Jag som inte gillar grodätarna efter alla dåliga erfarenheter genom åren älskar landsbygden i deras land.
Staden nix, men landsbygden och alla små byar.
Nästan en vecka i Franrike och en av de bästa resorna på länge. Somrarna med resor i all ära men jag har längtat till invasionskusten i hela mitt vuxna liv och då vi gick igenom och besökte allt från första världskriget i somras, så dök tankarna upp om att göra detta nu innan barnen blir för stora. Förra veckan gick vi igenom allt som finns att lära sig om andra världskriget.
Som barn hade jag den stora äran att få resa Europa runt och jag älskade det då och gör fortfarande. Mitt historie och kulturintresse har alltid varit stort men fick kombineras för barnens skull.
Två dagar på Disneyland i Paris.
Sjätte gången för mig och första för dem.
Jag är ingen karusellmänniska men älskade Disney som liten, vilket även barnen gjorde. Som vuxen får man andra perspektiv och jag förundras över alla barn som körs runt i vagnar, med napp fast att de är i skolåldern, vuxna utklädda till figurer och bristen av förståelse för andra runtomkring.
Det positiva är att alla djur är förbjudna där och det är otroligt skönt att slippa anpassa sig efter att andra behandlar sina husdjur som människor. Med allergiska barn är det en ynnest att få slippa kolla om någon har tagit hunden med sig in på en restaurang, för då hade vi fått gå någon annanstans.
Disney är lika fantastiskt nu som 1992 och alla de andra gångerna. Frost var också på plats och var den enda karusellen med lång kö.
Barnvänlig stod det men enligt mig borde den haft en varningsstämpel. Jag är dock, som skrivet, ingen karusellmänniska och mår illa bara det gungar till.
Kliniskt rent där inne och perfekt skötta grönytor med trevlig personal.
Bättre var sen Paris.
Paris med alla uteliggare, kåkstäder längs med Seine och människor som försöker öppna bilen vid rödljusen. Barnen undrade varför de var där och bodde så.. ja, de har ju ingen president som styr upp landet.
Det var direkta varningssignaler på att ens passera i vissa områden. Det blev oavsett Eiffeltornet så check på den för barnen. Därefter Versailles med all sin historia! Helt fantastiskt slott med trädgårdar!
Jag kunde gått bara där i dagar.
Efter detta kom Mont Saint Michel som jag har velat besöka sedan barndomen och övernattning längst ut i Normandie.
Sainte Mere Eglise med soldaten, Utah beach, Pont Hoc, Omaha beach, amerikanska kyrkogården och så mycket mer. Alla snäckor när det blev ebb.
Så mycket känslor och jag har gråtit mig igenom varenda plats. Alla minnesmärken och det oförståeliga i hur man ens kunde släppa ner alla pojkar till att kriga för ingen som har stått där och blickat ut kan se överlevnad.
De hade inte en chans för de var kanonmat.
Så fruktansvärt.
På hemvägen blev det Belgien och Nederländerna. Ett stopp på Afsluitdijk där jag själv minns när jag gick som liten. Så mycket minnen och så mycket tid med familjen. Älskade ungar som orkat med alla upptåg!
På frågan om vi ska åka igen så säger de ja direkt.
Att bila är enligt mig ett av de bästa sätten att lära känna varandra och jag älskar att köra bil.
Nerresan gjordes på en dag och vi pratar, lyssnar (jag kan inte se den) på film, poddar och väljer musik.
Inte ett gnäll, inget.
De är vana.
När de frågar hur långt det är och jag säger att det är sexton timmar ner så svarar en av flickorna att
”Bara!? - Då går det ju snabbt!”
Disneyland, absolut!
Kolla så att barnen har hunnit över minimilängden för alla karuseller så att ingen behöver vänta och åk gärna i ”otid”, utanför högsäsongen för att slippa de massiva köerna. Vi hade 32 grader som mest och njöt allt vi kunde men det var ren tur för vädret kunde varit annorlunda.
Normandie och invasionskusten.
Det borde vara ett måste för alla.
Det finns mycket människor som tycker och tänker att de kan mycket för att de har läst det. Jag läser och besöker sedan helst platsen. Jag har läst massvis och sett det mesta, men känslan av att stå där går inte att beskriva.
Den måste upplevas.
Nu vardag igen!
Hoppas att din vecka också har varit bra!
Min var fantastisk.
