Pensionssystemet i Sverige

Politik innebär diskussioner och väldigt mycket tyckande och tänkande inom olika ämnen. Mina intressen är vida spridda men detta är en sak som jag aldrig lyckats läsa mig till. Åtskilliga gånger har jag suttit på banken för att bestämma hur mina pengar ska placeras och trots att vi gått igenom det många gånger kan jag just nu ändå inte redogöra hur de är placerade. Det är i mina ögon en djungel. Jag förlitar mig helt och hållet på min banktjänstekvinna som enligt mig gör ett väldigt bra jobb.
Jag har inte den blekaste aning om hur min pension kommer se ut och det bekymrar mig ingenting.

Nu diskuteras pensionssystemet och om det ska vara kvar eller inte. Om det ska förändras. Jag ska helt ärligt säga att jag förlitar mig på att andra människor kan detta för jag har inte kompetensen att tycka någonting om det. Artikeln säger att om PPM tas bort kommer dagens pensionärer tjäna på det och min generation förlora på det. Dagens system är krångligt och man måste göra ett val.

svd.se

Jag tycker valfriheten är bra och att den som vill ska kunna välja efter sitt eget förstånd. Jag anser dock att människor måste ta ansvar över sitt eget liv och se till att sätta de frö som ska ge dig pension den dag du blir pensionär. Jag måste själv spara till det redan nu.

Jag sparar. Det måste man och jag hade mått dåligt om jag inte hade en buffert. Jag har dock inga planer på att någonsin gå i pension. Visst, jag kan ändra mig men jag har svårt att tro det. De kommer förmodligen få tvinga bort mig från jobbet och egentligen handlar det inte om att jag måste jobba utan mer att jag vill ha den sociala biten. Jag har dock inga planer alls på att jobba mer än lagom. Under perioder av livet kan jag jobba mer men de sista åren innan pensionen kommer jag inte jobba heltid. Man lever bara en gång. Barnen är bara små en gång. Resa kan jag göra sen och att jag måste förverkliga mig själv är inte viktigare än barnen och familjen. Jag ser dock på detta med andra ögon än många andra.
Jag är inte hemma och är mammaledig. Jag är för rastlös för det. Jag vill dock inte jobba heltid så en kombination mitt emellan är perfekt och alla blir nöjda. Jag har därutöver en många gånger ändlös energi och klarar inte människor som hellre pausar än gör det de ska. Barnen går först, sen det jag har tänkt göra och därefter kan jag pausa om jag nu skulle behöva det. Oftast behöver jag det inte.

Det här med pensionen då. Jag har faktiskt ingen aning.
Skaffa en banktjänsteman ni litar på om ni har lika dålig koll som jag på det.

http://www.svt.se/agenda/tusen-kronor-mindre-om-ppm-skrotas

Möjlighet att skänka sina barn.

Provrörskarusellen sätter många tankar i snurr. Det finns de som trots dagens teknik aldrig kommer bli föräldrar trots att de vill och att de med all sannolikhet kommer att bli bra på det. En av de vanligaste frågorna vi har fått under tiden vi höll på var "Är det då era barn?".
För mig är det en konstig fråga men jag har ju förstått efter hand att det inte är självklart för alla hur det fungerar. Det finns två sätt att gå tillväga, IVF eller ICSI.
IVF innebär att ägg och spermier läggs i ett rör så att de själv sköter befruktningsprocessen. ICSI innebär att en spermie tas och sätts in i ägget för att sedan växa i rör
et. Det är alltså de som sökt som är biologiska föräldrar.

villhabarn.se

Hormonprocesserna är allt annat än roliga och att plocka ut äggen ligger precis efter att föda på smärtnivå. Det är väldigt obehagligt att känna hur de är med en nål, inne i kroppen medan du är vaken, för att ta ut äggen som bildats.

Sverige är som jag skrivit innan landet förbud och krångel till mycket och det är det jag tänker ta upp här. Vi har ett tvåsiffrigt antal befruktade fina embryon i en frys i Malmö. Där finns alltså potentiella barn. Väljer vi att inte skaffa fler barn kommer frågan komma vad vi ska göra med dessa och det blir en etisk fråga. Valen står idag mellan att kassera dem eller skänka dem till forskning.
Jag anser att man ska skänka dem till forskning då det kan vara ett sätt att hjälpa andra i samma situation.
Det finns dock ett alternativ till som är förbjudet i Sverige.
Andra länder har som möjlighet att man kan skänka dessa embryon till par som aldrig kommer kunna bli biologiska föräldrar. Det betyder alltså att man som biologiska föräldrar adopterar bort sitt ofödda barn till en annan familj. Det barnet behöver aldrig få veta att dennes föräldrar inte är dess "riktiga". Barnet har en möjlighet att när det fyllt arton begära ut sina papper för att hitta sina biologiska föräldrar om det är så att barnet vet om hur det ligger till. Ofta uppmärksammas sådant om det händer något i familjen, någon blir sjuk, och barnet inser att den inte har samma gener som föräldrarna och därför inte kan hjälpa dem.

Detta betyder att det finns familjer där ute som skulle kunna få barn med våra gener. Tanken är rätt mäktig och jag förstår om många tycker att det känns konstigt och inte vill.

Jag hade inte haft några problem med att denna lag ändrades i Sverige så fler skulle kunna få möjligheten att bli föräldrar. Jag har dock svårt att se att jag skulle klara att skänka våra embryon men det finns garanterat de som kan. Tanken på att kanske möta sitt biologiska barn och inte veta om det känns konstigt. Likadant att det faktiskt i så fall är "vårt" barn även om det inte är det.
Konstigt känns det också att den andra mamman på något sätt blir en slags surrogatmamma. Just att vara surrogatmamma har jag inget emot och hade inte själv haft några problem att vara det till någon nära vän men att det barnet genetiskt är jag. Mycket att tänka på.

