Förra året sökte över 160 000 människor asyl här i Sverige och drygt 80 000 personer fick uppehållstillstånd under 2015 och kan nu försöka bli en del av det svenska samhället och börja söka jobb. Och integreringen på arbetsmarknaden, hur människor som har varit på flykt ska kunna få ett jobb här i Sverige är något som redan har börjat diskuteras ordentligt.
Joakim Ruist, forskare i ekonomi och migration vid Handelshögskolan i Göteborg:
De långsiktiga effekterna beror ju framförallt på sysselsättningen och då går det ju bättre för de som har kommit av arbetsmarknadsskäl, för arbetskraftinvandrare, än vad det gör för flyktingar som inte har kommit för att det fanns jobb eller goda utsikter av att få jobb så då är det väl ganska generellt så att arbetskraftsinvandring är mer av en långsiktig vinst och flyktinginvandringen är mer av en långsiktig förlust för den offentliga ekonomin.
Ruist har studerat kostnaderna av invandringen för den offentliga ekonomin. Han baserar sina uträkningar på hur mycket skatt som betalas in, minus de bidrag som betalas ut. Det handlar om socialbidrag, etableringsstöd för flyktingar och kostnader för vård och skolgång.
Ofta talas det om att invandringen av unga människor är lösningen på problematiken med en allt äldre befolkning men om nyanlända inte kommer tillräckligt snabbt i arbete och börjar betala in skatt så hinner de inte kompensera för de växande kostnaderna för pensionerna som ska finansieras just med skattemedel, enligt Ruist.
De flesta är mellan 20 och 40 år som kommer, tyngdpunkten ligger där åtminstone och skulle då ha ett långt arbetsliv framför sig innan de gick i pension och började ingå i den då av den anledningen kostsamma delen av befolkningen men om inte sysselsättningsnivåerna kommer upp tillräckligt högt så kan ju påverkan ändå bli negativ trots att åldersfördelningen är positiv och det är vad som sker i fallet flyktinginvandring.
För ungefär ett år sedan uppskattade Joakim Ruist att de årliga kostnaderna för flyktinginvandringen ligger på lite mer än 1 procent av BNP. Enligt hans senaste beräkningar kommer kostnaderna bli omkring 50 miljarder kronor 2015 och sen ytterligare 15 miljarder per år de fyra första åren fram till 2019.
Jag kan inte säga att det inte är så mycket pengar, det är ju inga summor som knäcker oss och kommer skicka Sverige tillbaka till stenåldern på något sätt som det ibland kan låta som.
Ruist har tillsammans med sin kollega Lennart Flood, professor emeritus vid Handelshögskolan i Göteborg, skrivit en bilaga till långtidsutredningen som på uppdrag av regeringen ska ge en översikt av den svenska ekonomins utmaningar och möjligheter på lång sikt.
Rapporten utgår från SCBs befolkningsprognos, finansdepartementets beräkning av framtida BNP och omräkningar av individuella inkomsters utveckling.
De pekar då bland annat på den låga sysselsättningen bland flyktinginvandrares som ett betydande problem för statskassan de närmsta 30 åren.
För idag saknar ungefär hälften av alla flyktinginvandrare i Sverige arbete enligt statistik från finanspolitiska rådet. Men värt att notera är dock att sysselsättningen hos flyktinginvandrare stadigt har ökat sedan mitten på nittiotalet men enligt rapporten är det fortfarande inte tillräckligt för att inverka positivt på de offentliga finanserna. Och utöver det ekonomiska så innebär också den låga sysselsättningen en risk för ett stort och bestående utanförskap.
Så hur löser man det här då?
Härefter följer en debatt med jämförelser huruvida sänkta ingångslöner är bra eller dåligt.´
Texten ovan är från länken nedan och är för mig skrämmande. Kostnaderna är beräknade på skola, omsorg, stöd och bidrag. Polisen och migrationsverket är exempelvis inte med i beräkningarna. Inte heller "pengen" de får under asyltiden. Inte heller kostnaderna under tiden de är asylsökande.
Nej, det är kanske naivt att tro att det svenska välfärdssystemet ska fungera i all evighet men i denna takt så kommer det att vara borta väldigt snabbt och vad återstår då? Ett Sverige som ser ut som USA? Där den rike har privata försäkringar och klarar sig bra medan den med lite sämre inkomst inte har råd med detta och sedan ska klara sig med stora skulder om de blir sjuka?
Det anser inte jag vara bra för någon och jag anser det vara naivt av alla de människor som tror att Sverige utan påverkan kan vara hela världens dåliga samvete.
För de 50 miljarder, minst, dessa 80 000 människor kostade Sverige 2015 hade vi kunnat köpa 3,4 miljoner "flyktinghem" eller 24 miljoner familjetält. (UNHCR)
Vilka är det då vi gynnar genom det system vi har?
Jag vet, det finns inte koncensus inom ekonomisk forskning. Ingen kan säga att dessa siffror är korrekta eller inte men som jag ser det kan man alltid se två sidor på mynten, antingen har Sverige och Tyskland rätt. Eller de övriga 26 EU-länderna.
