de erkänner det kan det få andra konsekvenser men samtidigt har de inte gjort något.
Det blir moment 22 och det är hemskt.
Vad skulle man göra!?

fredag 13 mars 2026

För barnets bästa?

Barnskyddsteamet.
Det äger all makt i Sverige.
Jag hoppas att systemet ska fungera, men uppenbarligen gör det inte alltid det.
Att ett barn misshandlas är fruktansvärt och tyvärr är min uppfattning att systemet alldeles för ofta är mesigt och inte tar tillräckliga beslut för att skydda barnet.
Det som händer här är dock tvärtom.
Deras barn omhändertogs för att det yngsta barnet hade sprickor i skelettet.
Det som de trodde var misshandel har sedan visat sig vara en ärftlig sjukdom som även mamman har.

Jag ser här två stora fel.
Om socialtjänsten anser att familjen inte är tillräckligt bra för barnen, så måste man vara väldigt kritisk till att familjen får behålla de tre äldre barnen.
Skulle de då få leva i ett hem som är hemskt?
Är familjen dålig så måste alla barnen omhändertas.

När man då har upptäckt att barnet troligtvis har en ärftlig sjukdom, då måste man skynda på utredningen och se till att barnet få komma hem så fort som möjligt.
Allt annat är misshandel.
Inte bara av barnet utan även av resten av familjen.
Hur ska de andra barnen förklara att deras lillebror inte får bo med dem?

Det specialistläkarna nämner i detta är det faktum att det inte finns en second opinion i Sverige och det är uppenbarligen ett stort bekymmer. Som det ser ut nu så kan ett barn som blir omhändertaget på dessa grunder, fortsätta att vara omhändertaget för att vården inte förstår vad som är fel.
Självklart ska man kunna vända sig till någon annan och det bör självfallet gå snabbt!

Gör om och gör rätt!

tisdag 2 december 2025

LVU - för barnets bästa.

LVU, Lagen om Vård av Unga har setts över och förändringar föreslås. Självklara saker, men inte för alla. Bland annat ska nu den familj där barnet känner starkast anknytning vara det hem där barnet ska få fortsätta att bo.. konstigt?
Nej, frågar ni mig så ingår det i orden ”barnets bästa”.

Med Lilla Hjärtat så öppnades ögonen för många i Sverige. Jag kan dock utan omsvep skriva om hur många fall som helst där barn tas från familjehemmet och sedan flyttas till en ny plats enbart för att socialtjänsten är för mesig. Ibland till det biologiska hemmet men många gånger bara runt till andra platser.

Minns ni Söderhamnsbarnen?
Kunde någon tveka på vad de barnen ville?
Flickan är extremt tydlig när hon säger att hon vill bo kvar i familjehemmet där de har spenderat tre år av sina liv. Hon säger rakt ut till socialtjänsten att hon inte vill flytta. Vad hände?
De flyttade barnen.
De skyllde då på samarbetsbekymmer med familjehemmet. Det är nämligen så socialtjänsten gör när någon tar strid för barnets bästa.

Orden ”Vi hör vad du säger men vi tänker såhär” lärs troligtvis ut på utbildning för det är ständigt återkommande. Man har alltid något att skylla på och i slutänden kommer just orden att det är för barnets bästa.

Där ser jag faran med denna nya lag med.
Jag tänker att den är bra, men vad som är en starkast anknytning?
På samma sätt som att man kan svänga på orden ”barnets bästa” så kan man också svänga på ”starkast anknytning”. Barnen i Söderhamn är ett fall.
Det finns många fler.
Som familjehem är jag med i diverse forum och i princip varje dag är det någon som desperat sträcker sig efter halmstrån för att socialtjänsten plötsligt hämtar de placerade barnen i skolan och byter plats på dem. De får inte ens säga hej då till den familj de har där.

Det är lätt att önska, men tyvärr är inte alla socialsekreterare lämpliga för att ha hand om placering av barn. Som familjehem är du i princip rättslös och makten hos enskilda individer är enorm.
Min önskan är att det är de som är gamla i gemet som främst sköter barnutredningar. Det ska inte vara nyutexaminerade tjugoåringar som inte har en egen familj för de kan inte se sammanhangen.

Ett bra steg - nu hoppas vi att detta går igenom och att det blir bättre för de barn som far illa i Sverige.

måndag 6 oktober 2025

13 år och utan regler.

Det finns så många fel i detta så det är sanslöst.
Vad gör en 13-åring uppe vid två på natten?
Det spelar ingen roll att det är helg, för halv två är inte en normal tid för ett barn att springa ute.
Gävle må inte vara Sveriges största stad, men det är ändå en stor stad.