Möjligheten finns också att det arton år senare knackar på dörren och det står en kopia av sig själv. Den delen har jag inga problem med och hade inte haft om det hänt heller. Då hade familjen bara blivit större och med min syn på vad som är familj hade jag älskat det "barnet" med. Även om det var ett snedsteg från den respektive. Barn kan aldrig hjälpa det.

Jag anser att de som vill skänka de barn de inte själv vill föda ska få den. Det finns många i Sverige och norden som hade blivit väldigt glada över de barnen och jag tycker att det ska vara upp till alla de par som nu har embryon i frysar runt om i landet att bestämma.

Ett extra år i skolan vid dåliga betyg!

Klarar du inte skolan på utsatt tid får du helt enkelt gå ett år till. Egentligen har jag ingen större tanke på detta då jag redan har gjort det. Jag orkade inte med skolan, brydde mig faktiskt inte ett dugg, och fick därför gå ett extra år på gymnasiet. Skillnaden mot idag är att de som inte klarar sig ska gå ett extra år istället för att gå om. Det kanske är bra men jag hade hellre sett det såhär:

Börja med anpassad skolstart. Låt barnen göra något slags test, som kunniga inom området får skapa, för att se när varje barn bäst klarar av skolan. Vi vill ju ha en skola för alla!
Gör alltså skolstarten flexibel så att barnen kan börja nollan (ja, jag säger fortfarande nollan) mellan exempelvis fem och sju års ålder. Det hade kanske medfört att de som verkligen klarade att börja tidigare gjorde det och fick den stimulans de behövde. De barn som hellre ville leka två år till fick det.
Jag tror att detta hade skapat klasser där eleverna låg mer lika varandra. Klasser där kunskapen var det som stod i centrum.

Jag har aldrig varit en förespråkar för blandade klasser och mina erfarenheter är att det mest är ostrukturerat och försvårande för eleven. Möjligtvis att man kan slå ihop nollan och ettan för att sedan slussa upp de som var mogna för det men absolut inte i de högre åldrarna.

mariaweimer.se

I andra länder finns det prov som ska göras varje termin. Klarar du inte proven, får du inte gå upp en årskurs. Jag är inte insatt i exakt hur detta fungerar men tror att det hade varit bra. Genom sådana tester hade man fångat de elever som låg på gränsen eller under direkt. Det hade inte längre kunnat vara någon som kom i nian och sa att de varken kunde räkna eller läsa för de hade aldrig fått komma upp till den klassen.

Jag inser att motargumenten är att det blir stressigt för barnen och att de känner press. Jag anser dock att mycket av dessa problem skapas av föräldrarna utan att de tänker på det. Minns en gång på en skola jag jobbade där klassen skulle gå en sträcka för att ha lektion utomhus. Den ene elevens föräldrar kom på morgonen och ifrågasatte högt hur eleverna skulle orka gå "hela den långa vägen fram och tillbaka!". Föga förvånande så började eleven till denne förälder beklaga sig efter femtio meter medan inga andra barn klagade alls. Jag ser det som att den föräldern implementerade sitt tänk på sitt barn. Hade denne istället sagt att "Det är inga problem att gå den lilla sträckan" hade inte eleven gnällt. Jag tror att man många gånger lägger in en värdering i saker utan att tänka sig för. Så även jag för jag är inte perfekt på något sätt.
Detta med stress och press tänker jag likadant med. Om föräldern lägger fram vad kul det är att få veta hur mycket kunskap man lärt sig under en termin tror jag eleven hade tänkt annorlunda. Utöver det behöver man inte vara bäst eller "vinna" alltid och det ska barn också lära sig.

Jag vet inte om ett införande av ett extra år är det optimala men det kan verkligen tas upp för diskussion så länge det är bra för eleven.

http://www.metro.se/nyheter/regeringen-vill-ha-ett-extra-grundskolear/EVHmil!3o6KR1hg1M0M/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5643259
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-utreder-extra-skolar_8511112.svd

En hyllning till Cura och Capio!

Det tog nästan fem år för lillasyster att hitta hit och det finns en sak jag vill framhäva tusen gånger om. De människor som är rädda för valfrihet bör enligt mig flytta dit där den inte finns om den upplevs så jobbig. Den som inte vill välja behöver inte det.

Jag har dock gjort ett aktivt val av väldigt enkla skäl. Jag upplever inte att jag fick den vård jag var berättigad till och utöver det, det som spelade mest roll, var att de jag mötte var allt annat än trevliga. Det är inte så att situationen man hamnar i när man inser att det inte går att få barn är enkel. Det blir miljoner frågor på ett par sekunder. Att sjukvården då ska vara tillmötesgående är för mig självklart och den personal inom detta som inte känner så bör inte heller jobba inom detta yrke.
Utöver det brottas man med regler som förmodligen uppfanns för femtio år sedan.
Det ställs kravs på att du ska ha bott ihop i ett visst antal år enbart för att få söka hjälp. I dagens samhälle finns det de som lever som särbos hela sitt liv. Skulle de aldrig få skaffa barn då?
När den dörren stängdes söktes det privat med en gång.
Det blev några vändor till Karlskrona för att sedan skickas till RMC i Malmö. Jag har skrivit om dem och det obehag vi kände inför dem. Fel människor på fel plats. Jag ska absolut inte hänga alla för det fanns de som var trevliga där men den dag vi hade satt vår fot på Cura förstod man hur det skulle vara. När jag ringde till RMC kunde jag få veta att vi fick vänta för att det fanns fler i kö, att de inte hade tid och när jag tog upp vårdgarantin för att komma fram till en av de specialister vi skulle till fick jag ett skratt i örat om att jag kunde ju försöka söka mig någon annanstans.
Attityden var hemsk.

Vi kom till Cura och där var det tvärtom. De beklagade att de inte hade tid samma dag eller nästkommande dag. Inget prat om att vänta i månader. Vänliga läkare och övrig personal som även om de inte lät mig få som jag ville hela tiden, kunde förklara sakligt varför. Utan överlägsenhet eller förarglighet. De kom på den tid som var utsatt, de frågade hur man mådde och hur det kändes. Det må inte vara vård i den bemärkelsen men det är dock så viktigt. Något som RMC inte förstod.

