onsdag 5 februari 2025

Sveriges tur.

Det som ingen vill, men som alla har väntat, hände igår och den fjärde februari kommer att gå till historieböckerna som den dag då den första svenska masskjutningen ägde rum.
I skrivande stund har de inte gått ut med vem gärningsmannen var, men min övertygelse är att det är en svensk man. Med risk för att då låta som en rasist, så menar jag en man som inte har det som kallas för invandrarbakgrund.
Anledningen?
Örebro är känt för sina stora invandrargrupper och oroliga områden.
Vapen behöver du licens för i Sverige och, för det är säkert någon som anklagar mig för något, så tänker jag att det inte är en person med invandrarbakgrund när de nästan omedelbart säger att det inte har något med terrorism att göra.
Jag tror inte att de hade avfärdat det lika lätt om det var en person med rötter i andra länder.
Sämst av allting, det var dock Aftonbladets första rapportering som visar på hur lågt media kan sjunka. Efter rykten om vem gärningsmannen var så kontaktade de hans pappa och frågade om detta.
Om det nu var rätt gärningsman, så får alltså pappan veta det av en journalist som dessutom publicerar det.. så fruktansvärt dåligt.
Det togs bort men det skulle aldrig ens ha hänt.
Ingen moral alls.

När jag hör om en skolskjutning så tänker jag först och främst barn.
Självfallet spelar det i grunden ingen roll, men tanken på små blodiga barn som inte har en chans att rädda sig känns mer skräckinjagande än när man förstår att det är ett komvux som har drabbats.
På komvux går på pappret bara vuxna personer.
Personer som har slutat gymnasiet.
Det är såklart tragiskt med dessa människor också, men de har iallafall en chans att kämpa emot.
Ett vittne sa att han förmodligen överlevde för att han tog ur sin ena hörlur precis innan, för annars hade han inte hört det.
Detta tänker jag är en sak som man bör sprida inför framtiden.
Använd bara ett öra till det du gör och ett öra till allt annat.

Det är minst tio år sedan jag i politiska sammanhang frågade kring inrymningsplaner i min hemkommun. Den första gången jag sa det så skrattade man, Inrymning?
Det behövs inte.
Verkligheten är nu ikapp och jag vill säga till alla som har någon form av intresse kring hur man ska agera, att lyssna på podden Över min döda kropp: 
Avsnitten ovan är fem år gamla, de äldsta, men sätter fingret rakt på.
Man kan skippa utbildningar som inte ger något och bara lyssna på dessa avsnitt, för att sedan tänka till hur man ska göra.
Mina barn har fått lära sig detta de sista fem åren.
Run Hide Fight.
Spring, göm dig och slåss som sista utväg.
Aldrig gå mitt i vägar ens om det är avspärrat, kolla alltid nödutgångar, ha inte hörlurar i och tänk på dig själv om det händer något. Tänk alltid efter före och sätt alltid upp ett värsta scenario.
Vad gör du om det händer något?
I skolan?
På jobbet?
I affären?
Tänk tanken innan så har du 90 procents större chans att överleva.

Händelsen är så fruktansvärt tragisk och mina tankar går till alla som har drabbats.
Till alla skadade, skjutna och till gärningsmannens familj som inte kan hjälpa detta.
Gärningen är gjord av en vuxen person som inte har mått bra.
Krama om dem ni håller kära och lev idag.