Någonstans måste man börja att nysta och vad som egentligen händer tror jag är en kombination av många delar. Jag vet inte vem trettonåringen eller dennes familj är, men det är uppenbart att det är en dysfunktionell familj. Barn i den åldern ska inte vara ute och springa på stan på nätterna.
De borde vara hemma med sin familj.

Är det då samhällets fel?
Skolans?
Familjens?
För mig är det grundläggande att alltid veta att föräldrarna är ansvariga för sina barn. De ska ha sådan koll att de vet vad barnet gör.
Jag tror dock att många saker påverkar.
Kultur är en av dem.
Lever du i en kultur där medlemmar i familjen värderas olika så blir det ett problem. Språkförbistringar är också ett problem, om föräldrarna inte pratar svenska och inte kan kommunicera med samhällets instanser.

Det finns självfallet familjer där det finns bekymmer och där behöver alla instanser samarbeta. Skolan måste kunna ha öppna kanaler med socialtjänst och det stöd som finns, men många gånger brister detta.

Denna trettonåring fyllde fjorton i helgen.
En nybliven fjortonåring som sitter inlåst för mordförsök och skriva tillhöra ett gäng. Hur kan man tillhöra ett gäng när man är så ung!?
Jo, för att föräldrarna brister eller helt enkelt är för upptagna med sig själv för att se de bekymmer barnet har hamnat i. Om barnet är vuxet eller i de äldre tonåren så förstår jag på ett annat sätt, för då har du inte samma koll då barnet ska ha frihet,

I USA kan du som förälder dömas för att ditt barn gör något jag tror vi behöver göra likadant och om familjen då har flyttat till Sverige, så bör de lämna vårt land.
Det måste vara slut på daltandet för jag tror inte att detta barn föddes ond för fjorton år sedan.
Han har blivit det längs vägen.

lördag 9 augusti 2025

Barn som handelsvara.

Prestige.
Det finns inget annat sätt att beskriva detta på och jag hoppas att precis alla visar att det är fel!
En anmälan till IVO görs här:

De tre syskonen i Söderhamn.. de flyttades pang på. De fick inte packa någonting, göra någonting eller säga någonting. Socialtjänsten tog ett beslut rakt av och körde över barnen. 
Barnen vill bo i familjehemmet där de har bott i tre år.
De vill stanna i sin familj, men socialen vägrade. De ansåg att de visste bättre och försökte så långt de kunde med att sätta sig på barnen.
De sa till barnen att de mindes fel och att de ska flyttas. Barnen har då själv spelat in när de säger emot och när rätten fick ta ett beslut så blev barnen kvar.

Efter en tre år lång placering ska barnen ha fått vårdnaden flyttad. Barnen ska få sin trygghet i att få stanna och dessa barn har varit väldigt tydliga.
Vad händer då?
Jo, kommunen sätter prestige i att barnen ska flytta.
Det går inte att se det på något annat sätt.

Barne bor idag i ett jourhem och deras åsikt är obetydlig trots att FNs barnkonvention är väldigt tydlig med att barnets röst är viktig. Det rör deras liv och vad de känner ska vara avgörande.

Mamman i familjehemmet blev polisanmäld men anmälan lades ner. Socialtjänsten i kommunen tog sin chans och flyttade barnen trots att polisanmälan lades ner. Det är såhär man gör när makt är viktigast.
Viktigare än barnens välmående.

Jag har varit inne och anmält detta till IVO.
Det måste finnas någon reson i hur man gör och socialtjänsten i Söderhamn behandlar dessa barn som en handelsvara. En vara som man inte bryr sig om, bara man slipper tappa sitt ansikte och säga att man har fel.
Dessa barn har varit extremt tydliga med vad de känner.
Varför inte låta barnens vilja styra!?

Anmälningar är inte dömande.
Denna anmälan ledde inte till en fällande dom, men trots det så fick barnen flytta till ett jourhem.
Detta är pinsamt och en skam för Sverige och hur socialtjänsten fungerar!

Gå in och anmäl socialtjänstens agerande för att visa att vi inte accepterar att barn är handelsvaror:
Barnets bästa måste sättas först!

måndag 4 augusti 2025

Dags för en Lex Lisa?

Lisa är en tioårig tjej som åter igen kommer upp på tapeten. Hennes biologiska mamma är ursprungligen från Albanien och kan inte ta hand om henne.
På grund av det har Lisa bott i samma familjehem i nästan hela livet. Ett familjehem som vill adoptera henne, med den biologiska mammans godkännande, men rätten nekar dem.

Detta gör att Lisa ska ansöka om nytt uppehållstillstånd varje år då hon bara får ett tillfälligt. Ett permanent får hon först ansöka om 2027.