Cura är allt det som fattades på RMC och lite till. Det har kostat oss en mindre förmögenhet att skaffa barn och det kostar då man går privat men valet är väldigt lätt. Hade vi fått veta vilken oerhörd skillnad det är mellan de olika klinikerna från början, hade vi mer än gärna även betalt de första försöken själv. Det hade varit värt varenda krona att slippa upplevelsen av hur det inte ska få vara inom vården. Det hade kostat oss men vi hade sparat två år i väntetid. Två år där vi kunde fått en helt annan upplevelse.

Jag har hört många som har liknande upplevelser av RMC men jag tror att de flesta glömmer när de väl har fått sitt/sina barn. Då lämnar man det bakom sig. Jag gör det inte. Jag ser det som min uppgift att ändra på det som är fel och detta är fel. Ett bemötande kan vara så viktigt.

All mödravård har sedan genomförts på Capiokliniken i Kristianstad som även det är privat. Skillnaden här är att man kan få gå där, trots att man är Bleking, om man ringer till landstinget Blekinge i Karlskrona och ber om att få gå i Skåne. De gick med på det direkt då jag fick tag i dem och om Capio har jag inte ett enda ont ord att säga. Trots att det är de som har fått ta tag i mig i både med och motgångar har de alltid skött det effektivt, trevligt och korrekt. Då det ligger granne med Centralsjukhuset i Kristianstad har det inte kunnat vara enklare.

Det låter förmodligen förvirrat och flummigt. Många kommer säkert säga att jag är bitter på RMC för att det aldrig blev något barn där trots fem försök men jag vet att det inte är så och den som varit på båda ställena kan utan problem vittna om skillnaderna som finns.
Ofrivillig barnlöshet är betydligt vanligare än man tror och det är väldigt många som har hört av sig till mig efter det att jag berättade öppet om det. Min uppmaning till alla er som har problem men fortfarande inte fått hjälp är: Spara pengar och strunta i landstingets tre försök. Åk till Curakliniken i Malmö (Per Albin Hanssons väg) och gärna sedan även till Capio för de kommer se till ert bästa och behandla er bättre än RMC där du/ni är sill på ett rullande band.
Tack för att det finns privat sjukvård!

http://www.curakliniken.se/
http://www.capio.se/

Svärdet och Spiran

Då jag aldrig har tid att titta på tv när just det jag vill se går ser jag nästan allting på play. När jag ska se något på tv blir det därför serier av olika slag och denna blev jag tipsad om av en väldigt bra person. Jag blev förälskad.
Första delen heter Svärdet och Spiran och den andre delen heter En värld utan slut.
De både delarna har det enda gemensamma om att de handlar om samma by, Kingsbridge och bygget av deras katedral. Det är helt olika karaktärer med i filmerna och den andre utspelar sig 150 år efter den andra.

För en historienörd som mig är detta väldigt intressant. Ännu mer intressant blir det när man inser att även om det är en hel del berättelse runt fortfarande är så att de största personerna har funnits på riktigt och katedralen som tar så många år att bygga med alla sina motgångar även den finns på riktigt.

Rent historiskt är den andra delen betydligt bättre. Den avverkar digerdöden och krigen som rasade mellan England och Frankrike. Både innehåller dock rädslan för häxor och fruktansvärda maktmissbruk. Kallas visst politik.. Mycket av det står kyrkan för.
Självklart innehåller de även den kärlek som alla vill ska vara på riktigt. Trots långa avstånd och mycket händelser emellan blir det till slut de. Efter hand som serier går bygger de även upp katedralen och det känns som om man får en insyn i vilket otroligt jobb de lade ner på detta. Gissningsvis är det ytterst få som skulle ta på sig att börja bygga en kyrka idag när den beräknade byggnadstiden är minst femton år.

Som barn älskade jag Maj Bylocks Häxböcker. Alla hennes historiska böcker faktiskt. Som vuxen försvinner jag fullständigt om jag börjar läsa Diana Gabaldons Outlanderserie. Man läser inte igenom över tiotusen sidor över natten men böckerna är värda varenda minut de tar.

Den som tycker om historia bör se denna serie även om ingen av delarna är helt nya. Det stör dock inte då det inte behövs några effekter av något slag för att göra den bra. Intressant hade varit att höra alla de som kallar sig för feminister idag. De flesta kvinnor som är med i denna serie behandlas som något katten släpat in. Som kvinna hade du absolut ingenting att säga till om.

Serien är sammanlagt nästan femton timmar lång men den är helt klart värd att se!

Legalisera hasch?

Varje dag "bläddrar" jag igenom alla större tidningar i Sverige och efter ett tag lär man sig att "slöläsa" så att man inte behöver läsa varenda ord och varje rad. När det är något intressant fastnar jag och läser hela. Denna fastnade jag för.

Jag är väldigt konservativ i vissa frågor och skulle kämpat in i det sista för vårt kungahus. Monarkin är något av det finaste vi har och jag vill ha ett starkt försvar. Vi måste ha människor som klarar av att driva detta om femtio år. Det går inte att nedrusta allting för att sedan tro att kunskapen går att finna i böcker. Vissa saker måste gå i arv och läras praktiskt.
Jag är dock väldigt liberal i många frågor och detta som Norberg tar upp har jag legat i diskussioner med folk de sista tio åren. Jag har alltid rest mycket och sett andra delar av jorden. Det ger inte bara kunskap utan även insikt om att det finns två sidor av allting.

