Jag har aldrig tyckt om sport och den sport som ändå har varit ok har motor.
Fotboll har för mig varit VM 1994 med Ravelli, Henke Larsson och Gräva guld i USA fast med en massa andra svenskar i Spanien som firade för fullt. En trevlig upplevelse men efter det har det inte hänt så mycket mer för mig.
Jag har helt enkelt inget grundläggande idrottsintresse.
Jag känner till Zlatan, Chippen och Linderoth.
Zlatan går inte att missa och de andra två herrarna är från min hemby.
Nu kan jag dock säga att jag tycker att det är roligt!
Självklart är det Mjällby AIF som står överst, men i grunden spelar inte det någon roll heller.
Klubben finns dock ett stenkast från mitt hem, mängder av elever går där och genom åren har det gått upp och ner. Nu går det väldigt mycket upp och jag tycker självklart att det är roligt.
Roligast av allt är att jag faktiskt kan två namn till, även om det är skrämmande att inse att gamla elever plötsligt har blivit 26 år och inte längre går i fjärde klass.
Norén som nu ska spela i landslaget gick i en av de första klasser jag hade efter att jag blev färdig lärare och familjen Romeo Arrhenius Leandersson har jag haft nöjet att känna sedan barndomen.
En familj som alltid har varit trevlig och oerhört ödmjuk, och som också har ett annat fantastiskt kunnande i musiken. Fantastiska trumspelare.
Alla vet att det förr eller senare går ner, men förhoppningsvis blir det inte förrän nästa omgång (jag kan inte alla ord som gäller för sporterna) då de har vunnit hela Allsvenskan.
Tänk att lilla Mjällby, från en byhåla som inte ens har tusen invånare, kan ha ett allsvenskt lag som ligger i toppen! Stockholm måste alltså lära sig lite mer om den svenska geografin och inse att Sverige är mer än storstadsområdet där de själv befinner sig.
Här hälsar alla på varandra, nickar och ler.
I storstaden tittar man ner i mobilen och går vidare.
Det är för mig helt obegripligt att man väljer att bo i en större stad när man kan bo som vi gör här med skog, hav och stränder.
Mjällby AIF har bevisat att de inte är det där bonnalaget man skämtade om.
Det är ett lag att räkna med!
Stort grattis till Norén och hans landslagsplats, Romeo för sina framgångar redan nu som sextonåring och för laget i sig. Visa resten av Sverige att lilla Listerlandet kan vara bäst!
