söndag 14 juli 2013

Det där med bilkörning.

Jag vet att det är jag som har problem med väldigt mycket saker. Mitt temperament är en av sakerna som ofta ställer till det på olika sätt. Jag älskar att köra bil och har gjort sedan jag började övningsköra för (hjälp!) fjorton år sedan. Min kära far har samma temperament som mig och det var honom och min mamma jag övningskörde med. Det var dubbla budskap från början men vissa saker var väldigt klara: Var inte i vägen för någon annan, sköt dig själv och följ trafiken.

Jag var inte gammal när jag kunde varenda sorts svordom med prefix och jag vet med mig själv att jag är exakt likadan själv idag. Jag har världens tålamod med barn och ungdomar. De får hetsa väldigt länge för att få en större reaktion men sitter jag i bilen finns det inget tålamod alls.
kungsbacka.se
Bland det värsta jag vet är när någon bromsar för att den bakom, enligt dem, antingen ligger för nära eller kommer för fort. I mina ögon är det så dumt så jag finner inga ord. Jag fick lära mig att kommer någon fort bakom dig så flytta dig. Du vet inte anledningen till varför någon har bråttom och även om de inte har någon anledning så är det inte ditt problem. Håll bilen till vägkanten så kommer den som vill om. Inga problem. Jag flyttar mig alltid om någon kommer fortare än vad jag kör. Jag vinner ingenting på att inte samarbeta. Jag slipper den som ligger bakom och den slipper mig. Den som bromsar får ju vara medveten om att den bakom kanske inte hinner uppfatta det. Jag hade inte vågat utsätta mig för risken av att få en annan bil krockad mot min. Det är min nacke och rygg som hade rykt, inte deras.

Nu på sommaren är det värst. Jag kör i princip alltid i väldigt god tid för jag hatar att vara sen till något men det hjälper inte när varenda turistande sommargäst ligger minst trettio kilometer för sakta för att titta på havet, (vad är så fantastiskt med det? Vi tittar på det varje dag och det är iskallt att bada i.) stranden (det är bara sand samlat på samma ställe vid vattnet som drar till sig sommargäster. Det har dessutom en förmåga att följa med hem.) skogen (som vi också ser varje dag) och alla små pittoreska hus som ligger i våra gulliga fiskelägen. Parkera då och ta en promenad istället så får ni verkligen uppleva det ni sökt! Ät på en restaurang, ta en glass och gynna krögaren och kommunen!

Alla de som ligger på mittstrecket; Er bil är inte så bred att ni trillar av vägen om ni flyttar er lite.
Alla ni som ligger kvar i filen fast ni ska svänga: "Var inte i vägen för någon annan", väj! Var lite flexibel.
Ni som alltid kryper fram med ert fordon: När ni har en lång kö efter er är det inte för att de bakom tycker naturen är så fantastisk. Gasa eller flytta er!
Ni som inte blinkar: Det är inte jobbigt att visa vart man ska.
Rondellkörning: Du behöver bara blinka ut ur rondellen men blinka hellre för mycket än inte alls. Särskilt när någon väntar.

Svenssonpoliser är dessutom det jobbigaste som finns. En svenssonpolis är en person som med all sannolikhet tycker att den gör något för samhället och gladeligen hade blivit en trafikpolis. Svenssonpolisen bromsar när någon kommer för nära, gasar när någon försöker köra om för att sen sätta helljuset i nacken på den som kommer om och hytta med näven och gasa efter för att tillrättavisa att den som körde om gör fel. Suck.

Barnen har fått mig att köra långsammare och tänka ännu mer före än vad jag redan gjorde. Nackdelen med en ny bil är att det inte går att känna hur fort det egentligen går. Det har hänt mer än en gång att man tittar ner och tänker "Oj" för att sen släppa gasen.
Nackdelen/fördelen med en ny bil är dessutom att den piper väldigt högt när den kommer för nära någonting. Bra när man ska parkera men inte när man ska köra om.
Jag gör mitt bästa för att inte skapa kö bakom mig eller ställa till med någonting i trafiken. Jag har fått några fortkörningsböter men det drabbar min plånbok och ingen annans. Sköt dig själv i trafiken och försökt bli samspelt med de andra så tror jag att väldigt mycket frustration för många människor hade försvunnit.