Ett stort tack!

Valresultatet är färdigt och jag tackar för äran att bli den mest kryssade politikern i hela Sölvesborg!

Tack!

592 kryss är inget rekord men det är för mig ofantligt mycket. Genom åren har jag tvivlat mer än en gång men det är nog så att jag som person är engagerad.

Jag går inte på halvvarv utan gasar konstant.

För många är det irriterande men för väldigt många är det uppenbarligen bra så tack!

Jag lovar, på heder och samvete, att jag inte har bussat några med förkryssade lappar till vallokalerna.

Jag lovar att jag varken har besökt äldreboenden, ungdomsgårdar eller LSS-boenden för att hjälpa någon att rösta. Jag har inte heller gett någon av dessa någonting.

Jag har inte skickat hjärtan, legat runt eller festat till det.

Jag har bara varit jag.

Jag har bara varit samma som tidigare.

Jag kan vara väldigt mycket.

När jag var liten fick jag höra att jag skulle kapa topparna och jämna ut dalarna med för när jag går in i något så kan jag inte stoppa. Engagemanget är på topp.

Det var dock lättare med tiden förr då familjen äter upp mycket av just tiden. Det är alltid något som ska göras.

Att Sverigedemokraterna har fått mycket röster i kommunen är inte min förtjänst utan det fantastiska gäng som jag hänger med. Sverigedemokraterna i Sölvesborg är fantastiska och det är så skönt att åka till mötena utan ont i magen, utan känslan av att något ska trycka ner dig eller att du ska sättas på plats. Jag möts enbart av leenden och positiva tankar.

Jag är så glad att jag tog det beslut jag gjorde i början på året. 

Betyder då detta att ”stormarna” är förbi?

Förmodligen inte.

Nu kommer superjournalisterna att jaga ännu mer och lusläsa allting. Kanske kan de skriva något som ger dem lite klick och lockar fram vänstertrollen i kommentarerna igen. Då är de nöjda.

Jag bryr mig inte.

När jag inte håller med någon så bläddrar jag förbi.

De är inte värda min tid så mycket att jag skulle bete mig mot dem som de gör mot mig.

De visar bara vilka de är och jag tror på karma.

Man måste vara väldigt ensam och bitter för att ha som livsmål att kommentera allt om mig. 

Jag förstår att min blogg kan vara kontroversiell men tänk att den för tjugo år sedan var ett krav från moderaterna. De ville att jag skulle börja blogga.. för att sen kräva att jag skulle stänga ner den när jag inte skrev vad de tyckte var rätt. Tjugo år.

Varje dag under väldigt många år så har jag gjort klart för alla vad jag tycker inom varenda ämne.

Det kan kallas politisk redogörelse eller varumärkning.

Jag kan bevisa vad jag har tyckt och tänkt genom åren.

Vet ni någon annan ni kan säga det om?

Jag är varudeklarerad.

Gillar man inte denna produkt kan man välja vad man vill bland konservburkarna.. stort tack för ert förtroende! Jag ska göra mitt bästa för att förvalta det.

https://resultat.val.se/val2026/KF/10/1083?r=S

Frankrike i hjärtat.

Frågar ni barnen så var vi på Disneyland och en massa annat. Frågar ni mig så var vi vid invasionskusten och Disneyland. Perspektiv förändras med åren och vad som är viktigast är upp till betraktaren.

Jag som inte gillar grodätarna efter alla dåliga erfarenheter genom åren älskar landsbygden i deras land.

Staden nix, men landsbygden och alla små byar.

Nästan en vecka i Franrike och en av de bästa resorna på länge. Somrarna med resor i all ära men jag har längtat till invasionskusten i hela mitt vuxna liv och då vi gick igenom och besökte allt från första världskriget i somras, så dök tankarna upp om att göra detta nu innan barnen blir för stora. Förra veckan gick vi igenom allt som finns att lära sig om andra världskriget.

Som barn hade jag den stora äran att få resa Europa runt och jag älskade det då och gör fortfarande. Mitt historie och kulturintresse har alltid varit stort men fick kombineras för barnens skull.

Två dagar på Disneyland i Paris. 

Sjätte gången för mig och första för dem.

Jag är ingen karusellmänniska men älskade Disney som liten, vilket även barnen gjorde. Som vuxen får man andra perspektiv och jag förundras över alla barn som körs runt i vagnar, med napp fast att de är i skolåldern, vuxna utklädda till figurer och bristen av förståelse för andra runtomkring.

Det positiva är att alla djur är förbjudna där och det är otroligt skönt att slippa anpassa sig efter att andra behandlar sina husdjur som människor. Med allergiska barn är det en ynnest att få slippa kolla om någon har tagit hunden med sig in på en restaurang, för då hade vi fått gå någon annanstans.

Disney är lika fantastiskt nu som 1992 och alla de andra gångerna. Frost var också på plats och var den enda karusellen med lång kö. 

Barnvänlig stod det men enligt mig borde den haft en varningsstämpel. Jag är dock, som skrivet, ingen karusellmänniska och mår illa bara det gungar till.

Kliniskt rent där inne och perfekt skötta grönytor med trevlig personal.

Bättre var sen Paris.

Paris med alla uteliggare, kåkstäder längs med Seine och människor som försöker öppna bilen vid rödljusen. Barnen undrade varför de var där och bodde så.. ja, de har ju ingen president som styr upp landet.

Det var direkta varningssignaler på att ens passera i vissa områden. Det blev oavsett Eiffeltornet så check på den för barnen. Därefter Versailles med all sin historia! Helt fantastiskt slott med trädgårdar!

Jag kunde gått bara där i dagar.

Efter detta kom Mont Saint Michel som jag har velat besöka sedan barndomen och övernattning längst ut i Normandie. 

Sainte Mere Eglise med soldaten, Utah beach, Pont Hoc, Omaha beach, amerikanska kyrkogården och så mycket mer. Alla snäckor när det blev ebb.

Så mycket känslor och jag har gråtit mig igenom varenda plats. Alla minnesmärken och det oförståeliga i hur man ens kunde släppa ner alla pojkar till att kriga för ingen som har stått där och blickat ut kan se överlevnad.

De hade inte en chans för de var kanonmat.

Så fruktansvärt.

På hemvägen blev det Belgien och Nederländerna. Ett stopp på Afsluitdijk där jag själv minns när jag gick som liten. Så mycket minnen och så mycket tid med familjen. Älskade ungar som orkat med alla upptåg!

På frågan om vi ska åka igen så säger de ja direkt.

Att bila är enligt mig ett av de bästa sätten att lära känna varandra och jag älskar att köra bil.

Nerresan gjordes på en dag och vi pratar, lyssnar (jag kan inte se den) på film, poddar och väljer musik.

Inte ett gnäll, inget.

De är vana.

När de frågar hur långt det är och jag säger att det är sexton timmar ner så svarar en av flickorna att 

”Bara!? - Då går det ju snabbt!”

Disneyland, absolut!

Kolla så att barnen har hunnit över minimilängden för alla karuseller så att ingen behöver vänta och åk gärna i ”otid”, utanför högsäsongen för att slippa de massiva köerna. Vi hade 32 grader som mest och njöt allt vi kunde men det var ren tur för vädret kunde varit annorlunda.

Normandie och invasionskusten.

Det borde vara ett måste för alla.

Det finns mycket människor som tycker och tänker att de kan mycket för att de har läst det. Jag läser och besöker sedan helst platsen. Jag har läst massvis och sett det mesta, men känslan av att stå där går inte att beskriva.

Den måste upplevas.

Nu vardag igen!

Hoppas att din vecka också har varit bra!

Min var fantastisk.

Gillar du katter?

Jag har aldrig haft en katt och kan inte skaffa någon då ett par av barnen är allergiska mot päls.

Jag hade aldrig någon katt under min barndom för vi reste för mycket. Jag älskade Garfield eller katten Gustaf när jag var liten och i Spanien hade grannen en söt orangefärgad katt som hette just Garfield på grund av sin färg. Jag har alltid bott i Hällevik med mindre utflykter.

Med lite vilja, kan man få detta till att jag avskyr katter - jag har ju aldrig haft någon.

