De arbetar i en lokal där reportern hänvisas till munskydd trots att han ska vara där i en timme.
Barnen bor där nästan men har inga skydd.
Ljudvolymen där gör dem garanterat döva i längden.
Trots det är inte det, enligt mig, det värsta som kan hända ett barn för hur hemskt det än är så finns det grader i helvetet. Barnarbete är trots allt att föredra framför barnprostitution vilket många gånger är alternativet i många länder.
 |
| svt.se |
Jag är helt emot barnarbete, för att inte tala om barnprostitution men världen är en märklig plats.
De barn som knyter mattor, svarvar metall som i detta fallet eller jobbar med andra saker som vi i väst många gånger utnyttjar har åtminstone sin kropp.
Förhoppningsvis slipper de sälja den.
Pojken i filmen har gått ett år i skolan men behöver sedan försörja sin familj.
Så här såg Sverige ut för många år sedan och det är svårt att förstå många gånger.
Barnarbete förbjöds inte förrän 1833 och då gällde det bara barn under nio år. Fram på 1950-talet arbetade fortfarande många från det att de fyllde tretton år och slutade i folkskolan men tiderna har förändrats.
Det jag inte kan förstå är hur det kan vara så svårt för alla oss länder i väst, som faktiskt vet hur man kommer ifrån detta, att hjälpa dem som ännu i förstått eller förändrat sina system så att det fungerar.
Mexico har infört bidrag för skolgång då familjen ofta behöver inkomsten från barnen och detta har hjälpt. Bidragen för flickor som går i skolan är högre än pojkarna då traditionerna säger att det enbart är pojkar som ska studera.
Vi har varit där.
Det gör ont att se hur dessa små barn har det.
Ont att veta att det går att förändra om världen bara vill men att deras tid fortfarande inte har kommit dit hän. Skulle alla barn som arbetar sluta med detta och istället gått i skolan skulle världen kunna förändras relativt snabbt men det händer tyvärr inte.
Barn svälter ihjäl, arbetar, prostitueras eller gifts bort.
Barn har i många länder inget egenvärde och i Sverige klagar man många gånger på att julklapparna var fel, maten var inte tillräckligt god och veckopengen är för låg.
Min önskan är att regeringen och riksdagen tillsammans kunde förändra detta.
Vi pratar om FNs barnkonvention och om barnets bästa men det är fina ord som inte används ens här när de behövs. Detta är min drivkraft och har alltid varit.
Vi skryter om att vi går i bräschen med plastpåsar och källsortering men trots det vågar vi inte sätta krav på att barn i dessa länder ska få ett värdigt liv och det är enligt mig bedrövligt.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/10-arige-shagor-jobbar-sex-dagar-i-veckan
