Rissa Seidou är känd från tv och en van föreläsare.
Ikväll besöker hon Bokelundsskolans aula och med tanke på allt som har stått i tidningar den sista tiden så önskar jag att det är fullt på kvällens föreläsning.
Det låter säkert förmätet och många kan bli kränkta, men vilka barn som kommer att ha oerhörda bekymmer med samhället märks väldigt tidigt.
Jag är helt säker på att alla som jobbar med barn förstår precis vad jag menar.
Att ett barn är utåtagerande, slåss, skriker eller beter sig allmänt dåligt är inte i sig problemet.
Problemet upptäcker man så fort föräldrarna visar sig.
Deras svar på barnets beteende är den länk som direkt visar hur det kommer att bli.
Saker kan självfallet ändras och det finns de man har fel kring, men i nio av tio fall så är ingen förvånad när det händer saker.
Alla kan nämligen göra fel, men de som har föräldrar som styr upp så kommer barnen ändå att klara sig i livet. Föräldrar med tydliga regler och gränser.
Föräldrar som inte ger upp och låter barnen bestämma.
När barnet beter sig illa så får de en tillrättavisning som sedan leder till konsekvenser och de konsekvenserna efterlevs.
Klarar man inte sakerna ovan så kommer man också låta barnen leva rövare med devisen att det alltid är någon annans fel.
De flesta har sett skämtbilderna på hur ett barn får en utskällning av en lärare på sextiotalet och föräldrarna håller med läraren. I nutid är det föräldrarna som skäller ut läraren och barnet som nöjt står jämte.
Bilden visar med tydlighet att jag inte är ensam om hur jag upplever det utan att det idag är standard.
Mina barn får inte vara ute på kvällarna.
De får definitivt inte ”hänga” någonstans och de gånger de är ute så smyger jag i närheten. De ska veta att de inte kan göra något utan att någon ser. De får alltid veta att alla känner igen dem och att jag får veta om de beter sig illa. Gör de det så blir det ett totalt utegångsförbud och de tvekar inte en sekund på att det är allvar i de orden.
Vill de ”hänga” så får de hänga här hemma eller hemma hos en vän. De kan säkert göra fel och det har hänt, men de får då också konsekvenser därefter.
De är fortfarande barn och behöver en fast hand.
Träffar jag andra så säger jag tack om de berättar vad de har sett att mina barn har gjort och det skulle inte ens falla mig in att skylla det på den personen eller anklaga andra.
Självklart måste jag ta mitt barn om det gör fel!
Riskbeteenden?
Det är när det alltid är någon annans fel.
Någon annan var anledningen till att det hände.
Någon annan tvingade barnet eller var den som egentligen gjorde fel, för deras barn följde bara med..
När den vuxne ifrågasätter alla andra vuxna som säger att de har sett eller hört. Anklagar andra för att det är deras fel. Påstår att det är synd om det egna barnet som alltid blir utsatt. Det finns miljoner förklaringar, men ingen av dem inkluderar att det egna barnet har betett sig illa.
Här är många av de delar som kommer att skapa oerhörda bekymmer för individen och samhället.
Föräldrar som är närvarande med tydliga regler, sitter och äter med sitt barn och frågar hur dagen har varit.. där slipper man många bekymmer.
Skaffar man barn måste man ha tid med dem.
Föreläsningen ikväll är gratis och börjar 18:00 för allmänheten i Bokelundsskolans aula.
Åk dit!