Man kan absolut skriva att jag är rasist som inte tycker om andra katter än orangea. Eller kanske om var katterna bor?

Kanske det kan bli nästa scoop när superjournalisten har kommit tillbaka?

Som journalist kan du alltid hämnas kritik genom ”scoop”. Under en intervju med Dagens samhälle under gårdagen sa jag att jag som blondin alltid kan välja två vägar.

Varje gång någon drar ett blondinskämt så har jag valet att bli galen av irritation, sur och extremt kränkt över att någon är så fruktansvärd att skämta om just mig!

Jag kan också välja att skratta åt det.

Jag kan ju försöka inse att allting i världen inte handlar om just mig. Jag är inte den enda blondinen.

Tror jag att jag är ensam så kommer jag nog bli kränkt.

Jag är så fruktansvärt trött på ”superjournalister” som ska göra scoop av att skapa kränkta nyheter.

Stormar som inte är stormar.

Jag kan alltid välja att göra blogginlägg om diverse djur, resor eller fina platser men man hade nog kunnat vända det till något negativt också.

Kanske några bilder på dyra märkeskläder eller en gourmetmåltid på en fin restaurang, men jag anser att det är meningslöst. Uppenbart är att man då blir ett öppet mål för hur mycket tips det än kommer in om vissa saker, så görs det aldrig några scoop om det.

Jag kanske skulle lägga ut lite underklädesbilder?

Andra klarar sig undan med det men jag hade hängts och fått veta att det dragit in en ny ”storm”.

Nu ska jag förmodligen läsa om katter inom en snar framtid. Det är nämligen fritt fram att vrida på saker ur ”rätt” synvinkel om man vill det och är journalist.

Någonstans går gränsen för när det är hållbart längre, för när journalistiken vrids för det egna syftet så har man uppenbarligen inte utbildat sig ordentligt inom yrket.

Vi har haft en bra tid ett tag,

Undrar vad som hände, men nu har det börjat om igen.

”Toppolitikern avskyr alla katter!”

Fantastiskt!

När journalistik blir så snedvriden under en väldigt viktig tid kan man bara undra om tanken, på riktigt, är att försöka göra en egen skillnad i det läge som finns.

Är det då opartisk media?

Rösta på mig?

I dag är det valdag i Sverige.

Mitt älskade land som jag har turen att engagera mig i för jag hoppas och tror att mänskligheten och det, som enligt mig är det rätta, ska vinna.

Jag vill se ett land som behandlar alla lika oavsett varifrån de kommer och därför bör en röst på Sverigedemokraterna vara självklar.

Trots allt gnäll och alla försök att svartmåla partiet så står vi starka med ett blågult lag.

Ett lag som inte är skräckinjagande för landsbygden.

I kommunen får ni gärna rösta på mig, men det är självklart inget tvång.

Jag tror att alla gör det val de tycker är rätt.

En röst på mig innebär inte att jag kan allting eller att jag kan lösa en massa problem över natten, utan att jag lovar att göra mitt absolut bästa.

Vem är då jag?

Jag är 43 år och bor i Hällevik med mina fem barn, lite djur och har en man. Jag är utbildad lärare, specialpedagog och läser till speciallärare i svenska samt skriver på min master i pedagogik.

Detta gör jag för att jag älskar skolan och då främst eleverna. De är det bästa som finns utöver familjen.

Jag älskar rött, vitt och grönt godis, tomater, saltlakrits och choklad. Sura saker.

Jag älskar även att resa, men det är rätt vanligt.

Jag älskar musik mer och jobbar främst som musiklärare.

Jag använder i princip inte sociala medier utan pratar hellre riktigt med människor.

Jag använder dock nyheter väldigt mycket och älskar att se på dessa. Jag älskar att diskutera och tycka saker.

Jag tycker därför att du ska rösta på Sverigedemokraterna. Jag har själv varit medlem i andra partier och kan jämföra. SD är ett fantastiskt parti med sammanhållning där stämningen är god. Vi har helt enkelt roligt!

Jag kan inte lova guld och gröna skogar. Jag kan inte heller lova världsfred och allt till alla, men jag kan göra mitt bästa.

I mitt bästa finns det mer människor ”på golvet” än i toppen. I mitt bästa lyssnar man på människor.

I mitt bästa engagerar man sig för att man vill förändra saker och inte för att sitta av tiden och kräva lön.

Sverigedemokraterna.

Blåsväder?

Är du arg?

Nej, jag är sällan arg.

Jag är däremot trött,

Väldigt trött på hur man väljer att vinkla saker.

Blåsväder?

Blås, vind, blås.. en fantastiskt fin sång med Tennander.

Luftdrag.

Vara utsatt för offentlig kritik.

Av vem?

Jag skrev ett blogginlägg och media skapar en egen storm i ett vattenglas kring vad det står.

Man citerar mig i tidningen.

Ja, jag är hellre precis nästan vad som helst än en person som går sängvägen till ett nytt jobb, skickar hjärtan halva nätterna eller hittar ursäkter för att dricka konstant.

Andra är kanske där.

Jobbigt att känna sig träffad.

Jag skriver aldrig namn och får i tidningen veta att det kan vara förtal iallafall för det tycker minsann den som kan.

Det blir ju spännande att se vem som tycker att inlägget handlar om just dem. Träd fram!

Finns det någon i partiet som skickar hjärtan på nätterna?

Dricker för mycket?

Älskar sängar?

Jag älskar både sängar och hjärtan.

De delas med min man och min familj.

Alkoholintaget är extremt begränsat.

Hade någon annan skrivit detta hade jag skrattat för det hade inte handlat om mig iallafall, varpå jag inte hade brytt mig.

Jag länkar Allard.

Jag håller inte alltid med honom och hans språk är många gånger bedrövligt, men han backar inte.

Han är inte rädd och orolig för vad andra tycker.

Han faller inte för medias sätt att fungera och spelar in allting som spelas in av den enkla anledning att ingen ska kunna hitta på. Inget medie ska kunna skapa sin egen sanning.

Han har sin inspelning som han sen kan publicera och jag kan avundas hans jävlarinamma.

Du trampar inte på honom.

Till saken hör att jag kände likadant tidigare.

För att citera Skäringer så ”No more fucks to give”.

Dessutom en trevlig låt https://youtu.be/Y8Rsretl-qQ?is=P-IgnPGss8tIomB_ från ungefär samma tid.

Det är också här det blir jobbigt.

Jag vill förändra saker i kommunen, på riktigt.

Önskan hade varit att hela kommunens verksamhet skulle varit som ett företag där man förvaltar pengarna som sina egna. Där varje sak tänks igenom ordentligt.

Så är inte fallet nu men uppenbarligen är jag helt skrämmande som tänker såhär.

Lyssna gärna på Skattjakten.

En fantastisk podd om offentliga medel och hur de används fel i Sverige!

Tänk att jag ifrågasätter något som media borde ställt väldigt mycket frågor kring, men då blir artikeln om mig istället för det faktum att kommunalrådet förminskar 95% av alla Sverigedemokrater på partiets lista i kommunen.

Som ett av de högsta hönsen sänker hon majoriteten av alla på en lista, men när jag skriver och påpekar det så är det jag som är problemet!?

Kejsarens nya kläder?

Kaptenen på skeppet?

Vems fel är det när fartyget sjunker?

Det är iallafall inte moderaternas problem utan det är 95 procent i ett annat partis, fel?

Om jag som lärare har ett prov i mitt ämne, men nio av tio elever inte klarar provet.. då kan jag inte säga att det är elevernas fel. Jag har ju uppenbarligen varit en urusel lärare. På samma sätt blir det här.

Det är alltså fel på 95 procent av SDs personer på listan och rådet själv är felfritt.

Gullig slutsats.

Hur kan inte media ge detta följdfrågor!?

Blåsväder?

Jag känner inte ens vinden.

https://www.blt.se/nyheter/sd-toppens-attack-mot-moderattopparna-halvt-alkoholiserad-har-gatt-sangvagen/

https://podcasts.apple.com/se/podcast/skattjakten/id1809075419?i=1000736560492

https://youtu.be/P8f3vYJMsjg?is=gM2HvB8P3Az_Mj4I

Att lära sig fotboll.