Min åsikt är att det är dags för en Lex Lisa.
Barn ska aldrig fara såhär illa.
Inte nog med att hon fick en sjukt tuff start i livet så blev det bra, men då jäklas myndigheter med henne.
Myndigheter som du och jag betalar.
Myndigheter som följer regler som politiker har bestämt.
De har bestämt att Lisa inte ska få ett permanent uppehållstillstånd och de ansåg att hon skulle skickas ensam till Albanien.
Till ett land hon inte kan med ett språk hon inte pratar.
Är det barnets bästa?

Barn som Lisa ska aldrig behöva utsättas för detta.
Med Lilla hjärtat skulle det bli förändringar men det går för långsamt. Problemet är dock inte detsamma här för Lisa har fått stanna i familjehemmet, men trots att familjehemmet är hennes vårdnadshavare, så får hon inte stanna i Sverige.

Lisa ska behöva vänta varje år på en ny ansökan och alla förstår att det är psykiskt pressande för alla.
Hon mår dåligt.
Familjehemmet mår dåligt.
Myndigheterna bryr sig inte och tänker inte förändra någonting. Det är dags för en förändring!
Har vi FNs barnkonvention som lag, så ska den också gälla. Se till att barnets bästa alltid står i första rummet!
Det betyder att Lisa själv ska få bestämma vad hon vill, och i detta fallet är det extremt tydligt för alla som lyssnar.

tisdag 24 juni 2025

Det finns lite hopp!

Två gånger har nu kommunen fått fel i domstolen men de tänker se vad de ska göra.
För mig handlar detta om fruktansvärda fel som är begångna och en socialtjänst som inte fungerar som den ska. Barnen i Söderhamn ska enligt rätten få stanna i det familjehem där de bor.
Barnen jublar, familjehemmet säger ja och socialtjänsten säger nej.
De menar att barnen minns fel, ljuger och försvårar saker trots att de uppenbart inte gör sitt jobb rätt.
Barnen berättar hur trygga de är i sitt familjehem och kallar den familjen för sin mamma, pappa och sina syskon. Precis så som det ska vara. 

Vad menar då socialtjänsten?
Jo, att familjehemmet motarbetar umgängena med det biologiska nätverket.
Detta är en standardreplik när man anser att någon står upp för sig och att vara familjehem är en väldigt utsatt sits för man kan inte protestera.
Protesterar man mot socialtjänstens idéer så motarbetar man.
Säger man hur barnet mår, så har man fel.
De tar alltid beslutet.
De bestämmer alltid, men inte i detta fallet och det gör mig så glad!

Dessa barn är extremt verbala och har bott i familjehemmet i snart tre år.
Vårdnaden på dem borde redan vara flyttad!
Istället för att lägga fokus på vad barnen uttrycker att de vill, så försöker socialtjänsten att övertyga dem om att de minns saker fel.

När socialtjänsten sedan inte fick igenom att barnen skulle flyttas till ett annat familjehem som har gängkontakter, så menar man att barnen ska flyttas tillbaka till det biologiska hemmet. 
Tvärtemot vad barnen vill.
Jag är så oerhört glad att rätten gick på barnens linje!
Det är så det ska vara.

När nu barnen vet att de ska få stanna, så hoppas jag att Söderhamns socialtjänst byter ut dessa inkompetenta individer och helt enkelt startar en vårdnadsöverflyttning.
Det ska vara för barnets bästa, och det har de missat fram tills nu.
Grattis barnen!

måndag 9 juni 2025

Ett nytt Sverige - för barnens sämsta.

Sverige.
Landet jag växte upp i och där vi inte låste några dörrar.
Det behövdes helt enkelt inte.
Jag kan inte minnas att jag någonsin kände mig rädd.
Det hände saker ibland, men det var inte så ofta som nu.

Att vara ett familjehem innebär att man öppnar sitt hem för ett barn som har det svårt och trots vad många sidor sprider, så är det inte lätt att få ett barn placerat.
Det krävs våld, sexuella övergrepp eller konkret vanvård.

Barnen i Söderhamn har bevisat att Lilla Hjärtat fortfarande inte fungerar. Det ska ske en prövning om att göra en vårdnadsöverflyttning av barn efter två år vilket ska ge barnen trygghet och en stabil tillvaro.
Barnen i Söderhamn misshandlades och såg våld vilket polisen intygar. Tänderna var i så dåligt skick att de fick dras ut, vilket tandläkare intygar och barnen berättar att de vill stanna i familjehemmet där de mår bra och känner sig trygga. Barnen uttrycker att de inte ens vill ha umgänge med sina biologiska föräldrar.
Barnen jublar när de får veta att Förvaltningsrätten har gått på barnens linje och låter dem stanna i familjehemmet. 
Vad gör då kommunen?
Jo, de överklagar.
De kan helt enkelt inte se att det är de som har gjort fel. Vilka betalar då en överklagan?
Jo, skattebetalarna i den kommunen.
Känner de sig nöjda med sina socialsekreterare som ljuger för barnen och plötsligt anser att den biologiska familjen är bra när SVT avslöjar att familjehemmet socialsekreteraren ansåg att barnen skulle flytta till.. hade gängkopplingar.
Känns detta rättssäkert!?
Istället för att bara erkänna att man har fel, så jagar man vidare och stämmer dem.

