Lycklig, ledsen, uppgiven, gråtmild.
Stranger Things är slut.
Det är en sorg att seriens sista avsnitt är släppt och en sorg att det inte blir mer, för jag är ett oerhört stort fan av Stranger Things.
Sedan serien kom har jag följt den slaviskt och sista avsnittet är bra, men slutet lämnar mer att önska.
Jag är en bokmal i vanliga fall och älskar att läsa. Känslan av att läsa en riktigt bra bok som sedan är slut, ger samma effekt som att denna serie nu är avslutad. Varenda komponent i den är fantastisk!
Den som hoppar in i den och inte ser säsongerna i ordning blir nog förvirrad för den kan vara klurig att följa med i. Jag älskar dock sci-fi. Jag älskar även känslan av åttiotalet för filmen Stand by me är lika unik som dessa fem säsonger.
Sedan tonåren så har jag läst Stephen King och den känslan infinner sig även här. Den där krypande känslan av att något inte är rätt men att man inte kan sätta fingret på vad som är fel. I Stranger Things får du följa kompisgänget som tillsammans växer upp och har sina bekymmer. Kärlek, flyttar och framför allt vänskap.
Serien visar att bara man håller ihop som vänner så kan man flytta berg. Man kan få omöjliga saker att hända för att man tror på varandra och det är den känslan som återkommer.
I slutet får man en föraning om vad som ska ske och det är bra, för jag tål inte dåliga slut. Jag klarar inte att människor dör och att det ”bara är så”.
Det kan få sluta lyckligt ibland!
Har du inte sett serien Stranger Things?
Bädda ner dig från idag och sedan hela helgen och gör det till ett sträcktittande. Du kommer inte att ångra dig!
Du får en skön känsla av nostalgi men i första hand en känsla av gemenskap.
Du kommer att bli en i familjen.