Sverige är landet förbud. Här är mycket olagligt och hade alkoholen uppfunnits idag hade den garanterat varit klassad som narkotika. Min uppfattning är att den som vill få tag i någonting gör det. Oavsett om det är lagligt eller inte. Svenskar är ökända i många länder för att det är vi som raglar fram. Av någon anledning måste man dricka sig väldigt berusad, skrika, slåss och härja när man är utomlands. Det är ju så billigt och inte nog med det kan man få tag i drickan överallt. Jag har aldrig gjort så och har inga planer på att börja. När kompisarna åkte på festresor åkte jag på resor där man kunde studera kultur eller historia. Jag hymlar inte med att även jag drack ibland men det var aldrig på det sättet.

Om då hasch hade varit lagligt när jag var ung. Hade jag testat?
Förmodligen. Jag är inte annorlunda på något sätt. Hade jag fastnat?
Högst osannolikt. Jag har för mycket krav på mig själv och skulle aldrig tillåta mig att göra det.
Min familj hade aldrig tillåtit det. Jag har ett alldeles för starkt skyddsnät runt mig för att hamna i en sådan situation. Det låter kanske förmätet men min uppfattning är att det oftast är det som betyder någonting. Självklart finns det undantagsfall men jag tror att det viktigaste och det som spelar mest roll är familjen.

drugsmart.com

Johan Norberg diskuterar gängkrigen i Göteborg som nu tagit många människors liv. Han skriver att om haschet hade blivit lagligt hade denna undre marknad försvunnit. Jag förstår med att det förmodligen hade dykt upp någon annan undre marknad men jag har resonerat precis som honom. Det är ändå så att varje människa själv bestämmer över sitt öde.
Det kanske hade blivit så att haschet hade blivit som cigaretter. Det hade varit artonårsgräns och hade funnits i butiker så att alla vuxna hade kunnat köpa det. Det hade med all sannolikhet funnits de som köpt ut till yngre och de som fastnat i detta men jag har svårt för att se det. Jag hade inte köpt det idag även om det var lagligt för jag har ingen anledning.

"Portugal avkriminaliserade narkotika för eget bruk 2001 efter en svår knarkepidemi. I dag är det fler som under sin livstid prövar, men det har minskat i de lägsta åldrarna och problemanvändarna är färre". skriver Johan. Han fortsätter och skriver att Högern som från början var helt emot detta beslut nu har ändrat sig.

Jag har sedan start varit väldigt positiv till sprututbytesprogrammet av den anledning att man förutom att få ner sjukdomarna även har koll på vilka som missbrukar.
Om en legalisering av hasch vore bra eller dåligt kan inte jag bestämma för jag har inte den kunskapen men jag ser gärna att vi ser över hur det ser ut i resten av världen för att sedan se hur vi kan göra här. Uppenbart fungerar det inte som det är idag och även landet Sverige bör kunna ändra sig om det visar sig att det finns bättre metoder än de vi har idag, som inte fungerar.

http://www.metro.se/kolumner/johan-norberg-stoppa-gangkrigen-med-lagligt-hasch/EVHmir!ViTHzgZOGXqlM/

Frisk!

Ibland är sjukvården bra! Speciellt när man får besked om att man är frisk.

Helt frisk kommer jag förmodligen aldrig att bli då jag fortfarande pratar för mycket och har en miljon idéer som alltid kräver att få komma ut i ljuset. Jag har dock efter ett par månaders väntan fått besked att jag är fysiskt frisk. Det finns inga tumörbildningar och mitt liv kommer rulla vidare som så många andras.

Gemensamt för alla som blir riktigt rädda att de inte kommer överleva, även om det är det enda vi vet att vi inte gör, är nog att man plötsligt kollar av vad som är viktigt i livet. Vad som betyder någonting och vad man värderar högst.

Jag vet att många tycker att jag är väldigt udda då jag är så öppen med allt runt mitt liv och mig men det är så jag fungerar. Genom att berätta allt självmant behöver ingen undra och det blir inget skitsnack vilket annars är väldigt lätt. För mig är det väldigt märkligt med alla de människor som aldrig berättar. Som aldrig säger vad de varit med om eller hur de känner inför något.
Då jag alltid pratar för mycket och många gånger upplevs som för rättfram händer det med jämna mellanrum att jag inte får det svar jag förväntade mig när jag frågar. Att någon berättar att allt inte är som det ska är en sorts förtroende som man inte kan låtsas som att man inte hörde.
Ändå tror jag att det är en av de vanligaste reaktionerna.

yonasu.com

När någon råkar ut för något. Antingen själv, familjen eller vännerna är det så många som vänder ryggen och går mot ett annat håll. De är egentligen rädda men skyller på att de inte vill störa eller lägga sig i. Jag fungerar precis tvärtom. När jag hör att något hänt någon gör jag det motsatta och letar upp personen i fråga. Det finns inget värre än tysta människor.
Näst efter det kommer hycklande människor.
Det är personer som gärna tycker och tänker väldigt mycket, men bakom ryggen på den som blivit drabbad. De erkänner aldrig öppet att de vet vad du drabbats av.

Tyvärr har "jag", trots att jag inte är sådär väldigt lastgammal, drabbats av många vänner som tyvärr gått vidare alldeles för tidigt av en mängd olika orsaker. Det första jag gjort när jag hört talas om det är att ta kontakt med de anhöriga i de fall jag känt dem. Det är ingen som minns vad man sa efteråt men man minns vilka som hörde av sig. Vilka som brydde sig.

För mig har alltid en av grundstenarna varit att leva som jag lär. Jag klarar inte människor som utåt sett står för en sak men när du inte längre tittar gör tvärtom. Människor inom yrken där andra personer ska få prata av sig bör i mina ögon vara felfria även om jag vet att det inte är så. En präst som gått på krogen, full och raggat när frun var hemma hade aldrig fått mitt förtroende och detsamma gäller alla andra personer med liknande yrken.

Jag kommer leva vidare men mina tankar är ständigt hos dem som inte längre finns här. Varje dag och varje minut finns det någon som mister en anhörig.

