Igår var det 75-årig minnesdag för förintelsen.
En dag som ger varje normal människa ont i magen.
Alla som har besökt något av koncentrationslägrena, även om de då inte innehöll alla de offer som har funnits, mår dåligt. Känslan av att det kunde varit jag, kunde varit någon nära.
Den är fruktansvärd.
 |
| svt.se |
Det är dock också så, att det som för oss är en minnesdag för förintelsen, inte per automatik betyder att det inte händer igen. Det behöver nämligen inte se likadant ut.
"Det började inte med mord, det började med ord" läses upp och många med mig kopplar säkert detta till medias skräck för speciellt ett parti.
Damberg berättar att ett nytt museum om Förintelsen ska öppnas och att alla lärare ska få utbildning om vad som hänt. För mig blir detta väldigt intressant.
Den som arbetar inom skolan vet att bland de första frågor som ställs, i nästan alla klasser jag varit i där det blivit fritt fram att undra, frågar om Titanic och sedan världskrigen.
Det finns en viss fascination för dessa händelser trots att de är så grymma.
Jag kan upplysa Damberg att lärarutbildningen är under all kritik men gemensamt för dem som arbetar i skolan är att man har ett brinnande intresse för att lära ut i de ämnen man har valt.
Utbildningen om förintelsen tvivlar jag på behövs i den bemärkelse han tror.
De kunde dock berättat för våra ungdomar om Sveriges roll i kriget.
Hur vi skickade tillbaka dem som flydde från Tyskland.
Att vi låtsades vara neutrala men lät Hitler och gänget härja som de ville.
Att vi godkände fångtransporter genom vårt land.
Varenda gång kriget kommer på tal i skolan är jag väldigt noga med att påpeka att de som krigar, oavsett vilken sida de står på, inte har haft ett val. De är tvingade att kriga för andra mäns tankar. Många av dem är yngre vuxna eller tonåringar.
Ingen av dem står enligt mig i skuld för det som skedde.
Omvärlden har dock en stor del i det.
Det är nu många säger att detta aldrig ska ske igen men samtidigt glömde de att ta bort skygglapparna. Gulag-lägren var aktiva på femtiotalet.
Händelser genom hela historien visar på hemskheter och sist i raden är förmodligen behandlingen av rohingyerna bara för ett par år sedan. Läs historierna om hur dessa familjer behandlades.
Vad deras barn utsattes för.
Jag kommer aldrig till slut för tårarna sprutar.
Svensk skola ska självklart lära ut om Förintelsen och vad som skedde under världskrigen. Det finns dock väldigt mycket mer som måste ingå och tyvärr, enligt mig, läggs fokus ofta på det som skedde långt bak i tiden. Man kan såklart ha en genomgång men historia är även vad som har skett de sista femtio åren. Vad som skedde i Sovjet.
Fråga ett barn idag om Förintelsen så känner de flesta till det.
Fråga lika många om Gulag.
Min övertygelse är stor att färre känner till detta.
Det började med ord.
Det började inte med mord. Nej.
Det kan också vara så att det börjar om, i bristen på ord.
Bristen på respekt för att andra människor inte tänker likadant.
Bristen på respekt som gör att statligt avlönade organisationer hackar privata konton för att hänga ut enskilda individer. Effektivt jagar en form av hat men inte andra.
Bristen på insikten om att en utrotning faktiskt kan komma både från höger och vänster.
Det är farligt att vända ryggen till och stirra sig blind på ett håll.
Vill vi att världen ska vara en bra plats för alla måste det börja i respekten för andra människor och viktigast av allt; demokratin måste alltid få råda, oavsett om vissa är inskränkta och inte tror på den.