Jag heter Emilie och jag älskar musik.

Jag lyssnar på nästan all sorts musik och spelar på det mesta av den enkla anledning att musik för människor tillsammans. Jag älskar det!

Hiphop, RnB, dansband, rock.. det spelar ingen roll.

Jag älskar musik!

Jag älskar dock inte sport och har aldrig gjort.

Jag hade väldigt lätt för mig i skolan och när jag insåg att det blev distriktsmästerskap när man tog sig vidare i friidrotten eller basketen så blev det så.

Inte för att jag älskade sporten utan för att man kom ifrån skolan lite.

Två av mina flickor bestämde sig för att spela fotboll.

Väldigt mycket tjat och kollegor som sa att de kunde få en chans så tvärtemot allt vad jag tycker och tänker så fick de börja i Lörby.

Jag förstår fortfarande ingenting av sporten och min uppfattning är fortfarande densamma som med vin och skådespel, men jag kan efter helgens soliga cup inte säga något negativt.

Helgen har spenderats på Strandvallen med väldigt mycket trevliga föräldrar och väldigt många trevliga barn.

Jag var med på en cup i Växjö i våras men detta var i tre dagar. En cup under skinande himmel med härligt väder!

Mina flickor är överlyckliga och jag får helt enkelt finna mig i att vara på fotboll. De mår bra och tycker att det är roligt men får inte sluta med musicerandet för det är fortfarande betydligt viktigare enligt mig.

Första gången på Mjällbycupen men jag tror det blir fler och jag kan bara ge en stor eloge till alla dem som har ordnat det. Fantastiskt bra jobbat och den nya delen på Strandvallen har blivit jättebra!

Så fotboll.. jag blir nog aldrig en utpräglad fotbollsmamma men så länge tjejerna mår bra och trivs i sitt lag så ok. Det blir säkert dumma frågor till alla även i fortsättningen men det är väldigt roligt att lära känna er alla! Ett glatt och positivt gäng med föräldrar!

Så efter 43 år i livet så har jag då till slut hamnat vid en fotbollsplan.

Tack till er alla som ordnar och håller i detta för allt ni har gjort och gör för barnen!

https://mjallbysommarcup.cupmanager.net/

Jag är en av dem!

Barns rörelsefrihet har begränsats de sista generationerna. Under fyra generationer har man jämfört hur mycket frihet barn får och jag är en av dem som är som artikeln.

Jag begränsar mina barn.

De får inte röra sig som jag gjorde och många gånger kan jag undra hur mina egna föräldrar vågade släppa mig som de gjorde.

Nu finns både mobiler och appar.

Då fanns det ingenting.

I inslaget säger de att föräldrar hänvisar till att de är rädda för trafiken. Trafiken är inget problem för mig där jag bor, men däremot så är medias rapportering och den attityd som finns i samhället ett större bekymmer.

Jag upplever att Sverige är betydligt grymmare idag än för fyra generationer sedan.

På den tiden levde vi i ett betydligt mer homogent samhälle och även om det hände saker då med, så är det ingenting jämfört med nu.

Jag är uppvuxen med en öppen dörr och en by där det knappt inte hände hemskheter. De farliga saker som hände blev riksnyheter. Ett mord var ovanligt.

Nu är det vardagsmat.

Det går inte en enda dag utan att det är en sprängning eller en skjutning.

Skulle jag då låta barnen få vara fritt i dessa områden?

Aldrig.

Barn för fyra generationer sedan lekte och byggde kojor.

Sparkade boll för att det var roligt och var hemma med någon förälder.

Idag fostras barn många gånger av samhället genom att börja på dagis tidigt, inga barn leker fritt för fritiden är uppstyrd. Att bygga en koja kan smutsa ner de dyra kläderna man måste ha för att alla ska se att man har pengar. Samhället har förändrats.

Jag har appar på mina barn och de på mig.

Jag vet var de är och de vet var jag är.

Det är inget bekymmer utan en trygghet i en värld där det tyvärr finns sjuka människor.

Mår då barnen dåligt av det?

Det är möjligt, men de vet ingenting annat.

De är uppvuxna i en värld som är väldigt olik min och de förra generationerna.

Det betyder dock inte att det måste vara dåligt.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ny-studie-barns-rorelsefrihet-krymper-far-konsekvenser

Sverige, Sverige, älskade land.

För några år sedan, rätt många år sedan, när kalendern började bli fullbokad så bestämde jag mig för att det som kommer först också är det som gäller.

När jag fick frågan om att bli en del av Sverigedemokraterna i Sölvesborg så var det med parentesen att semestern redan var planerad och bokad, vilket skulle vara ok.

Nu är jag hemma igen!

Mitt älskade underbara Spanien.

Landet som enligt svensk media håller på att brytas ner i värmeböljor som gör att jag, varje gång jag tog upp mobilen, fick svara på frågan om jag var i säkerhet.

Ja.. jag har valt att åka till ett land med riktig sommarvärme och älskar det. Det var normalt Spanienväder även denna sommar!

En semester som innebar sju nya länder för barnen.

Österrike, Lichtenstein, Schweiz, Italien, Monaco, Belgien och Nederländerna.

Även i år planerade jag resan med AI.

Detta fantastiska verktyg som gör allt så mycket lättare. Den pekar ut bra saker att besöka, var man tankar billigast och vilka boenden som lämpar sig. Den ger idéer och tankar. Fantastiskt!

Bland annat ideen till bilden.

Ett ”Treriksröse” fast med Nederländerna, Tyskland och Belgien samtidigt. Betydligt mer lättillgängligt än vår svenska variant.

Någon dag med moln, några regndroppar men främst sol och värme. Trots att vi delvis var sju personer på en liten yta så gick det hur bra som helst. Chocken blir när man kommer hem och inser hur stort vi bor och hur kallt det är i Sverige. Jag hade kunnat flytta permanent bara för värmen.

Nerresan bjöd på allt man ska se men också väldigt mycket tunnlar och broar. Barnen fick verkligen uppleva skillnaden i mänskligt beteende och Italien är mysigt på många sätt men hela landet består av människor som mig. Rastlösa, hetsiga och tutandes genom livet.

Jag har ett inneboende agg mot Franrike på grund av deras extrema inkompetens på allt annat än deras eget men det börjar bli bättre. De hittade en som talade engelska på ett av boendena och i Verdun talade båda som arbetade med museet på bra engelska!

Ett lyft.

Verdun var mitt önskemål för jag har varit där innan men det var över trettio år sedan. Platsen som gjorde mig till vegetarian och som skapade mångåriga bekymmer med vad jag åt då det plötsligt var ögon på allt från djurriket.

Nu har barnen fått uppleva en av de platser som tyvärr stod mall för ett av de värsta slagen någonsin. Det är omöjligt att inte gråta när man ser alla kors, alla monument och alla bilder.

En rejäl inblick i främst det första världskriget men även i det andra.

Jag hade kunnat gå i Verdun i dagar.

Bilden är från Ossuaire de Douaumont där alla kors vittnar om det hemska som har hänt. Spännande med alla kyrkogårdar, som finns överallt, är att man inte gör skillnad.

Kristna, muslimer och judar ligger sida vid sida men med olika stenar eller symboler. På varje sten så står det dock samma sak; ”Dog för Franrike” och jag tycker att det är så man valde att se det redan då. 

Olika människor med olika tro som respekterades, men de dog alla för sitt land och ligger därför i gravarna tillsammans.

Tyskland, Nederländerna och Franrike.

Vilka mysiga byar överallt och även Belgien i många avseenden. Roligt att vara i de gamla vallonska fotspåren av mina släktingar. 

Det är så kul att kunna se Europa och förstå den stolthet de har för sina länder. Länder som är färgade av en helt annan historia än den svenska.

Jag önskar att fler reste och fick se allting för det ger perspektiv och väldigt mycket idéer.

Vi körde genom två skogsbränder, besökte allt av värde och har spenderat väldigt mycket tid tillsammans. I Spanien var det frekventa besök av alla trevliga människor som finns där, men många från Sverige. 

Alltid lika roligt!

Nu är jag dock hemma igen så när min hjärna väl är igång igen, så börjar valrörelsen.