Vad hände med Barnkonventionen?
Barnets rättigheter?
Dessa barn är extremt tydliga med vad de vill och de vill vara kvar i familjehemmet.

Samtidigt i en annan del av Sverige så väljer föräldrar att bränna utanför en socialsekreterare som placerade deras barn. Innan dess misshandlar de mannen i familjehemmet.
I båda dessa fall handlar det om människor som har ett annat ursprung än Sverige.
Anledningen att barnen i Söderhamn ska flyttas är för att de ska bo någonstans där familjehemmet har samma hemspråk som de biologiska föräldrarna.
Vad hände med att prata svenska i Sverige?
I det andra fallet fördes barnen utomlands.

Vill man ha familjehem i Sverige så kanske man ska se till att bestämmelserna följs. Barnets bästa ska alltid komma främst. Vad vill barnen?
I Söderhamn kan ingen missförstå vad barnen vill.


lördag 5 april 2025

Inga barn ska fängslas!

Barnombudsmannen säger att det är fel att barn blir inlåsta.
Det är ett svek och många av barnen faller in i brott igen.
Jag förstår den synen, men anser också att det finns en annan del.
Jag vill inte ha någon fri i samhället om denne kan innebära en fara för andra människor.
Om den som då är farlig precis har fyllt fjorton år eller är fyrtio spelar ingen roll.
Jag vill kunna känna mig trygg!

Om det nu inte fungerar att ha barnen inlåste så behöver man backa bandet.
Varför fungerar det inte?
Kom detta plötsligt?
Jag skulle vilja påstå att det inte gör det.
Redan på dagis vet personalen hur det kommer att gå med just det barnet och många gånger är det direkt kopplat till föräldrarna. Det är inte alltid en självklarhet men i majoriteten av fallen så är det så.
När du träffar föräldrarna så förstår du att någonting är fel.

Vad kan man göra då?
Jo, man kan bli så mycket hårdare.
Placera barn men främst i familjehem.
Kontrollera dessa familjehem noga och se till att de vill adoptera barnen eller skriver på att det ska vara som en uppväxtplacering. Se till att dessa hem är beredda att göra det som behövs för att barnet ska må bra! Många har det som ett arbete och det blir inte bra för barnen.
De får inte en hemmakänsla och känner sig utanför.

Målet ska vara att inga barn någonsin gör hemska saker mot andra individer.
Ingen människa ska behöva leva med att det händer hemska saker..
Barn ska skyddas!
Om du då är halvkriminell redan som tonåring så ska du omhändertas.
Vid en viss ålder så borde det inte längre gå att sätta någon i familjehem men då bör man införa militärläger som det var i uppfostringsprogrammen förr i teve.
Läger där de fick lära sig disciplin och vad som gällde.
Rätta sig innanför ramarna.
Bli bra medborgare.

Gullandet och tramset måste upphöra!

onsdag 26 mars 2025

Verkligen barnets bästa - flytta till fritids!

Karlskrona går i bräschen och låter nu barn till föräldralediga och arbetssökande få rätt till tio timmar i veckan gratis på fritids. Anledningen?
Jo, de anser att det är "ett viktigt steg mot att skapa jämlikare förutsättningar för alla barn".
Vilka förutsättningar!?
En större del i den socialistiska vägen?
Vad är det man inte har förstått i innebörden av denna instans?
Fritids.
Vad är meningen med fritids?

Möjligheten med fritids är att barn som inte klarar sig hemma själv när föräldrarna arbetar, ska få en meningsfull plats att vara på. Fritids ska inte vara en plats för barn som har föräldrar hemma, såvida det inte behövs utifrån andra perspektiv.
Då sköts det genom andra delar av kommunen och barnet kan få vara extra på fritids.

Tio timmar i veckan.
När barnet är klar med skolan ska det alltså till fritids, trots att föräldrarna är hemma.
VARFÖR!?
Skaffar du barn så ska du också ta hand om dem och för mig är detta så förminskande av föräldrar så att det är pinsamt. Vad är det som gör att man tror att dessa barn har det bättre i en inrättning istället för hos föräldrarna?
Som skrivet, regler finns redan som låter barn i utsatta situationer ska få vara där.
Vad är det som gör att alla skattebetalare i Karlskrona ska betala för detta med?

En annan aspekt i detta är att utöver överförmynderiet, så går detta tvärtemot vad den blå politiken bör föra fram. De ska tro på individen och personen. 
De sätter sig nu över alla.
Skattebetalarna, föräldrarna och barnen.
Jag skulle vilja se dem säga till dessa barn att de har det bättre i en social inrättning istället för hos föräldrarna. Kommunen kunde istället satsa på stöd åt de föräldrar de uppenbarligen vill åt.

