Jag gjorde det!
Jag skulle aldrig kalla mig för feminist och anser att hyckleriet är stort kring att kvinnor ska kunna. Har man den inställningen så anser man redan att en kvinna skulle vara sämre. Jag tror istället att alla har sina fördelar men att de som gärna skriker om just dessa, inte klarar i princip någonting. De vill att andra ska fixa det till dem.
Jag och barnen körde fram och tillbaka till Spanien.
Det går inte att sträckköra med mig som ensam förare så det fick bli några övernattningar, men det gick!
Sista gången jag vaknade på ett sjukhus visste jag att nu behövs det förändring. Alla bekymmer och operationer, men jag måste välja att leva för det är som Cornelis sjöng; En stund på jorden.
Rädsla och ångest kan inte stoppa saker utan man ska bara göra. Jag älskar Spanien och vill inte vara hemma i Sverige en hel sommar för det är kallt.
Jag önskade mig alltid en stor familj och barnen är så stora att de kan mycket själv. Efter tre och en halv vecka är vi hemma med väldigt mycket upplevelser i bagaget.
Vi såg Kölnerdomen, besökte Domremy la Pucelle - Jean d’Arcs hemby, besökte Pont du Gard, Bastiljen i Carcassonne, Colmar, katedralen i Narbonne.. mina intressen lyser igenom.
Härliga dagar på stranden och hemma i ett helt otroligt minne av att få umgås. Barnen är riktigt duktiga och har inte en enda gång klagat på att det är långt utan säger att det är rätt mysigt att resa.
Ingen vill hem och de älskar värmen.
En värme vi tyvärr aldrig får i Sverige.
Främst har vi övernattat på campingar och favoriten var i Sitges med ett stort vattenland till. Resan blev en del och i stugan blev en del. Mest slående av allt är hur fantastiskt vacker landsbygden i Frankrike är och jag älskar deras vilja och tankar om sin egen storhet. Människorna är dock inte alls lika trevliga.
Deras betalvägar är oslagbara med sina fina rastplatser men de kan inte köra och de är värdelösa på att skylta. Tyskarna är bäst på detta och det känns så dumt att man efter nästan 300 mil på hemresan får sin första inbromsning för att det blir två-ettväg i Sverige. Alla andra länder har fattat men inte vi.
För andra året i rad valdes färjan Rödby-Puttgarden bort för Bältbroarna. En omväg på cirka nio mil, men flera tusen billigare och snabbare sommartid då köerna till färjan kan vara långa. Har man inte sett fyren vid stora Bält rekommenderar jag det hållet. Oerhört vackert!
Sammanlagt nästan sjuttio timmar i bil men de ser film, spelar spel, har mobilerna, sjunger med och letar saker. Tiden går och alla har sina fördelar. Sonen fixar med bilen när det har lossat något, ena dottern sköter maten i bilen och den andra pratar om mat. Hon trodde vi skulle äta hamburgare när jag sa att vi är i Hamburg, och ville ha kassler när vi körde förbi Kasselbackarna.
Jag har aldrig kört så lugnt som denna gången men tre böter vet jag är på väg hem.
Jag kallar detta kvalitetstid och jag hoppas att det finns med i många år. Älskade barn som gråter när vi kommer hem för att det är kallt.
”Vi kör hem till Spanien igen!”
Att resa och se andra länder, annan mat, andra perspektiv.. det är livet. Att bara sitta på sin egen farstu och tro att man kan allting är förödande för man behöver jämförelser. Behöver se att det som sägs i svensk media inte stämmer eller överdrivs, se andra lösningar och se hur långt fram många andra länder ligger i mycket.
Vi hörde att det var afrikansk hetta i Sverige.. den har verkligen gömt sig. Hemma igen och fryser fast att det är sommar.
Resan var iallafall härlig och ingenting blir värre än man gör det.
En stund på jorden.
Älskade barn.