Vi kom hem till en häftig sammanslutning i bukten inför Mjällbys hemmamatch och idag är det Kulturdag på Hällevik! Glöm den inte för den är värd ett långt besök!

I morgon tar jag mig igenom alla appar som har varit nedstängda, post, måsten och hoppas på att jag har fått undan allting från resan. En trevlig söndag till er alla!

Vilken helg!

Många pratar och skryter om gratis.

Inför valet så breder man gärna ut orden om allt som ska vara gratis och för mig finns inte det ordet.

Gratis betyder bara att någon annan ska betala, för gratis, det är det inte.

Mina barn får lära sig att inget är gratis.

De ska jobba och göra rätt för sig i den mån de kan, för ingen kommer vilja anställa någon som har fått pengar och allt de pekat på under ett helt liv.

Alla minns sin första lön, när man på riktigt kände att man var rikast i världen och kunde göra vad man ville.

Barnen ville till Sweden rock.

Att lägga summorna det är för biljetter är uteslutet och då återstår det att jobba. Det blev städpass gånger tre.

Börja fem på morgonen och städa festivalområdet.

Är du under arton så måste en förälder var med så jag fick den stora äran att vara med!

Faktiskt riktigt kul!

Jag är så djupt imponerad av den organisation som är och den kan man inte se via ett studiebesök eller som vanlig festivalbesökare. Man behöver vara där och jobba för att se och möta alla de människor som gör festivalen möjlig. 

Min kropp gick in i chockläge när den plötsligt rörde sig över 30000 steg på en dag men det var värt det.

Vi fick vara överallt och se bakom alla de stängda delar som inte är för offentligheten.

Jobbigt att gå upp tidigt som tonåring men det skedde nästan helt utan gnäll och efter en snabb vända hemma, i skolan och på jobbet så blev det rock på eftermiddagen och kvällen.

Det känns att man inte är tjugo år längre men det var ändå en bra upplevelse. Jag drack inte utan hängde med barnen, lyssnade på utvalda band och terroriserade alla företagare på området. Under alla dagar så träffade vi inte på en enda otrevlig människa utan tvärtom bra personer.

Med alla de bekymmer jag har så har jag den hundra idéer på hur man ska förändra och förbättra saker men det får jag tjata på med om det blir fler gånger. 

Det var iallafall absolut inget som avskräckte men efter att ha städat så är det några småsaker som blir väldigt tydliga: fimpar, snus och all konfetti.

Varför!?

Betala för att sakta förstöra sig själv, naturen och framförallt tvinga alla som städar att räfsa konfetti till förbannelse.. jag hoppas att någon uppfinner vattenlösligt inom en snar framtid.

Lördagen spenderades dessutom i Hällevik med Facklan och nationaldagsfirandet som återigen blev en succé. Lika roligt varje år att se alla glada barn!

Jenni i spetsen och alla andra.

Så bra jobbat!

Sammanfattningsvis så är jag glad att rocken, nationaldagen och skolavslutningen nu är avslutad för nu kan jag koppla av, men jag rekommenderar starkt den som vill ha ett band till Sweden rock att jobba för det.

Jag tror inte att något ska vara gratis och jobbet är roligt med en massa fantastiska människor att lära känna!

Valår?

Tänk, precis som förutsatt så tänker man nu bygga tre lekplatser i kommunen och de ska vara färdiga i juli!

Under valåret!

Det är såhär man gör.

I Hällevik skryter de om att det nu kommer att bli en ny lekplats där lekplatsen för oss som bor här kallas för Ullas lekplats. De berättar vad fint det ska bli med vitsippor på våren och skugga på sommaren.

Grattis!

De berättar inte om alla myggen som är där och som var en av anledningarna till att få var där när det var varmt. Man blev uppäten.

Den lekplats som var bäst var den vid kamelstenen, eller Valnötsvägen. Det var den nyaste lekplatsen i byn men den försvann som en vind.

Klagomålen på detta har framförts men ingen bryr sig. Där fanns en lekplats för alla åldrar samt en fotbollsplan, men nu ska man nöja sig med en mindre som inte kan tillgodose det mest basala för barn i SM-guldets hemby; en bollplan.

I planen för lekplatser lovades guld och gröna skogar. Hällevik har varit utan lekplats i snart tre år, för man rev alla. Lekplatsen på stranden försvann också fast att man lovade att behålla den.

Skolgården i Hällevik är ett skämt och hade varit totalt hemsk om det inte var för vaktmästarna som alltid jobbar för att tillgodose elevernas krav.

De kan dock inte bestämma allt.

Tänk att en skolgård, där det är barn fem dagar i veckan och leker, hade sex gungor. En av dem gick sönder och då dömdes hela ställningen ut så den andre gungan också togs bort. 

Vad blev resultatet?

Jo, nu finns det bara fyra gungor på hela skolan men gör man något åt det?

Nix, men man bygger en lekplats en bit därifrån.

Vilka ska gå dit?

Man minskar personalen med så vi kan inte lämna skolgården.

I Hällevik har det försvunnit fyra lekplatser de sista tre åren. På stranden finns ett par gungor och stänger kvar så jag räknar inte ens den som en funktionell lekplats längre. Nu när det är valår ska det byggas en.

Vad har vi egentligen då tjänat på detta?

Inget. Vi förlorade.

MEN, glöm för allt i världen inte att vi faktiskt har TVÅ heltidsbetalda kommunalråd.

En av de lönerna hade betalt alla lekplatserna här men det var inte prioriterat.

Visa dem som styr att vi inte glömmer.

Man har raserat och förstört för mycket och helt utan konsekvenser. Det räcker nu!

En lekplats i Hällevik, tre år efter att alla togs bort, hjälper inte.

Hade de varit smarta så hade de åtminstone fixat lekplatserna som finns på våra stränder så att turisterna iallafall tror att man bryr sig om kommunens små invånare.

Pinsamt.

Grattis min stora tjej på din tonårsdag!

https://solvesborg.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard-parker-och-torg/torg-och-allmanna-platser/lekplatser/lekplatsprojekt.html?fbclid=IwdGRleARl2r5leHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZAo2NjI4NTY4Mzc5AAEeUWBeJnBAaz57eKyqgRSFdUfxx1DWt8jDeMYqw7iuJJA_JihuvY8v3GWN5p4_aem_ZvNgQEzigSlFkv5IyWOXTQ

En förlustaffär.

Barn är dyrt.

Det vet alla som barn och artikeln handlar om hur dyrt det har blivit att ha barn. 

Jag jag tänker inte säga emot och jag har fem.

Det är dyrt.

Fokus måste dock ligga någon annanstans för om det enda fokus man har är pengar, så tänker jag att det är bättre att man inte skaffar några barn.

De ska nämligen skaffas av kärlek.

Ett barn ger oerhört mycket och jag ångrar inte någon av dem. Jag har sedan barndomen önskat mig en stor familj och det blev så, vilket jag är oerhört tacksam för.

Jag har velat umgås med dem varenda sekund som det har varit möjligt och jag skulle gjort det om igen.

Dyra?

Ja, extremt dyra i drift men så är det.

Fritidsintressen, matkonto, bilen, körningar.. det tar inte slut och jag har prat mig mycket. Faktum är dock att jag ensam klarar mig alldeles utmärkt på en lön och hade kunnat leva rätt lyxigt, men det går inte nu för matkontot spräcker all budget.

Klädkontot likaså.

Semester planeras i god tid.

Om jag då skulle sitta och räkna på örena, ja så blir det inte kul men fokus kan inte ligga där. Fokus måste vara på den kärlek och den glädje de ger.

Dagens samhälle tar dock inte tillvara på den heller för man lämnar hellre bort sina barn, och för mig är det fel. Orkar du inte med barn så ska du inte heller skaffa dem för de ber inte om att få bli till.

De kommer dock att må dåligt när förälderns prioritering inte är barnet.

Ja, barn är dyrt men skaffa dem!

Det är helt fantastiskt och så roligt mellan varven.

https://www.tv4.se/artikel/tt-260427-barnkostnad1-9ed5a1ad/notan-for-ett-barn-rusar-upp-en-miljon

Mindre elever i Sölvesborgs skolor?