Jag tror på föräldrars förmåga att ta hand om sina barn!
Kan de inte, då ska socialtjänsten träda in.
Skolan och fritidshemmet har tillräckligt att göra ändå.

torsdag 13 februari 2025

I socialtjänstens makt.

Jag tror på tjänstemannaansvar.
Det betyder att den som har en utbildning och får en tjänst inom det yrket, också ska ansvara för de beslut den personen tar. Jobbigt och känsligt för många, men en självklarhet i ett rättssäkert samhälle.
Socialtjänsten.
En myndighet som besitter så mycket makt så det är svårt att förstå det.
De har rätten att omhänderta eller "ge tillbaka" ett barn.
Ett arbete som inte är lätt, men som därför också är extra viktigt.

Uppdrag granskning har kollat upp ett fall.
Pojken Adam flyttades runt i sex år innan han fick komma hem igen.
SEX ÅR.
Det är en lång tid för ett litet barn.
Varför?
Jo, mamman anklagade pappa för att ha sexuellt utnyttjat pojken.
När hon hade anmält detta flera gånger och det till slut inte hjälpte, då anmälde hon att pojken hade begått sexuella handlingar på sina småsyskon.
Man behöver inte vara väldigt smart för att inse att detta är en sjuk mamma och någonstans måste ändå rätten och socialtjänsten bli samspelta.
Rätten bedömde att pappan inte hade gjort något och att han var lämplig som vårdnadshavare, men inte den biologiska mamman.
Socialtjänsten tycker att rätten gör fel och skickar iväg pojken iallafall.
Vad ska man då gra som förälder!?

Jag kan inte förstå den rävsax man hamnar i.
Blir du arg och tjafsar så blir du obekväm och då går de emot dig ännu mer.
Mjäkar du med så är du för mesig och klarar inte av att vara en förälder.
Här är en pappa som gör allt.
Han har rätten på sin sida, men trots det så går det inte.
Trots det så är han utdömd fram tills media börjar rota i det.
Då gömmer sig alla tjänstemännen inom socialtjänsten och det privata företaget som utredde, bakom sekretessen. Så fruktansvärt fegt.
Det är över sex år av sonens liv som är borta.

Jag anser inte att USA gör rätt med alla sina stämningar, men i dessa fall så borde det vara så.
Om man som anställd anser att man tar rätt beslut så får man också stå för det. 
Står man för det och det visar sig vara fel, som i detta fall, så ska det också betalas ut väldigt ordentliga böter eller vite. Pappan och sonen ska få betalt för lidandet de har orsakat.
Då menar inte jag några tusenlappar.
Vad är sex år värda i pengar?

Hade man fått stå till svars för de beslut man tar, så hade det varit betydligt färre fel som hade begåtts. 

tisdag 11 februari 2025

Värdet av ett barn?

Förr i Sverige så var inte barn värda lika mycket som idag.. eller?
Man kan se på allting från olika håll.
Jag älskar barnen över allt annat, men de ska inte styra och ställa.
De är barn och saknar den livserfarenhet som kan vara avgörande när det är något speciellt.
De ska respektera andra och speciellt vuxna.
Barnen är trots det allt.
Skillnaden på nu och då är dock markant och för mig även kulturell.

Barn idag går ofta först, medan jag fick veta att jag skulle vänta på min tur.
Barn idag väntar inte.
När jag var liten fick man vänta på sin tur, men idag är det lättare att barnen gör sitt först för då får de vuxna lugn och ro efteråt. Det är såklart inte likadant i alla hem, men i många.
Den svenska kulturen har förändrats.
Svenska barn är troligtvis mer bortskämda idag än för hundra år sedan.
Deras vilja har blivit en lag.

Detta gäller dock inte på alla platser.
Alvesta kommun hamnade i fokus i julas när det visade sig att många barn hade försvunnit.
Anledningen att man märkte det var för att skolan hade fått ut pengar för barn, som inte hade varit där. Detta upptäcktes i sin tur för att syskonen saknades i skolan.
För många år sedan arbeta jag på en skola med hög invandrartäthet och där några barn plötsligt försvann. De dök sedan upp några veckor senare och berättade att de hade varit i hemlandet på besök.
Ingen meddelades i skolan eller något annat.

Barnen i Alvesta har försvunnit helt från Sverige och i många av fallen tror man att de har blivit bortgifta i sina hemländer. För mig är detta ett hån mot dessa flickor och den plats vi säger oss vara.
Ett land för vilka?
Vi kan inte skydda unga tjejer från den kultur som finns i familjen och det är skrämmande.
I Sverige ska vi inte reagera förrän det är för sent!
Ingen saknade dessa barnen och skolan reagerade inte.
Ingen märker det förrän man ska kolla hur mycket pengar som har gått till skolan och där finns sedan vinklingen i media. Pengarna, men BARNEN då!?
De är försvunna!