Jag tänker åter igen försöka slå ett slag för att du som enskild person ska kunna hjälpa någon annan: Gå med i Tobias Registret och få möjligheten att rädda någon annans liv.
Deras liv kan hänga på att just DU bryr dig!

www.tobiasregistret.se

MAIF och minkar

Under gårdagens match på Strandvallen ställdes sex minkar ut i ett litet minkhus. Djurens Rätt har hela förra veckan försökt få rubriker om ämnet, ville att alla skulle bojkotta matchen och det gav ringar på vattnet.
Oavsett vad man tycker om just minknäringen bör man se på den andra delen av ordet: näring. Näring. Det finns andra sorters näringar i Sverige. Bilnäringen, industrin, mat, restaurangnäringen för att nämna några.
Tittar man längst ner på MAIFs hemsida ser man deras över hundra sponsorer.
Ska man då göra skillnad i vem sponsorn är?
Eller främst, VILKEN näring det är som vill ställa ut?
Mitt svar är väldigt enkelt: Nej.
Det spelar ingen roll.

Jag har aldrig varit speciellt intresserad av fotboll eller sport över huvud taget. Att Djurens Rätt nu försöker göra politiska poäng för att en av lagets sponsorer vill ställa ut ser jag som löjligt. Jag anser denna organisation vara det över lag då man tror att det går att förändra någonting genom att ge sig på enskilda näringsidkare. Varför inte protestera om de ställer ut en bil? En bil kan köra ihjäl många djur för att inte tala om vilka avgaser de ger ifrån sig, De affärer som finns med som sponsorer, säljer de verkligen bara saker som är bra för miljön och djuren?
Vill en organisation förändra gör de inte det på detta sätt utan att helt enkelt, på fredligt håll, förändra lagen. Som jag ser det, tyvärr, är risken väldigt stor att minknäringen försvinner om vi byter färg i regeringen vid valet.

Jag hade velat ha en förklaring från dessa personer med var gränsen ska gå. Vilka näringar ska få finnas kvar? Vem ska bestämma vilka de ska vara?
En vanlig myt är att minken är ett vilt djur. Ja, det var det från början med men d

Kristianstadsbladet.se

omesticering har gjort minken till ett burdjur. Minken vet inte längre hur det är att vara fri då våra svenska minkar har bott i burar de sista femtio generationerna. Med samma tänk borde dessa personer också förbjuda all inlåsning av hundar för de är ett annat djur som har domesticerats.
Är det ok att låsa in sin hund?

Vänstervridningen i vårt land har av någon anledning godkänt våld och trakasserier från grupper liknande Djurens Rätt. Hade det varit ok om de hade tagit sig in i privata personers hus och släppt ut deras husdjur? Såhär gör de med minken. Är det ok?
Vi som nu råkar bo i ett av Sveriges minktätaste områden vet att en mink är allt annat än roligt att ha runt husknuten. Speciellt om du har barn som vill vara ute och leka.
Att släppa ut dem är inhumant vilket dessa aktivister inte förstår.

Jag ser det som väldigt positivt att de fick visa upp sina minkar. Oavsett vad man tycker om just minknäringen är aldrig fakta och kunskap fel och det är vad man kan få om man hälsade på dem igår. Svensk mink har det bra och det hade dessa människor också sett om de besökte farmarna dagtid utan utklädnad. Jag har ingen längtan efter en minkpäls men den som vill ha en ska kunna köpa det. Naturligare kan det inte bli. Kanske bättre med en PVC-päls?
Jag är helt övertygad om att protesterna kommer hand i hand med Sveriges jantelag. "Varför ska hon/han en minkpäls när jag inte har råd med det!?"
Länge leve valfriheten och för mig är det omöjligt att förbjuda en väl fungerande näring.
Tack MAIF för att ni stod upp och vägrade ändra er!

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=5650508
http://www.maif.se/
http://www.svenskmink.se/?page_id=7

Inga polisnotor till arrangörer..

Ytterligare en sak jag inte håller med om. Jag förstår att Sweden Rock och alla fotbollsklubbar är överlyckliga över att slippa dyra notor från polisövervakningar men jag förstår det inte.

Som skattebetalare betalar vi, trots alla skatteavdrag som regeringen med Moderaterna i spetsen sänkt (Tack!), stora summor skatt varje år. Att de pengarna går till sjukvård, äldreomsorg, skola och så vidare säger jag ingenting om. Jag säger ingenting om att de går till polisen heller. De får gärna ta sina resurser och spärra varenda väg i hela Sverige för att kolla nykterheten och jaga tjuvar men att nu åter igen låta oss skattebetalare stå för dyra övervakningar av fotbollsmatcher etc är absurt. Mina surt inbetalade skattepengar ska gå till att hålla en massa huliganer i schack. Varför?
Ok, om kostnaden hade sänkts för dem, men varför ta väck hela beloppet?

aftonbladet.se

Hade summan halverats hade det fortfarande varit en liten intäkt för att hjälpa till.

I min kära hemkommun har vi Mjällby AIF som efter många om och men tog sig upp i Allsvenskan och dessutom har lyckats med att behålla sin plats där. Jätteroligt!
Den bästa tiden att begå inbrott i vår kommun är när det är match för då finns det inte en polis någonstans utom på en koncentrerad yta kallad Strandvallen.
De brukar stå och göra nykterhetskontroller eller ta fortkörare före och efter men det går rätt snabbt att genomskåda det. Kostnaden för att ha en hel hög med polisbilar och pikébussar stående där hela tiden är inte billigt. Nu ska vi skattebetalare åter igen ta den kostnaden.
Jag är inte nöjd med det beslut som har tagits.
Jag var däremot väldigt nöjd när beslutet togs att den som behövde polisen skulle betala den.

Jag kan inte se varför det ska vara olika regler för olika instanser.
Om den lokala krogen har en spelning måste de hyra in vakter utifall det blir bråk.
Det är ingen annan som hjälper dem med den insatsen.