Igår var det debatt i Bokelundsskolans aula och jag måste börja med att tacka Stefan Olofsson för det han gör! Du är fantastisk!

Jag ska också fortsätta och tacka Anders och Lena, för tack!

Det var en artikel som inte sänkte mig fullständigt och det är tacksamt att inte alltid bli jagad.

Jag har haft all kontakt med media helt nedstängd av den enkla anledning att jag behöver prioritera vart mitt fokus ska ligga och det tar för mycket energi att svara på alla vinklingar av allting.

Min prioritering blir därför väldigt enkel; Barnen och familjen, arbetet, studierna, hemmet.

Energin är sedan slut.

Något sen då barnens aktiviteter tog slut precis innan, men de fick följa med och deras oro innan mötet var att jag skulle bli skjuten. Det säger lite om hur man uppfattar det som händer i världen och Sverige.

Ett barn sa att denne skulle rösta på Centerpartiet och ett annat berättade sedan glatt för mig att de skulle rösta på Vänsterpartiet när de får rösta för där är ju jag med..

Ingen kan iallafall anklaga mig för att påverka dem!

De får rösta på precis vad de vill för jag älskar dem oavsett.

För att då sammanfatta denna kväll så tack!
Tack alla ni som kom!

Jag sa att jag inte kan allting och står för det.

Det är omöjligt att hänga med i allting och därför är det bra att vara i en sådan grupp som Sverigedemokraterna är i Sölvesborg. Det kom inte med i inslaget, men den stöttning jag har mött i denna grupp är otrolig. Att människor från andra partier har hört av sig stämmer det med och det visar för mig på medmänsklighet. De säger att jag ska stå på mig och inte avgå.

Detta då trots att vi inte delar samma åsikter, men så är det om man är mänsklig.

Det blev frågor om näringslivet och jag tänkte att jag kort beskriver dem så att ni också vet.

Sverigedemokraternas program är inte klart men det som har diskuterats inför valet är att vi vill ha ANPR-övervakning. Vi vill se vilka som tar sig in i komunen.

Detta är inget konstigt för det finns redan i utsatta områden, i större städer och vid gränsövergångar. Polisen tittar bara på dem om det anmäls ett brott.

Detta skulle skapa trygghet i kommunen då man inte kan ta sig in eller ut utan att synas.

Rent generellt så borde det bli mer övervakning för att trygga medborgarnas rättigheter.

Vi vill också minska byråkratin och vill ha hjälp med detta genom att skapa en företagsportal där alla företagare kan samlas tillsammans med människor i kommunhuset och andra aktörer. Allt för att minska vägarna in och för att förenkla för den som driver företag.

Vi vill också stötta företagen genom att sätta press på exempelvis banker att de ska ge företagen ränterabatter i nivå med deras soliditet. Som kommun har man mer pondus än som ett mindre företag.

Vi vill att det långsiktiga tänket ska genomsyra all verksamhet och vi vill att alla företag ska få parkeringskort som gör att de ska slippa krånglet med var de får parkera och hur länge de ska få stå där. De utför ett arbete och bör då ha samma förmån som man har låtit dem som arbetar på kommunhuset ha.

Intressant är sedan att socialdemokraterna pekade på vikten av långsiktighet i kommunen och moderaterna, som dessutom påstår att eleverna i Sölvesborgs skolor har blivit mindre (!), säger att vi ska stärka kompetensförsörjningen till företagen.
Jättebra!
Bekymret är att ni styr och ändå är det inte som ni säger att det ska vara.

Eleverna har blivit färre, inte mindre, och då bör man ta tillfället i akt och låta personalen behålla sin täthet så att vi kan få ordning och reda i skolan. Det är de som sedan ska fungera i företag!

Att då tro att deras skolutredning ska leda till någonting är hemskt.. för duktiga elever sitter inte i väggar utan i att det finns personal. MEN, dem utökar man inte utan gör tvärtom och nyanställer inte för att spara in de pengarna.

Den sista fråga som dök upp var hur det skulle se ut efter valet.

Socialdemokraterna och moderaterna svarade likadant.
De tänker gå till val på sin politik och sedan får de se var de kan få igenom mest av det de tycker..

Alltså, Sölvesborgs medborgare: Moderaterna kommer att sälja sin själ även detta valet.

En röst på dem kan vara en röst på vem som helst.

Jag svarade att vi Sverigedemokrater satsar på minst femtio procent, men att vi annars kommer hålla oss blå. Kristdemokraterna har alltid varit trevliga och jag gillar både Busch och lokala företrädare.

Skulle någon ha någon övrig fråga kring vår politik så ska jag självfallet försöka svara på den.

Lättast är via mailen; emilie.pilthammar@gmail.com för jag är väldigt lite på sociala medier och har inte Messenger eller Whats up inkopplat.

https://www.blt.se/emilie-pilthammar-om-blogginlagg-debuten-for-sd-varfor-hon-inte-ar-gruppledare/

En ursäkt till dig.

Efter många om och men togs igår beslutet att det räcker.

Jag har ett gäng, främst män, som alltid kommenterar och för mig blir besattheten något sjukligt. Media kommer aldrig att reagera och vänstergänget kan motivera allt hat med att jag förtjänar det och behöver lära mig.

Uppsatser och nedvärderande kommentarer.

En klapp på huvudet och hånflin.

Jag har tidigare tänkt att det inte spelar någon roll, för jag är väldigt sällan inne och läser kommentarer, men någonstans går den där tunna röda linjen.. och plötsligt räcker det.

Media jagar ändå för att hitta fel och jag behöver då inte veta vad ständiga förståsigpåare anser om mina åsikter. Jag skriver ju om just mina åsikter, men de kidnappar min fråga och tar över.

Nu får man göra det på sin egen sida.

Jag ber om ursäkt till alla er som nu inte längre kan kommentera allting.

Jag har valt att fortsätta att ha allting öppet, men endast vänner kommer att kunna kommentera och tyvärr är det fullt där. 

Med detta tog jag också bort en person. När man får storhetsvansinne och utger sig för att vara Guds svar genom wikipedia, där man kan ändra och rätta till verkligheten som man vill.. då har man någon form av storhetsvansinne. Det är många år sedan jag tog bort någon sist och jag tycker i grunden att det är fel, men någonstans så är det nog.

Jag utger mig inte för att ha svaret på världens alla frågor.

Jag har inte lösningarna på varken världsfreden eller vad som finns längst bort i galaxen.

Jag är en enkel person med funderingar.

Funderingar som jag skriver här, men som sedan ska slaktas och dissekeras av media som med blåslampa letar efter någonting så att de ska sätta käppar i hjulet.

De är nämligen livrädda för den sanning som är på väg - Sölvesborg ska inte styras av någon kladdig massa utan av människor som säger samma saker innan valet som efter.

Där är rädslan.

Därför jagar man allt som går att jagas.

I min värld kan man inte lösa bekymmer om man inte kan se problemet.

Där är en stor del i den värld vi har i vårt vackra land.

Sitter man och är två heltidsbetalda kommunalråd så ser man inte problemet.

Kan man inte sätta på print varför judar flyr, varför elpriset är högt eller varför brottsligheten ökar.. då kan man inte heller lösa de problem som finns.

Det är inte konstigt.

Lever man då i en liten bubbla, aldrig lämnar sin trygga zon och bara följer strömmen.. då kommer framtiden att bli jobbig. 

Mitt bekymmer är att jag måste inse att alla människor inte vill andra gott.

Förstå att media bara vill ha sitt scoop och sina rubriker, varpå de säljer sin själ för det där klicket.

Min själ är inte till salu och kommer aldrig att bli.

Därför kan jag inte heller sluta, för förr eller senare ser gemene man vad herrarna och media sysslar med. Detta ständiga hat och jagande, när man kan välja att göra sitt eget istället.

Det "goda" hatet måste ta slut någon gång, för jag vägrar att sänka mig till den nivån.

Ha en fantastisk måndag alla!

Köttbullar med mos.

Jag har från en säker källa fått veta att media igår fick tips om att jag åt köttbullar med mos igår.

Det är inte riktigt sant, för jag åt vegobollar och det var sås till. Tipset sa även att jag skulle äta falafel och kebab idag. Det stämmer. 