Denna skola är en friskola med islam som inriktning.
För mig är detta helt fel för jag anser inte att det ska finnas någon form av religiösa skolor alls i Sverige. Vi ska ha en statlig skola som styr upp detta och enligt mig hade det också blivit ett skydd för dessa barnen. Värdet på barnen hade blivit detsamma oavsett skolform.

tisdag 21 januari 2025

Minns ni Juni?

Det har iallafall hänt igen.
Föräldrarna, pappan i detta fall, har misshandlat sitt spädbarn sönder och samman.
Mamman släpptes av polis, pappan sitter häktad och barnet är på sjukhuset.
Detta är tyvärr varken första eller sista gången, men jag hoppas av hela mitt hjärta att tiden har förändrat hur man ser på saker. Det spelar nämligen inte någon roll vilka föräldrarna är eller var de kommer ifrån. Det enda som spelar någon roll är vad de har gjort.
Mamman verkar vara oskyldig i detta fallet, men så var det inte med Juni.

Juni hette egentligen någonting annat men föddes i Skåne 2012.
När hon var fyra månader överlevde hon med hjälp av turen att socialtjänst och polis kom till lägenheten efter larm och hittade en förstörd bebis.
Lårbenet var knäckt.
Barnet misshandlat till den milda grad att ingen visste om hon skulle överleva.
Mot alla odds överlevde hon.
Både pappan och mamman fick fängelse.
Barnet fick ett familjehem i Hörby som älskade henne som sin egen och gjorde allt för henne.
När mamman kom ut från fängelset fick hon träffa flickan, men kunde då inte på ett bra sätt kommunicera på samma språk. Pappan släpptes några år senare.

Socialtjänsten bestämde att umgänget med den biologiska mamman skulle utökas för att barnet sedan skulle flyttas tillbaka till henne. Under ett umgänge tog den biologiska mamman barnet och stack.
Sydsvenskan gjorde en artikel om den stackars biologiska mamman som nu gömde sitt barn men älskade sin flicka över allt annat.
Man glömde nämna att hon suttit inlåst.
Man glömde nämna hur hemskt Juni hade haft det och hur bra hon hade fått det.
Detta hände 2015.
Lite har förhoppningsvis hänt sedan dess.

Ett barn är ingen ägodel.
Jag önskar av hela mitt hjärta att detta barn, om mamman inte är helt oskyldig, får ett familjehem där vårdnaden flyttas över omgående. Barn ska få må bra och vara trygga.
Har en förälder misshandlat sitt barn nästan till döds så har de förverkat sin föräldrarätt på en livstid.
I veckan tas ett beslut om barnen i Söderhamn.
Rätten kan välja att lyssna på vad barnen vill, eller vad de biologiska föräldrarna som inte kunde ta hand om dem vill.
För mig är svaret enkelt.

Juni, jag hoppas att du har det bra var du än är!
Det finns så många barn som kunde få ha det så mycket bättre.
Tänker även på Noomi idag.
Måtte pappan till detta spädbarn aldrig någonsin få en chans av rätts eller socialtjänst.

lördag 18 januari 2025

Alla förstår, men inte Sverige.

Vad är barnets bästa?
Vad betyder FNs barnkonvention?
Det blev väldigt jobbigt för socialtjänsten att barnen spelade in mötet med dem i smyg och för mig är det totalt skrämmande att det finns vuxna individer som är så fruktansvärt enfaldiga att de vägrar tänka själv. Det spelar ingen roll vilken åsikt de har.
Chefen deras säger att de gör rätt, men alla som lyssnar hör att barnen INTE vill flytta.
De bor i ett familjehem och trivs där.
De biologiska föräldrarna vill att de ska flytta och deras åsikt låter man vara gällande trots att barnen är placerade på grund av deras vanvård och misshandel.
Absurt.

Många protesterade när FNs barnkonvention blev lag, men jag tyckte det var bra.
Nu går FN själv in och kritiserar Sverige för att vi inte följer den.
Detta land som alltid anser sig veta bäst och förstå allting, låter inte barnen komma till tals.
Det finns självfallet fall där barnen har vanvårdats till den grad att deras åsikt just då måste åsidosättas, då barn många gånger skyddar sina biologiska föräldrar in i det sista.
Dessa barnen kan tvärtom berätta och reflektera över varför de biologiska föräldrarna inte ska träffa dem. Den stora flickan har bra argument och är väldigt talför över vad hon vill och inte.
Ingen kan missa att detta är något som engagerar henne.
Hon vill stanna!
Hon vill att de alla ska stanna i familjehemmet!