Som jag ser det kunde kostnaden halverats för att visa båda sidor vad som gäller. De pengarna som kommit in kunde använts till mycket bättre saker än att ha polis stående under varenda allsvensk match eller musikevenemang.

http://www.svt.se/nyheter/arrangorer-slipper-polisnotan
 

Alla elever ska vara med på simundervisningen.

"Land ska med lag byggas" sa Karl XV och jag kan inte mer än hålla med honom. Lagen står över allt. Även religion, oavsett vilken det är.

För mig är det totalt ovidkommande hur någon ser ut, vilken religion eller kultur de har. Det är ovidkommande vilka traditioner de har eller hur de tror att jorden skapades. Ovidkommande vilken Gud de tror på, om de har någon. Ovidkommande vilken åsikt de har om sång, dans, simning eller sexualkunskap i skolan. ALLA barn som bor i Sverige innefattas av skolplikten och ska därför vara med i all undervisning och på grund av detta är jag väldigt glad för den dom som kom i Tyskland. Religionen står inte över ett lands lag.

allastudier.se

Tyvärr är det så att dessa saker ibland krockar. Sist var det elever som slapp vara med i skolundervisningen i ämnena musik och dans. Jag tyckte det var idiotiskt. Det hade varit lika idiotiskt att låta elever slippa simundervisningen på liknande grunder. Barn måste kunna simma och enligt mig borde det vara föräldrarnas ansvar att lära barnen det men nu är det så att det är skolan och då alla barn går i skolan är det ett bra sätt. Den som inte kan simma riskerar att drunkna om de hamnar i vattnet och det behöver man inte vara så smart för att räkna ut.
Jag har varit med om elever som på grund av sin religiösa tro inte kunnat vara med på sexualundervisningen vilket inte är bra. Det är inte så att skolan lär ut några konstiga saker utan de förklarar helt enkelt vilka skillnader och likheter det finns mellan en man och en kvinna. Tonåringar bör veta det från en neutral enhet som inte lägger en värdering i dessa saker. Könen är på detta sätt lika. Detsamma gäller även de andra saker som jag skrivit.
Det är viktigt att barn i Sverige får lära sig att vi alla är lika mycket värda.
Jag hade vänner när jag var yngre som inte kunde hälsa på varandra när de bodde hemma då deras föräldrar kom från ett varsitt krigshärjat land där de krigat mot varandra.
Här i Sverige har vi neutral mark och alla människor är lika mycket värda.

Jag hoppas verkligen att samma beslut som i Tyskland kommer tas även här i Sverige om det kommer upp. Alla ska vi vara lika inför lagen, med samma rättigheter och skyldigheter.
Jag hoppas alla barn i Sverige får möjligheten att simma, dansa och musicera i skolan.

http://www.svt.se/nyheter/varlden/religion-inget-skal-for-att-slippa-simskola
http://www.varldenidag.se/nyhet/2013/08/05/Darfor-vill-de-inte-att-barnen-dansar-i-skolan/

Vargens vara eller inte.

Vargens överlevnad i Sverige är en fråga som aldrig har intresserat mig. Jag dödar knappt flugor som tar sig in i huset då jag är väldigt övertygad om att detta med karma till slut kommer ikapp alla. Jag vill inte ha någons liv på mitt samvete oavsett hur litet och ömkligt det än är. Jag tror inte på detta med att döda andra levande varelser och jakt är något, även om jag är fullt medveten om hur viktigt det är, jag inte är förtjust i. Jag skulle aldrig kunna skjuta ett djur.

djurskyddet.se

Vargen då. De är liv precis som alla andra varelser på planeten men jag har full förståelse för att människor inte vill ha dem runt sina bostäder eller vid sitt boskap. Jag var hos en vän för ett litet tag sedan och de hade haft varg ändå upp på husknuten men hundarna hade skrämt iväg den. Jag hade blivit totalt livrädd. Hur ska någon kunna släppa ut sina barn om det går en varg lös?
Ett barn är ett lätt byte.

I Svalbard finns det kravallstaket runt dagiset (ja, jag säger fortfarande dagis för liksom att en lokavårdare fortfarande städar lokaler så anser jag att förskolan är det som kallas för nollan vilket gör att det innan kallas dagis oavsett vad storstan säger). Anledningen är inte att barnen i Svalbard är extra jobbiga utan det faktum att det ger lite skydd för barnen om isbjörnarna går till attack. Är det så vi ska ha det i Sveriges vargområden? Ska vi hägna in dagisen?

Djurens rätt och andra liknande instanser skriker högt för vargens överlevnad men det är ju inte så att vargen försvinner om den inte längre finns i Sverige. Det finns fortfarande gott om varg i andra länder runt om i världen. För mig är det viktigt att respektera alla djur men även människorna. Man börjar lära sig redan på lågstadiet om näringskedjan. Vi står överst i den.
Vargen under.
Det borde räta ut en hel del frågor och undringar. Helt uppenbart kan vi inte leva tillsammans och jag hoppas att alla de som så väldigt gärna tycker att vi ska ha hur mycket varg som helst i Sverige också tar med sina barn och bor i de områden där de har problem med dessa djur.
Jag hade aldrig velat bo i ett område med varg eller björn.
Vargen är ett oerhört vackert djur men barnen hade aldrig fått gå ut om det fanns en risk att de skulle bli deras middag.

http://www.svt.se/nyheter/ny-rovdjurspolitik-baddar-for-brak-1

Att bli av med sin legitimation.

En legitimation är inget man förtjänar och sedan aldrig kan bli av med. Jag anser utöver det som finns idag att det dessutom borde finnas en kontroll på alla som har legitimation. Så många yrken är det inte. Jag hade exempelvis inte velat gå till en läkare som är närmre döden och inte har utövat sitt yrke på några år. En utbildning är för mig en färskvara.



st.nu

En lärare har blivit dömd för att ha skickat sexsms till en före detta elev som vid tillfället bara var tretton år. Högst olämpligt. Jag anser att det ska vara så att den person som verkligen misskött sitt yrke ska bli av med sin legitimation. Detta bör vara en sådan sak med tanke på vilken beroendeställning denna elev har haft till sin lärare. Hur man än känner för någon eller vad man tänker måste en lärare förstå att det inte går att göra såhär mot en elev. Lika lite som att en läkare kan göra något. Eller någon annan där den andre parten hamnar i underläge.