Barnen är inte lika nöjda med min kost som jag, så de får alternativ till min älskade falafel.

Min favoriträtt sedan jag åt det för första gången i Malmö för årtionden sen.

Nu ska det bli mycket spännande att se scoopet som väntar. Antingen kan de ju vända detta till att jag vurmar för den svenska husmanskosten och därför är rasist, eller så ser de att jag äter falafel och menar att jag hycklar över en utländsk maträtt.

Då måste jag vara en rasist.

Hur jag än gör så är nämligen deras narrativ klart från början.

Jag har varit med länge så jag vet hur det är att vara jagad. Av någon anledning så är det kul att ”sätta dit” mig för allt möjligt. 

Den tredje statsmakten.

Ordet stämmer verkligen, för det är verkligen en makt. En enorm makt som hänsynslöst kan förstöra fullständigt på grund av just narrativet.

Att media är rödgrön är ingen nyhet.

För den som står utanför är det heller ingen nyhet att de vinklar nyheterna men för mig har den sista tiden visat en verklighet som är helt skrämmande.

Mitt förtroende för journalister över lag var lågt men går i botten nu. Det är ingen mening att ens svara för de bryr sig inte. De bestämmer sig och kör sedan på det.

Jag är en liten person i en byhåla.

Jag är inte med politiskt än men har blivit utvald som förstanamn. Där kom det enorma hatet jag har hört talas om igång och det enda jag egentligen kan säga är att jag beundrar alla dem som har orkat i alla år.

Alla dem som har jagats men som står upp för den statsmakt som inte längre är opartisk utan som konstant visar att man vinklar saker.

Hur mycket skriver ni om pedofiler och deras kopplingar?

Har ni märkt av köpet som är på gång i Sölvesborg?

Har ni kontrollerat vart den gröna dieseln tar vägen?

Märker ni att släkt och vänner har en tydlig koppling?

Dubbla kommunalråd och dubbla toppar?

Alla lekplatser har försvunnit!

Har ni sett hamnen i Hällevik?

Chefen ljuger och säger att biblioteken aldrig skulle tas bort - trots att det står i utredningen.

Var är alla rubriker!?

Hade jag blivit miljöpartist så hade jag fredats.

Jag hade fått vara i fred.

Som Sverigedemokrat ska jag stå till svars för alla hemskheter på jorden.

Det är mitt fel att solen lyser och mitt fel om det är moln. ALLT är mitt eller Sverigedemokraternas fel och det är med bestörtning jag inser att det bara kommer att eskalera. Herrarna som alltid ska säga vad som är fel eller rätt, som jagar media och en media som nappar på allt.

Jag kommer behöva stänga ner vissa funktioner och det är skrämmande i en värld där människor borde förstå enkel fakta. Det är skillnad på sak och person.

Jag är inte värd lika mycket som en miljö- eller vänsterpartist och jag ska stå till svars för alla hemska saker för att jag vågar ifrågasätta och säga vad jag tycker.

När gjorde media ett riktigt jobb?

När ringde ni runt till alla politiker och frågade dem om vad de anser om att lekplatserna har försvunnit?

Om vad de anser kring den ”nya” hamnen i Hällevik?

Deras beslut följdes inte men INGEN media har skrivit om det för de är mer intresserade av att jaga mig och konstant misstolka allt de kan.

Skrämmande.

De som skriver om hat och hot är den stora källan till det.

Den tredje statsmakten ska vara oberoende.

Jag kan tyvärr bara konstatera att den inte är det.

Nu ser jag fram emot att läsa kring mina matvanor i media i morgon, för det måste ju vara sjukt viktigt för alla läsare att veta. Jag ska publicera en bild på min falafel i eftermiddag med, så ni inte påstår att jag hittar på den delen.

Tack ni som hör av er med ert stöd!

Det värmer.

Så ska det se ut!

Det finns bra människor och det finns dåliga människor.
För mig har det inte att göra med om du är en man eller kvinna, gammal eller ung eller vilken utbildning du har. En bra person bryr sig om andra och de gör det också oavsett vem den andre personen är.

Tyvärr finns det många människor som inte klarar detta och det visar vilka de är.

När de ser sig i spegeln ser de sannolikt en "god" person, men jag ser en hycklare.

En "god" person som blivit fel.

Jag är inte Liberal och har aldrig varit.

Jag kan hålla med dem i vissa frågor, men inte i allt.

För mig spelar det dock inte någon roll, för beslut en person tar behöver inte vara den personen.

Det visar bara en handling.

Så ser jag på det politiska beslut som nu har kommit.

Liberalernas ministrar visar nu på en fantastisk grupp.
De säger samtliga att de avgår om Mohamsson inte blir omvald i helgen.

För mig visar detta på bra människor.

Människor som stöttar och ställer upp för den som står i skyttegluggen.

Det beundrar jag!

När jag för många år sedan publicerade en skämtbild, som tydligt var en skämtbild, såg i princip samtliga partikamrater i dåvarande moderaterna en gemensam bild.

Inte att stötta, utan tvärtom.

Jag skulle bort för man såg chansen att bli av med ett hot inför kommande valsedlar.

I allt det kaos som var då, fanns det en person som stack ut och visade att han var en bra människa.

Andra kom efter men det dröjde väldigt länge.

För mig är det då viktigt att den som är en god människa ska hyllas och Willy, du ska veta att jag minns. Vi delar inte många åsikter och absolut inte samma parti för jag kommer aldrig att bli vänsterpartist, men ditt hjärta är på helt rätt ställe.

Jag gick från jobbet när du kom på cykel och stannade.

Du var den ende som kom och frågade hur jag mådde och det kommer jag alltid att vara tacksam för.

Goda människor finns överallt.

De mindre goda finns också överallt och politik kan tyvärr ta fram det sämsta ur många.

Jag försöker att alltid skilja på sak och person, för det ska inte spela någon roll.

Den sista tidens kaos har dock visat att Sverigedemokraterna i Sölvesborg är lika bra som ministrarna i Liberalerna. De ställer upp för sina egna och det tycker jag visar på riktigt bra människor.

Människor som stöttar för att man är människor.

Oavsett vilket parti de tillhör.

https://www.tv4.se/artikel/tt-260316-liberalerna1-1d08ce3c/alla-l-ministrar-avgar-om-mohamsson-forlorar

Himlen är oskyldigt blå?

Kvinnor hotas och trakasseras mer och mer på internet.

Ja, jag kan inte säga emot.
De berättar om hot, våld och stalking.

Hur människor går till attack och väljer konflikter.

Bekymret är att många av dessa människor inte förstår att de är en av dem.

De som hittar på låtsaskonton för att kommentera, så kan man vara helt säker på att det är så, för de är bara ute efter just konflikt och för mig är detta något som inte ens borde vara ett problem.

Varför kan man inte stå för sin åsikt?

Barn som utsätts för sexualbrott på nätet är hemskt men det finns många andra aspekter av detta.

Att vara "yngre", kvinna och ha skinn på näsan är ingenting som uppskattas.

Speciellt inte av män och det är tydligt.

Ni kan gå in på vilken kvinnlig politikers sida som helst, där hon står för sina åsikter, så kommer du att hitta detta bekymret. Majoriteten som kränker är män och resten är många gånger äldre kvinnor.

Det räcker att titta på mitt flöde så ser man det när det har varit lite artiklar.

Människor som aldrig får några reaktioner när de skriver något på sin egen sida blir herre på täppan och ser det som sin plikt att trycka till mig och alla andra som tycker något.

I sann kommunistisk anda ska de som inte rätar sig i ledet straffas länge, mycket och högljutt.
De stalkar helt enkelt och kidnappar åsikten för att driva sin egen.

Mycket spännande.

Läskunnigheten är extremt låg, för läser man hur det egentligen står så blir det jobbigt att kommentera. Man väljer helt enkelt att missförstå saker som borde vara enkla.

Nästa punkt är ju då också det faktum att människor tycker olika.

Det är ok.

Om någon då tycker annorlunda?

Jag rullar bara förbi.

Varför skulle jag trycka till någon annan eller lägga energi på det?