Nästa vecka ska beslutet tas igen och jag hoppas verkligen att rätten tittar på vad som har hänt.
Dessa barn riskerar att tvångsförflyttas tio mil bort till ett hem med människor de inte vill leva med. Anledningen är att det hemmet har samma språk som de biologiska föräldrarna.
För vems bästa ska de flyttas dit?
Socialtjänstens favoritmening är "Vi hör vad du säger men vi tycker/anser/tänker.."
Barnen vill stanna så låt dem göra det!

Denna enda lista jag har hittat om detta är denna: https://www.mittskifte.org/petitions/lat-barnen-stanna-1 men skriv gärna under!
Inget beslut kan vara mer fel än detta!
Lyssna på barnen!

fredag 10 januari 2025

Läraren blev sparkad i magen.

Eleven sparkade läraren i magen.
Inte en gång utan två, varpå läraren fick missfall.
Det är inte en annan vuxen som gör detta utan en låg-mellanstadieelev.
Det är alltså ett barn som är max tolv år gammal.
Det är en av många saker som nu diskuteras då det har hänt på skolor.
Vems fel är det att det händer?

Jag har skrivit det hur många gånger som helst och kommer att fortsätta skriva det.
Det är i grunden inte eleven som är problemet, utan föräldrarna.
Forskaren i inslaget säger samma sak.
Det handlar inte om socioekonomiska förhållanden, utan om hur föräldern agerar.
Majoriteten av de barn som beter sig illa i skolan har det katastrof hemma.
Deras beteende i skolan är någon form av rop på hjälp.
Som lärare, så kan du då anmäla.
Det är det medel vi har.
En anmälan till socialtjänsten om att det är problem och detta går ofta genom elevhälsoteamet.
Den anmälan gör dock att eleven vet att du har gjort det och risken är att du som lärare får det i nacken.

Forskaren säger dock samma sak.
Det är hemma det är problem när det är blir kaos i skolan, och precis som jag skrev häromdagen så är det föräldrarnas ansvar att lösa detta med sina barn.
När det inte fungerar, så måste socialtjänsten ta vid.
Här saknar jag en bra relation mellan de olika yrkena.
Jag anser inte att barn måste omhändertas för minsta lilla, men när det blir för mycket så måste barnet omhändertas. Innan det händer så borde det dock vara ett bra samarbete mellan skolan och socialtjänsten.
Sekretessen måste hävas lite här för att på bästa sätt hjälpa barnet.
Barnets bästa måste vara fokus!

Det är fruktansvärt för läraren som miste sitt barn, men i grunden är det föräldrarna som ska stå för detta och inte eleven. Ett barn som har för vana att sparka andra när de möter motstånd, måste få rätt uppfostran hemma. Klarar inte föräldrarna det så måste samhället träda in och hjälpa till.
Det kommer nämligen bara att bli en ond cirkel som gör att varje generation går ett steg längre ner. 
Den behöver brytas.

lördag 28 december 2024

Såhär ska polisen jobba!

Detta inslag gjorde mig glad!
Polisen har under julen stått på Arlanda för att kontrollera att barn inte förs ur landet mot sin egen vilja. Detta är nämligen ett problem för väldigt många.
När skolorna börjar efter loven brukar det saknas elever som har blivit skickade till sina hemländer för att giftas bort. Ett tankesätt som går i en fullständig krock med svensk lag och FNs barnkonvention.
Barnet ska alltid ha rätt att uttrycka sin åsikt.
I Sverige spelar den dessutom inte någon roll för du ska vara arton år för att få gifta dig.

Att barn förs bort är ingen nyhet i sig.
Det sker tyvärr hela tiden och är ett gigantiskt problem på individnivå.
Detta är flickor som har en hel framtid i Sverige då de är uppvuxna här.
Föräldrarna är många gånger från ett annat land där kulturen fungerar på ett annat sätt.
En kultur som inte faller ihop med de svenska lagarna och synen på vad ett barn får eller inte får göra.

Att denna insats behövs är hemsk, men det har visat sig fungera.
Polisen har gått runt på Arlanda och kontrollerat dem som ska resa iväg och jag anser att detta är en fantastisk sak att göra. Detta räddar barn från ett öde de själv inte får kontrollera.
I Sverige är nämligen inte detta ok.

Det många som bor i Sverige inte förstår är att detta måste vara grunden.
Väljer du att bo i vårt land, så ska du också följa lagarna.
Tänker du ändå tvinga din minderåriga dotter att gifta sig så kommer socialtjänsten att ta ditt barn, eventuellt de andra också, av den anledningen.
Vi ska inte ta hänsyn till den kultur dessa individer har med sig.
De ska följa svensk lag.
Bor man här måste man förstå att det är elementärt och oerhört viktigt för att kunna fungera över tid i detta landet. 

måndag 23 december 2024

För barnets bästa - låt dem stanna!