Jag anser att det finns för många som idag tycker att en examen är en livstidsbetygelse. Lika självklart som det bör vara att en läkare blir av med sin legitimation om denne begår allvarliga fel så tycker jag det borde vara självklart att en lärare som begår övergrepp och blir dömd för det ska dömas och bli av med sin. Jag kunde även tagit steget längre och sett till att den lärare som upprepat misslyckas med sitt budskap och som lyckas förstöra många elevers utbildning bör bli av med sin. Jag förstår att det låter hårt i mångas öron men saken är den att en förstörd utbildning kommer inte tillbaka för eleven hur lätt som helst. Jag har suttit i gymnasieförbundet och sett statistiken över de elever som blir underkända i de olika klasserna. Det går att spåra ner varifrån de elever som fattas den grundläggande kunskapen kommer ifrån men det går emot någons personliga integritet att göra så. Det är synd om läraren men inte om alla elever som har det fruktansvärt jobbigt för att försöka ta igen de år av kunskap som de missat av den simpla anledning att läraren de haft, inte kunde lära ut.

Jag har tjatat om det innan. Finns det tjugo elever i en klass och femton blir underkända kan man inte tro att det är femton elever som är korkade och inte förstår. Läraren klarar inte sitt uppdrag. Hur många chanser ska man få?

Det är mycket snack om förstelärare nu. Jag vet inte hur varje kommun väljer dem och är inte insatt i det men alla har haft en bra lärare under sin uppväxt. Förhoppningsvis. Fler har förmodligen haft en sämre. Kollegor och elever bör få hjälpas åt att bestämma vilka som gör sig förtjänta av denna roll. Jag kan utan problem räkna upp de lärare i kommunen jag anser ska ha detta. En av dem har tyvärr gått i pension och en annan är på väg. Tyvärr. Vissa människor är födda till att lära ut. Många tänker som så att eleverna inte klarar att välja ut en lärare och att de förmodligen bara väljer den som är snäll men det tror inte jag. Jag anser inte att man ska tänka eleverna som mindre vetande för många vet och förstår betydligt mer än vad man tror.

Att denna lärare i Sveriges Trädgård ska bli av med sin legitimation ser jag som självklart.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekingenytt/larare-kan-forlora-legitimationen

Min älskade Taube!

Vissa saker förstår man när man blir vuxen. Jag kan inte påstå att jag alltid var så förtjust i att nästan enbart lyssna på Evert Taube alla timmar i bilen ner till Spanien. År efter år. Nu gör jag. Jag kan nästan alla hans låtar och hans musik utantill. Utan att jobba för det som vuxen.

Taube är en av de absolut största svenska visförfattarna och hans musik går aldrig ur tiden. På pianot hemma stod alltid "Evert Taube - 50 visor till luta och gitarr" och den spelas med jämna mellanrum fortfarande och min förhoppning är att det även ska gå vidare till nästa generation.
Jag har skrivit tidigare om vilket omfång jag har i musiksmak.
Jag lyssnar väldigt gärna både på R&B och Hiphop men inget slår Taubes berättande texter och favoriterna är många. Fritiof som namn till en eventuell son har funnits med länge. (trots att jag inte tycker om bokstaven F i namn då det är omöjligt att skriva den snyggt i skrivstil)



taubetolkarna.se

I början på boken har Taube själv skrivit att han har granskat och godkänt alla texterna men jag har ytterst svårt att se att han hade fått sjunga vissa av dem idag. Exempelvis "Jag är fri, jag har sonat.." med sina ord hade aldrig fått gehör idag men texterna är godkända 1955 då det var en annan jargong i Sverige.

Från det att jag är liten finns det inspelningar på när jag sjunger Taube och när pappa fyllde jämt härom året var det en "modern" skiva med bland annat honom som spelades in. Det bästa med hans musik är att den är så enkel att spela då den ligger självklart i fingrarna. Texterna är berättelser så de är enkla att komma ihåg. Den sköna Helen (Flickan i Peru) och Linnea var de första jag lärde mig utantill på piano och de sitter än.

Då jag jobbar som musiklärare nu är Taube en av de som jag kommer ta upp. Vi har börjat med Cornelis och Povel Ramel men sedan kommer Taube. Därefter kommer all tänkbar musik att blandas då jag anser att man idag både ska kunna den gamla och den nya musiken. Jag älskar musik.

Favoriterna är:

• Brudvals; kan inte bli fel med denna början: "Hör fioler och flöjt..."
• Calle Schewens Vals; "Jag är som en pojke fast farfar jag är.." Så tänker jag med bli förutom då att jag tänker bli en tant som lever som en tjugoåring! (Jag har inga planer på att byta kön.)
• Den lycklige nudisten: "O, vad det är underbart att få naken dansa.." Jag har aldrig varit speciellt pryd.
• Eldarevalsen; En underbar berättelse där han bland annat överlever för att skotten på båten var så snål att han ville ha tillbaka sin hacka. Han hade då somnat i en av kittlarna till ångpannan.
• Ellinor dansar: Den låt som jag finns inspelad med som liten "Mjuk och lugn skall en flicka vara.." (Det hjälpte uppenbarligen inte.)
• Fritiof i Arkadien: Brukar nynna på denna när jag står längst upp på Stibyberget och blickar ut över vackra Listerlandet!
• Möte i Monsunen: "Vi hissade den gula och den blå.." Kan inte alla sjutton verserna men någon gång så!
• Pepita dansar: Världens underbaraste nedgång i slutet!
• Sjösala vals: Den första text jag lärde mig helt utantill men det tog lång tid innan jag lärde mig hur en mandelblomma verkligen ser ut.
• Skärgårdfrun: Den absolut roligaste av dem alla att spela på piano!