Det rör sig om enskilda tillfällen när jag gör det för när jag har gjort ett inlägg så har jag ju klargjort hur jag tänker och funderar i den frågan.

Himlen är oskyldigt blå?

Skulle jag skriva det har jag några som kommer kommentera att den faktiskt inte alls är blå och några som ska kommentera varför den är blå. Några ska berätta att det minsann är Trumps fel att den är grå och någon att jag är en idiot. Någon ska skryta om att de faktiskt hjälpte till att skriva texten till Gärdestads låt och efter den kommer någon skriva att det inte var han som gjorde just den texten..

Jag fungerar så att när jag har lagt in mitt blogginlägg så går jag ut.

Jag går inte in igen förrän nästa dag när jag ska lägga in nästa inlägg.

Jag har helt enkelt viktigare saker för mig än detta.

Brukar du hata, hota eller trycka ner?

Fundera en gång till varför du väljer att göra det för med största sannolikhet ligger felet hos just dig, som är beroende av att trycka till någon annan.

Du fick kanske inte den uppmärksamhet du behövde när du var liten?

Himlen kan faktiskt vara oskyldigt blå.

Stort grattis på dagen Thomas, var du än är!

https://www.tv4.se/artikel/7wYfnQjURtdfIlakrCtQcp/valdet-och-trakasserierna-pa-naetet-oekar

Känner du igen handstilen?

Ofta, ofta hör man om hot och hat mot politiker.

Jag har full förståelse för att människor inte vill syssla med politik för det finns så många människor där ute som inte kan skilja på sak och person,

Då jag har varit mer eller mindre engagerad i nästan hela mitt liv så är det tyvärr så att man vänjer sig.

Det är över tio år sedan jag fick spärra mitt personnummer, min adress, mitt namn.. allting.

Någon beställer saker hela tiden.

I grunden är det kanske inte hela världen men det är sjukt trist att lägga tiden på att ringa tillbaka och fixa allt.

Sedan jag gick med i Sverigedemokraterna har det dock eskalerat en hel del och då är jag ändå van.

Media skriver med jämna mellanrum om hat men sällan om vad problemet är. Att tycka illa om en åsikt och ifrågasätta den är en sak, men att gå till hårt angrepp på allt annat är något jag inte gör.

Det finns gånger då jag svär i huvudet, tänker på taskiga saker och skulle vilja uttrycka diverse okvädesord men jag är inte sådan.

Någons utseende, vikt eller kläder är inget jag tjafsar om för det är just det där med sak och person.

Jag kan visst säga ifrån men då är det inte på grund av person utan för saken.

Och saken, den läser jag alltid från källan och inte från någon andrahandsversion från media eller någon annan.

Känner du igen handstilen?

Jag är ingen handstilsexpert men jag tror att det är en äldre dam som inte använder sociala medier överdrivet mycket. Hon läser tidningarna och tror att stormarna som media skapar är hela världen. Då det återkommande står att jag är en sexgalning så är det nog redan för några år sedan detta triggades igår.

Jag tror inte att en man blir upprörd på samma saker.

Jag beter mig kanske inte riktigt som en kvinna ska göra, men jag har alltid tyckt att direkt åsikt är bättre än att behöva gissa vad någon tycker.

Backa och titta i mina inlägg så kan ni följa hatet.

Hatet är från samma människor som tjafsar om allt. De mår egentligen psykiskt dåligt för de tror på allvar att det hjälper att limma fast sig på motorvägen, skrika med en palestinaflagga eller terrorisera företagare som går sin egen väg. Denna person är en likadan personlighet.

Någonstans får jag ändå vara glad att jag uppenbarligen får denna personen att reta upp sig för den energi som läggs på att köpa en tidning, klippa ut artiklarna, rita och skriva på dem för att sen köpa frimärken och posta det.. sanslöst. Hur kan man ha så mycket hat inuti sig att man gör såhär?

Barnen känner igen handstilen och säger till att det har kommit ett nytt brev för jag är extremt dålig på att kontrollera brevlådan.

Känner du igen handstilen?

Jag har lagt upp lite av det som har kommit men handstilen är densamma. I de båda bilder jag lägger upp kan ni se både skrivstil och textad stil.

Det är inte fel att ha tips när det polisanmäls för jag har inget val längre. Det kommer helt enkelt för mycket och det är skrämmande att människor väljer att hata så mycket när man faktiskt bara kan välja att bläddra vidare när man inte håller med om något.

Man säger att barn och ungdomar beter sig illa, men är det konstigt att de gör det när vuxna individer inte kan skilja på sak och person?

Läsförståelsen är väldigt låg hos alla dessa hatare.

Ett klargörande och avslut.

De sista dagarna har varit sanslösa och jag tänker börja med några små saker för att alla ska förstå:

Jag har ett arbete på 100% som jag älskar men där jag aldrig är ensam.

Jag använder inte min mobil under arbetstid och därför inte heller sociala medier, vilket gör att jag inte kan svara när som helst. Hemma tullar jag inte på barnens tid för de är viktigast.

På grund av allt detta är jag inte tillgänglig i den grad som många önskar och jag tänker därför göra ett klargörande då många har svårt att förstå hur jag skriver.

Ironi, skämt och ifrågasättande betyder inte att man tycker att saker är rätt eller ska vara på det sättet.

Som tidigare moderat kommunpolitiker har jag i grunden inte haft någon anledning till att fördjupa mig i

utrikespolitik men har genom åren alltid slaviskt följt alla nyheter. Att skriva om världsläget ur perspektivet som just kommunpolitiker är kanske inte vad man bör göra och ibland är det så att det inte stämmer utifrån den exakta sanningen. Det kan bli fel och åsikter tolkas.

Ukraina har stora bekymmer med korruption, vilket inte är en kontroversiell åsikt, men det betyder inte detsamma som att Rysslands auktoritära och aggressiva sätt att fungera är rätt och bör inte jämföras. Att skriva så var ogenomtänkt och att skämta om att ett ryskt styre skulle vara bättre än socialdemokraterna vid makten var huvudlös, men jag hoppas att de flesta läser allt och förstår att det inte var på allvar. Ryssland är för mig en diktatur, med en ledare som inte bara är en diktator utan som även skyddar andra av samma kaliber. Diktatorn Assad lever gott med Putin.

Ryssland är ett land som inte bara begränsar sin opposition och saknar riktiga val utan också försvårar processerna för folket att få ha en demokrati.

Det är även ett land som begränsar oberoende media, människor som protesterar och förbjuder organisationer, samt förföljer dem som vill få till en förändring. Jag har skrivit om bland annat Navalnyj och hur Ryssland fungerar här: https://emiliepilthammar.blogspot.com/2024/02/tyck-ratt-eller-do.html?m=1 Invasionen av Ukraina 2022 ska fördömas och jag gjorde det redan 2014 när det hände första gången. Då skrev jag om rädslan för att det var en upptrappning inför det tredje världskriget och ifrågasatte hur valet hade gått till.

https://emiliepilthammar.blogspot.com/2014/03/tredje-varldskrigets-uppmarsch.html 2018 skyddade jag Domagoj Vida när Fifa varnade honom under fotbolls-VM i Ryssland. Han hyllade nämligen Ukraina när de vann matchen och det var känsligt då annekteringen av Krim var ett infekterat ämne. https://emiliepilthammar.blogspot.com/2018/07/mer-stake-vissa-andra.html

Rapporterna från Ryssland om krigsbrott och människor som tvingas till saker, tvingas ut i krig och som begravs i trädgårdar. Det är fruktansvärt.

Ryssland har stora bekymmer med sin korruption på alla plan.

Utan att egentligen veta vad som är fakta och vad som är fejk i debatten, så finns det säkert skäl att kritisera både Ukraina och Zelenskyj. 

Allt annat skulle vara konstigt, men jag förstår att det är ett dåligt tillfälle att fokusera på när Ukraina står i brand på grund av den ryska aggression som finns.

Ukraina har ett flerpartisystem med en folkvald president; Zelenskyj. 

Ett land där man får konkurrera med varandra utan att vara rädda för att förgiftas eller mördas, för det finns ett aktivt reformarbete och det har funnits länge.

De är medvetna om sina bekymmer men arbetar med dem för att passa in i övriga EU-länder.

