Artiklarna tog slut snabbt.
Det var en dag, för att markera att talibanerna har styrt i fem år.
Självklart kom det med att USA lämnade, men efter det har artiklarna lyst med sin frånvaro.
Denna tystnad, det är det värsta av allting.
Alla de som säger sig vara människorättsaktivister.
Alla som säger att de tror på individen och kräver jämställdhet.
Anser man att kvinnor och barn har det bra i Afghanistan?
Vi kan se ett land som har blivit kontrollerande.
På samma väg kan vi även se Iran, men väldigt få säger någonting.
I Iran är det ingrodda hatet mot USA större än önskan om ett fritt Iran och därför låter man allting fortgå.
Man tystnar helt enkelt.
Afghanistan styrs av talibaner.
Talibaner är extremister som styr landet enligt strikta islamistiska lagar.
Detta islamistiska gäng har fått alla kvinnor att dölja sig, tagit bort skolgång för flickor och låter barn giftas bort.
De har plockat bort all form av framtidstro för alla dem som bor där.
Vad händer?
Ingenting.
USA upprätthöll ordningen i årtionden och även Sverige var där och hjälpte till. I slutändan var resultatet enbart att extremisterna väntade ut sin tid.
På fem år lyckades de förstöra allt som fanns.
De har lyckats backa utvecklingen i decennium och vänsterrörelsen i Sverige anser inte att det är värt någon uppmärksamhet, samtidigt som man kan demonstrera mot folkvalda politiker i andra länder.
Anser de då att denna diktatur är ok?
Allt annat de tycker är fel skriker de nämligen högljutt om.
En tanke till alla kvinnor och barn som förtrycks av dessa extremister med någon form av extrem religiös tro som handlar om förtryck.