Det finns betydligt många fler men tio känns som max att skriva ut. Musiker som Evert existerar inte längre. Tyvärr.

Pensionärer i skolmatsalen

För några år sedan motionerade jag om att all personal på en skola skulle få äta i matsalen för samma peng som en pedagogisk lunch. Det innebär att de ska få äta maten billigt, inte så mycket att skolan går back, så att de kunde sitta och äta med eleverna. Främst för att många elever behöver äldre förebilder som äter riktigt men även för att lugna stämningen i matsalen med fler vuxna.
Självklart fick jag avslag på motionen. Jag tillhör ju fel parti.

När jag nu hörde denna nyheten blir jag glad. Jag tror att detta är riktigt bra både för eleverna och de äldre. Jag är övertygad om att detta kan hjälpa många att få en vettig bild av äldre som i framtiden kanske gör att de tänker sig för en extra gång innan de beter sig illa mot någon av dem.
Möten mellan generationer är aldrig fel!
Jag förvånas även över att det är så svårt att få igenom någonting när man tillhör "fel" parti. För två veckor sedan var det en artikel i tidningen hemma om att en tjänst där föräldrarna får ett sms om deras barn inte är i skolan. Det är fyra år sedan jag motionerade om det i kommunen men fick avslag. Nu kom detta. Ska det vara så svårt att få igenom en idé?

svt.se

Ofta räknas bara pengarna för vad exakt den insatsen ska kosta men samhällsnyttan tittar man inte alls på. Elever som får en bra utbildning är viktigt. Att elever lär sig respektera och se att även äldre människor är viktiga är också viktigt.
Varför är detta då så svårt att genomföra i min hemkommun?

Skolan som har infört lunch även för pensionärer är en friskola. Jag är inte förvånad.
Tanken är självklart inte att konkurrera med befintliga restauranger och jag ser inte det som ett problem då jag inte tror att dessa äldre går ut och äter så ofta. Detta kan alltså vara alternativet till att få maten hemkörd av kommunen. Detta innebär valfrihet för de äldre.

En skollunch kostar inte många kronor. Räkna med kostnaden för lokalen och arbetet som ligger bakom så är det fortfarande så att det är billigt att äta maten i skolan och det är absolut inget fel på den. De skolor jag har varit på har väldigt bra skolmat med alternativ att välja på.

Jag hade gärna sett fler vuxna i våra matsalar. Det behöver inte bara vara pensionärer utan kunde även varit all personal på skolan som jag motionerade. Det fattas väldigt ofta män inom skolväsendet och detta kunde hjälp då även vaktmästarna kunde ätit i matsalen. Nu menar jag inte att dra alla över en kant men av alla de skolor jag har varit på har jag aldrig stött på en kvinna inom detta yrke.
Jag hoppas att fler skolor runt om i Sverige tar efter detta fantastiska exempel!

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/pensionarer-ater-lunch-i-skolan

Gangster squad

Vilken film! Förutom att väldigt trevliga Gosling är med är filmen toppen. Jag älskar gangsterfilmer! Sean Penn spelar gangsterbossen Micky Cohen som på fyrtio och femtiotalet styrde i och runt Los Angeles. Filmen handlar främst om den grupp poliser inom LAPD som bildade Gangster Squad även i verkligheten. Genom att gå vid sidan om lagen tar de sig fram.

Jag är väldigt liberal i mycket av mitt tänk även om det konservativa tar mycket plats. Jag tror att förbud av olika näringar föder maffian och gangstrar i olika länder. Hade inte USA infört sitt spritförbud hade de med all sannolikhet aldrig haft de stora problem de har, även om de nu inte är så stora som de en gång varit.

Med detta menar jag inte att man ska tillåta allt för det måste finnas gränser på allting. Ett mellanting hade dock inte varit fel. Det finns länder som har legaliserat exempelvis cannabis och syftar på att det inte är farligare än alkohol. Jag ser det som en inkörsport till andra saker och är inte övertygad om att det hade varit bra. Jag håller dock väldigt starkt på att människor själv väljer hur de vill leva sitt liv. Jag kan inte tvinga någon som inte vill att göra någonting.

Jag älskar att resa och har varit i Amsterdam många gånger. Oavsett vad man tycker om Red Light District och det liv som finns där är staden väldigt mysig. Jag har trots deras liberala syn på vissa droger aldrig stött på någon som betett sig illa på grund av ett drogmissbruk. Det räcker dock att man åker ner till Spanien och går ut en kväll för att kunna räkna raglande fulla svenskar.
Vad är då fel?
Vilka gör rätt?

Jag är inte glad i vårt Systembolag och har aldrig varit. Jag tycker att det är väldigt bra att det finns för jag inser att det inte går att köpa alla deras sorter på ICA. Jag tycker dock att alla de vanliga sorterna bör få säljas i vanliga affärer också. Jag vet inte varför vi svenskar ska anses lite mer korkade än övriga Européer och ska behöva skyddas mot detta. Det hade säkerligen blivit problem i början men samtidigt är det så att den som vill får tag i vilken drog de vill.

Det kanske hade gått att ta en sådan här film till nutid.
Vad hade hänt om knarkare plötsligt inte behövde göra inbrott för att få tag i pengar då priserna hade dumpats för att det gick att köpa dem i affärer?
Det kanske hade blivit samhällsekonomiskt väldigt bra?
Jag spånar bara fritt nu och att legaliser någon drog är jag inte intresserad av. Inte av vapen heller men det kan vara så.. eller inte. Det kanske hade känts tryggare för övriga medborgare?
Svaren som uteblir är många. Jag vet inte.
Som det ser ut idag går det i vilket fall att konstatera att droger finns överallt.

Se filmen! Den är väldigt bra.

http://www.youtube.com/watch?v=bRVvEHk7xOs
http://en.wikipedia.org/wiki/Gangster_Squad