Det som självklart bör ske i det första läget är att Ryssland ska backa.

Det finns ingen tvekan om att de i snart tolv års tid har begått enorma övergrepp mot det ukrainska folket!

Det behöver bli fred utan några eftergifter och några styrda folkomröstningar från Ryssland vill ingen ha. 

Inte jag heller.

Om det jag har skrivit tolkats på det sättet så har jag uttryckt det på fel sätt och det ber jag om ursäkt för.

De sista dagarna har jag diskuterat mycket med partivänner som jobbar med dessa frågor och tänker annorlunda kring det svenska stödet till Ukraina. Det kostar mycket pengar men att de håller ut ger dock oss chansen att hinna bygga upp det försvar som raserats fullständigt av både socialdemokraterna och moderaterna de sista årtiondena.

Jag var ingen kommunpolitiker när detta skrevs och ställer mig bakom det Sverigedemokraterna anser i Ukrainafrågan idag. 

Man kan förmodligen gräva upp och vinkla väldigt mycket saker av allt det jag har skrivit genom åren, men jag jobbar från idag och framåt. Tycker man inte att detta klargörande räcker och tvivlar på min utrikespolitiska kompass så vill jag påminna om att jag inte kandiderar för att bli en ny utrikesminister eller ens en plats i riksdagen.

Jag ställer upp i min hemkommun Sölvesborgs kommunval för att jag vill byta ut det rödblåa styret som är där idag och mitt mål är en kommun med fler lekplatser, bra folkbibliotek och en politisk ledning som inte bara skor sig själv.

Även om vi är en Östersjökommun, så råder inte lokalpolitiken över varken krig eller konflikter i omvärlden. Skulle en sådan koppling ändå uppstå i något sammanhang, så försäkrar jag er alla om att jag avser att göra det bästa både för kommuninvånarna och det svenska folket.

När det gäller Rysslands vidriga angrepp på Ukrainas folkrätt, så vill jag verkligen inte att det ska råda

någon tvekan om att jag står på rätt sida då jag står för demokrati, för västerländska värderingar och

för en fri och suverän nations rätt att försvara sig mot en auktoritär och aggressiv angripare.

Från och med nu är denna debatt avslutad för mig och jag sätter fokus på kommunarbetet.

Trevlig Alla hjärtans dag på er alla!

Världens bästa musikskola?

Ge mig nöjet att presentera:

Sölvesborgs musikskola!
En av de platser jag ägnar väldigt mycket tid på och en av de saker som jag verkligen brinner för.

Ungdomar och musicerande.

Sölvesborgs musikskola ligger i Asplunds gamla tingshus i Sölvesborg och är karaktäristiskt för hela kommunen. Bågen in gav intryck och syns sedan på andra ställen i kommunen.

Både bron och stationshuset bär formen.

Många av de barn och ungdomar som kommer hit är inte medvetna om den historia de omger sig med när de är här, men alla de som besöker kommunen enbart för att se detta stycke arkitektur vet.

Där finns vår kulturskola!

Som musiklärare har jag ett egenintresse av att just barn och ungdomar ska musicera.

Det är nämligen en plats och en miljö som är snäll mot alla.

Tävlingsmomentet om att du måste vara bäst finns inte utan alla är med på sina egna premisser.

Kan du bara spela några toner så är det ok!

Gör bara ditt bästa!
Det finns ingen som kommer säga att du inte får vara med, utan du kommer alltid inkluderas i gemenskapen.

Det har nu kommit in några nya lärare som är ute på skolorna och visar upp sina instrument, vilket är jättetrevligt. Igår hade de öppet hus och jag hoppas att det var många som tog chansen, men annars kommer den att komma igen.

Jag började själv musicera i fyra-femårsåldern på familjens elpiano.

När skolan började blev det violin och tvärflöjt.

Det utökades succesivt till saxofon, gitarr, trummor, piano.. det mesta.

Jag övade inte i mängder men tyckte alltid att det ändå var roligt i omgångar.

På högstadiet spelade vi tillsammans med bästa Calle.

När jag väl förstod att systemet var detsamma för alla instrument så blev det desto fler och den första gången jag på riktigt förstod den riktiga glädjen med att "frispela" var när jag följde med en vän till sin vän, och han i källaren hade helt uppställt för ett band.

Hela kvällen ägnades åt Grymlings.

Stråkorkestrar, blåsorkestrar, musikkår, symfoniorkestrar, band.. jag har spelat med det mesta.

Nu spelar jag mest med barnen för tiden tryter men glädjen finns där.

Jag vet inte om musikskolan är bäst i världen, men den är riktigt bra och nu tar den lite omtag.

Gå in och följ den på Instagram https://www.instagram.com/solvesborgsmusikskola/

och hjälp dem att få 1000 följare!

Musik är något fantastiskt så ge ditt barn eller dig själv en chans att börja!

Anmäl er här: https://solvesborg.se/utbildning-och-barnomsorg/musikskola.html

Tänk om..

Tänk om..

Tänk om jag för en månad sedan hade sagt att jag bytt till miljöpartiet. Tänk om jag hade sagt att jag tycker att elpriserna måste bli högre och att bränslepriserna måste bli dyrare för oss på landet.

Tänk om..

Hade jag då blivit granskad av David Baas och övriga i journalistkåren?

Svaret är mycket enkelt: Nej.

De hade inte brytt sig alls om något jag har skrivit.

Då hade jag ju varit ”rätt” och passat i deras agenda.

En journalist ska vara opartisk och söka sanning i saker, inte fabricera egna påhitt eller göra egna tolkningar.

Slår du fortfarande din fru?

Den är bra, för den ger den som frågas en omöjlig utväg. Säger du nej så blir det ett bevis på att du har slagit din fru och säger du ja så blir det beviset för att du slår henne.

Slår du din pojkvän Baas?

Så sker hans så kallade journalistik.

Som en modern häxprocess där du oavsett svar kommer att dömas till döden.

Jag tror att man alltid ska se det positiva så Baas, han är faktiskt från Luleå och jag älskar Luleå,

Något bra, men nog det enda.

En fantastiskt fin stad!

Min kärlek bodde där ett tag så jag har varit där en del.

Det som annars händer är att jag verkligen har fått se människors fina sidor. Människor jag inte umgås med och inte känner, gamla bekanta, vänner, partikollegor och många från kära MED har hört av sig.

Mina partikamrater i Sverigedemokraterna har visat att de finns där och jag har aldrig någonsin mött ett sådant enormt stöd!

Stort tack!

Min dag igår ägnades på högskolan.

Jag pluggar igen och satt med tentor och seminarier som är obligatoriska, vilket gör att jag inte kan gå därifrån. 

Det vet alla som har studerat.

Jag slutade 17.

Jag kom sen ut till en bil som konstant krånglar och ignorerar då alla missade samtal och mail från journalister som faktiskt inte bryr sig om mig alls. 

De är bara intresserade av sitt eget.

Från högskolan, till barnen och sen fotboll.

I vanliga fall skulle det in orkester emellan men jag hann inte. Efter allt är det dags att äta, fixa med läxor och umgås med barnen.

Den tiden är den viktigaste och jag lägger min mobil.

På kvällen sa det ena barnet till mig att den är rädd för att det ska bli för mig som med Charlie Kirk och det är en tankeställare. Så uppfattar barnet en häxjakt.

Denna så kallade journalistik som kräver allt men aldrig ger tillbaka, är en av anledningarna till att mina barn inte finns på bilder.

En av anledningarna till att de alltid kommer först.

Det finns inte journalister som på riktigt vill höra vad du säger, för de vill bara sälja lösnummer.

De bryr sig inte om dig som person.

Jag hade en mängd missade samtal och en massa kontakter som BARA ville något igår men priset tar radio Blekinge som i princip hotar mig för att jag inte prioriterar bort min utbildning eller mina barn för ett samtal med dem.

Journalistik som äter människor och inte förstår att människor har ett liv.

Ja, jag hade betydligt viktigare prioriteringar än att släppa allt för att i en stund prata med någon som inte bryr sig om mig.

Tack alla som har hört av sig om som har stöttat!

Jag är djupt tacksam för detta och glad över att ni finns.