Politik är märkligt ändå. Saker som ett tag kan vara fullständigt tabu förändras med tiden. Tänk om politikerna på sjuttiotalet hade fått veta vilka partier som finns idag och vad de står för, det hade blivit ett ramaskri på samma sätt som vi idag kan se tillbaka på den politiken och förundras över hur märkligt det var att socialdemokraterna fick tvångssterilisera människor och tillåta pedofili i vissa former inom familjen. Saker som idag ingen vill kännas vid.
Min uppfattning om politik är att den svänger men att jag har haft mina grundvärderingar sedan jag började med detta för snart tjugo år sedan. Samma grundvärderingar som blivit mer cementerade och med tiden ansetts rätt eller fel beroende på vad alla andra säger.
Mitt val av Moderaterna på den tiden var till stora delar Carl Bildt även om jag inte stod för allt vad han sa. Det var en stram politik inom de delar som idag, åter igen, är det. Jag har aldrig trott på detta med att hoppa mellan olika partier utan istället försöka ändra partiet man har valts tankar och riktningar.
Jag är Moderat även om jag de sista åren fått huvudvärk. Speciellt efter de godhjärtade människorna i innerstans öppenhjärtlighet som de sedan inte själv behövde vara en del av. Partiet gjorde en radikal förändring åt vänsterhållet som mer än en gång fick mig att verkligen fundera över om jag skulle fortsätta med politik överhuvudtaget. Senast igår när jag såg att vi hade lagt ett förslag om att kommuner inte skulle kunna bestämma över naturreservat blir jag trött. Det är politik förd av innerstadsmänniskor utan någon förankring av hur det ser ut i Sverige och jag hoppas att det aldrig någonsin går igenom.
När jag ser denna nyhet, jublar jag dock.
Tron på att varje människa vet bäst själv är den som driver mig även om mina åsikter är betydligt mer liberala och öppna än partiet i stort. JAG vill bestämma över vad som ska hända med min kropp i alla lägen. Vill jag sälja/hyra/låna ut den är det upp till mig och inte någon överstat.
Moderaterna öppnar nu för surrogatmödraskap i Sverige och jag blir så lycklig!
Tack!
Partiet jag en gång gick med i har det sista halvåret visat de takter som jag redan då anammade: Varje människa vet bäst själv och statens uppgift är egentligen att lägga sig i så lite som möjligt!
Min kropp hade gladeligen lånats ut till exempelvis min syster. Inga problem för mig och skulle någon annan tycka att det vore fel, ja, då är det helt enkelt deras problem. Program på P1 har diskuterat detta och någon förståsigpåare berättar om den psykiska känslan som kan vara förödande. Den stora frågan hon borde svara på då är: har du varit surrogatmamma?
En nackdel till skulle vara att det vore svårt att säga nej om någon frågade.. men grattis. Ska vi skydda hela Sveriges befolkning från jobbiga frågor?
Som vuxen får man lära sig att man får säga nej på samma sätt som man får lära sig att ta ett nej.
Nu väntar jag på ett positivt tecken angående aktiv dödshjälp.
Allt för att den enskilda människan själv ska få ta så många beslut själv som det går.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-oppnar-upp-for-surrogatmodraskap
Min uppfattning om politik är att den svänger men att jag har haft mina grundvärderingar sedan jag började med detta för snart tjugo år sedan. Samma grundvärderingar som blivit mer cementerade och med tiden ansetts rätt eller fel beroende på vad alla andra säger.
Mitt val av Moderaterna på den tiden var till stora delar Carl Bildt även om jag inte stod för allt vad han sa. Det var en stram politik inom de delar som idag, åter igen, är det. Jag har aldrig trott på detta med att hoppa mellan olika partier utan istället försöka ändra partiet man har valts tankar och riktningar.
 |
| svt.se |
När jag ser denna nyhet, jublar jag dock.
Tron på att varje människa vet bäst själv är den som driver mig även om mina åsikter är betydligt mer liberala och öppna än partiet i stort. JAG vill bestämma över vad som ska hända med min kropp i alla lägen. Vill jag sälja/hyra/låna ut den är det upp till mig och inte någon överstat.
Moderaterna öppnar nu för surrogatmödraskap i Sverige och jag blir så lycklig!
Tack!
Partiet jag en gång gick med i har det sista halvåret visat de takter som jag redan då anammade: Varje människa vet bäst själv och statens uppgift är egentligen att lägga sig i så lite som möjligt!
Min kropp hade gladeligen lånats ut till exempelvis min syster. Inga problem för mig och skulle någon annan tycka att det vore fel, ja, då är det helt enkelt deras problem. Program på P1 har diskuterat detta och någon förståsigpåare berättar om den psykiska känslan som kan vara förödande. Den stora frågan hon borde svara på då är: har du varit surrogatmamma?
En nackdel till skulle vara att det vore svårt att säga nej om någon frågade.. men grattis. Ska vi skydda hela Sveriges befolkning från jobbiga frågor?
Som vuxen får man lära sig att man får säga nej på samma sätt som man får lära sig att ta ett nej.
Nu väntar jag på ett positivt tecken angående aktiv dödshjälp.
Allt för att den enskilda människan själv ska få ta så många beslut själv som det går.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-oppnar-upp-for-surrogatmodraskap