Efter tre år ska vårdnaden på ett barn övervägas.
De tre syskonen i detta fallet har bott i samma familjehem i två och ett halvt år. 
Socialtjänsten bestämde då att barnen ska flyttas och som tur är har barnen själv valt att spela in mötet med socialtjänsten. I smyg.
Det går inte att missa vad de vill.
De vill INTE flytta!
Trots det så menar socialtjänsten och nämnden att de ska flytta, för de anser att de har lyssnat på barnperspektivet. 

Nu har de skjutit upp beslutet och sagt att de ska flyttas först i januari.
Det blir ju jobbigt när media får nys om saker och börjar rota.
Barnen, och det som de anser är deras föräldrar, ska få fira jul ihop. Det är en självklarhet!

Detta beslut är så fel så det finns inte.
I en tid där de borde se över en vårdnadsöverflyttning av syskonen, så väljer man istället att flytta dem. Detta är skamligt och ett tydligt tecken på att barnperspektivet inte är viktigt.
De kan nämligen inte säga det tydligare!
De vill INTE flytta!

Detta fall borde dessutom sändas på arabiska så att alla de som driver kampanjer kan se, att barnen faktiskt kan få det riktigt bra. Dessa barn kommer från ett hem där man talade arabiska.
De var misskötta och fick sedan det de behövde och ville ha.
Nu vill de stanna hos den familj som de har och jag kan inte se ett enda skäl till att man ska gå med på att flytta dem. Var barnen kommer ifrån är egentligen helt oväsentligt, utan det har med att göra om den kampanj som har drivits.

Det är inte lätt att få ett barn omhändertaget i Sverige.
Första ska det anmälas från något håll.
Därefter ska det utredas.
Sedan får de biologiska föräldrar en chans via något boende med barnen alternativt egen hjälp.
När det är klart utvärderas det och om föräldrarna då inte klarar upp det de ska, så ska barnen omhändertas. Detta är väldigt ovanligt och det är en lång process där föräldrarna får många chanser.
De enga gångerna man inte följer den gången är när det kan röra sig om någon form av sexuella övergrepp.

Jag trodde att socialtjänsten runtom i Svige hade lärt sig av lilla hjärtat.
Det är nämligen mycket som låter fint och bra, men det där med att lyssna på barnet.. mer fel än i detta fallet kan det inte bli. 
Låt barnen få stanna i familjehemmet!
Inte bara tills i januari, utan så länge som barnen vill det!

måndag 16 december 2024

Barnmisshandel!

Vi har antagit FNs barnkonvention.
Vad är den värd?
Ingenting.
Precis ingenting i detta landet!
Föräldrabalken, den är däremot det viktigaste som finns!

De tre syskonen kom till familjehemmet för två och ett halvt år sedan.
Utmärglade, taniga och vanvårdade.
Nu, efter denna tid i familjehemmet, så mår de bra.
Då bestämmer socialnämnden att de ska flyttas på.
Inte hem till föräldrarna, utan de ska sättas i ett tillfälligt jourhem inför flytt till ett annat familjehem som kan prata samma språk som de biologiska föräldrarna.

Barnen uttrycker sig konstant i inslaget: Vi vill inte flytta!
De berättar hur bra de har det och hur mycket de tycker om sitt familjehem.
De vill bo där.
De vill inte flytta och de vill inte träffa sina biologiska föräldrar.
Samtidigt visar det sig att de biologiska föräldrarna inte kan har tagit emot den hjälp de har erbjudits, då de anser att de inte har gjort något fel.
Då finns både droger och misshandel med i bilden.

Vart är världen på väg?
Fyra dagar innan julafton ska dessa barn flyttas flera mil bort till ett jourhem.
Varför?
Jo, för att de biologiska föräldrarna tycker det.
Alltså, de som inte kan ta hand om sina barn har makten att förstöra den trygghet barnen har fått.
Socialtjänsten går med på detta och flyttar dem.
SÅ.
IGEN.
För vems skull gör man detta?
Jo, föräldrarnas.
Trots att man säger att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet.
Politikerna vågar inte säga något och gömmer sig bakom sekretessen.
Det gjorde man med Lilla hjärtat också.
Så fruktansvärt pinsamt!

Hjälp barnen!
Anna och Thomas, ge inte upp!
Media, gör ert jobb och se till att jaga de som kallar sig för ansvariga för ingen annan kommer bry sig. De tvångsflyttar barnen och går sedan hem och firar jul själv.
Jag förstår inte ens hur man kan sova på natten när man gör såhär!
Att de biologiska föräldrarna inte förstår att det skadar barnen är inte så svårt att lista ut, men socialtjänsten borde bestå av människor som tänker.
Detta är barnmisshandel!