Välj vad du tror på, jag vet vad jag tycker.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/667984?programid=412
https://sverigeforunhcr.se/stod-oss/gavoshop
Joakim Ruist, forskare i ekonomi och migration vid Handelshögskolan i Göteborg:
De långsiktiga effekterna beror ju framförallt på sysselsättningen och då går det ju bättre för de som har kommit av arbetsmarknadsskäl, för arbetskraftinvandrare, än vad det gör för flyktingar som inte har kommit för att det fanns jobb eller goda utsikter av att få jobb så då är det väl ganska generellt så att arbetskraftsinvandring är mer av en långsiktig vinst och flyktinginvandringen är mer av en långsiktig förlust för den offentliga ekonomin.
Ruist har studerat kostnaderna av invandringen för den offentliga ekonomin. Han baserar sina uträkningar på hur mycket skatt som betalas in, minus de bidrag som betalas ut. Det handlar om socialbidrag, etableringsstöd för flyktingar och kostnader för vård och skolgång.
 |
| sr.se |
Ofta talas det om att invandringen av unga människor är lösningen på problematiken med en allt äldre befolkning men om nyanlända inte kommer tillräckligt snabbt i arbete och börjar betala in skatt så hinner de inte kompensera för de växande kostnaderna för pensionerna som ska finansieras just med skattemedel, enligt Ruist.
De flesta är mellan 20 och 40 år som kommer, tyngdpunkten ligger där åtminstone och skulle då ha ett långt arbetsliv framför sig innan de gick i pension och började ingå i den då av den anledningen kostsamma delen av befolkningen men om inte sysselsättningsnivåerna kommer upp tillräckligt högt så kan ju påverkan ändå bli negativ trots att åldersfördelningen är positiv och det är vad som sker i fallet flyktinginvandring.
För ungefär ett år sedan uppskattade Joakim Ruist att de årliga kostnaderna för flyktinginvandringen ligger på lite mer än 1 procent av BNP. Enligt hans senaste beräkningar kommer kostnaderna bli omkring 50 miljarder kronor 2015 och sen ytterligare 15 miljarder per år de fyra första åren fram till 2019.
Jag kan inte säga att det inte är så mycket pengar, det är ju inga summor som knäcker oss och kommer skicka Sverige tillbaka till stenåldern på något sätt som det ibland kan låta som.
Ruist har tillsammans med sin kollega Lennart Flood, professor emeritus vid Handelshögskolan i Göteborg, skrivit en bilaga till långtidsutredningen som på uppdrag av regeringen ska ge en översikt av den svenska ekonomins utmaningar och möjligheter på lång sikt.
Rapporten utgår från SCBs befolkningsprognos, finansdepartementets beräkning av framtida BNP och omräkningar av individuella inkomsters utveckling.
De pekar då bland annat på den låga sysselsättningen bland flyktinginvandrares som ett betydande problem för statskassan de närmsta 30 åren.
För idag saknar ungefär hälften av alla flyktinginvandrare i Sverige arbete enligt statistik från finanspolitiska rådet. Men värt att notera är dock att sysselsättningen hos flyktinginvandrare stadigt har ökat sedan mitten på nittiotalet men enligt rapporten är det fortfarande inte tillräckligt för att inverka positivt på de offentliga finanserna. Och utöver det ekonomiska så innebär också den låga sysselsättningen en risk för ett stort och bestående utanförskap.
Så hur löser man det här då?
Härefter följer en debatt med jämförelser huruvida sänkta ingångslöner är bra eller dåligt.´
Texten ovan är från länken nedan och är för mig skrämmande. Kostnaderna är beräknade på skola, omsorg, stöd och bidrag. Polisen och migrationsverket är exempelvis inte med i beräkningarna. Inte heller "pengen" de får under asyltiden. Inte heller kostnaderna under tiden de är asylsökande.
Nej, det är kanske naivt att tro att det svenska välfärdssystemet ska fungera i all evighet men i denna takt så kommer det att vara borta väldigt snabbt och vad återstår då? Ett Sverige som ser ut som USA? Där den rike har privata försäkringar och klarar sig bra medan den med lite sämre inkomst inte har råd med detta och sedan ska klara sig med stora skulder om de blir sjuka?
Det anser inte jag vara bra för någon och jag anser det vara naivt av alla de människor som tror att Sverige utan påverkan kan vara hela världens dåliga samvete.
För de 50 miljarder, minst, dessa 80 000 människor kostade Sverige 2015 hade vi kunnat köpa 3,4 miljoner "flyktinghem" eller 24 miljoner familjetält. (UNHCR)
Vilka är det då vi gynnar genom det system vi har?
Jag vet, det finns inte koncensus inom ekonomisk forskning. Ingen kan säga att dessa siffror är korrekta eller inte men som jag ser det kan man alltid se två sidor på mynten, antingen har Sverige och Tyskland rätt. Eller de övriga 26 EU-länderna.
Välj vad du tror på, jag vet vad jag tycker.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/667984?programid=412
https://sverigeforunhcr.se/stod-oss/gavoshop
