Föregångare!

Målet är att cancern ska bort!
Mål kanske inte alltid är så realistiska med tanke på hur vården ser ut för övrigt, men det är en bit på vägen. Blekinge kommer nu som första region i Sverige att börja vaccinera pojkar för HPV-virus.

HPV-virus är en form av cancer som är sexuellt överförbar.
Tjejer vaccineras redan och beslutet att även vaccinera pojkar ses nu av hela Sverige.
Min uppfattning är att det på sikt kommer införas i hela landet.

svt.se

Detta visar dock två problem som jag ser det.
Det ena är att sådant här inte sker via staten.
Det blir ett problem då barn, beroende på var de bor, inte får samma vaccin.
Detta borde vara en statlig fråga som täckte alla landsting och regioner och därmed också gav en jämlik vård. I dagsläget blir det som amerikanska delstater som bestämmer sina egna lagar.
Jag tycker att detta beslut borde kommit från högre ort.

Det andra problemet är hela vårt sjuksystem som bygger på att man har blivit sjuk, istället för att man ska vara frisk. I exempelvis Singapore gör man en årlig kontroll av allting.
Den årliga kontrollen gör nämligen att man hittar förändringar tidigt och därmed går kostnaderna ner för behandlingen.
Det stora problemet är nämligen att vi inte söker vård förrän vi redan är sjuka.
När vi redan är sjuka går det inte att göra en röntgen för att jämföra med hur det var innan utan man får bara de nya bilderna att titta på.
Detta försvårar väldigt mycket.

Mitt drömscenario innebär att vi alla skulle gå på en årlig kontroll där allt i kroppen testades. En hel röntgen, prover och tester. Detta hade garanterat lugnat väldigt många och utöver det hade vi hittat sjukdomar i ett förlopp där de är betydligt billigare att behandla.

HPV-viruset för pojkar är ett litet men korrekt steg i rätt riktning.
Heja Blekinge!

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/hpv-i-blekinge
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/detta-ar-hpv
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/blekinge-forst-i-sverige-med-hpv-vaccin-for-pojkar

För allas framtid?

Plast kommer förbjudas om två år.
Engångsplast.
För mig spelar det ingen roll för jag tror att det kommer bli mer pappmuggar och pappsugrör istället.
Engångsartiklarna kommer alltså finnas kvar men i ett annat material.

svt.se

Min stora fråga står till just fokuset på EU och plast.
Det är jättebra att vi ska vara i topp, tänka på vår planet och fungera för hela världen.
Problemet blir att övriga världen inte bryr sig.

Plast finns i princip allting.
Som jag ser det är det inte så att själva plasten är problemet om man bara återanvänder den.
Där har vi problemet.
Stora delar av världen väljer att inte sortera och återanvända plasten.
Den slängs istället i havet.

Man beskriver att det skapas plastkontinenter i havet och detta på fem punkter i haven.
Forskning säger också att plasten i våra hav kommer från tio större floder i världen.
Åtta av dem i Asien och två av dem i Afrika.
De står för över 90% av nedskräpningen.

hsr.se

Asien och Afrika.
Stora plastkontinenter som samtliga befinner sig långt ifrån EU.

Självklart ska vi göra det vi kan för att det ska fungera men samtidigt är det så att Eu, och framförallt Sverige i detta, är väldigt litet.

Europa och EU kan inte vara hela världens dåliga samvete. Visst. Nu slutar vi med plast. Resten av världen då?

Ungdomar kan skippa skolan och protestera hur mycket de vill. Man kan förbjuda och säga att saker inte är bra. Det spelar ingen roll i resten av världen när många människors stora problem är att få mat på bordet varje dag.
Någonstans måste man då sätta ribban.
Det är lätt att sitta och protestera en dag i veckan när någon annan ordnar skolgång, mat och tak över huvudet. Det är ingen självklarhet för alla människor på jorden.
Ska de då lägga fokus på att inte använda plast?
När de inte får mat varje dag?

För mig är detta absurt.
Vi kan inte vara hela världens dåliga samvete på allt.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-forbjuder-engangsplast
https://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap/plast-ett-stort-problem-i-vara-hav
https://www.nordiskbioplastforening.se/nastan-allt-plastavfall-haven-kommer-fran-tio-storre-floder/

Ett liv.

Sedan jag var liten har jag önskat mig en stor familj.
Hur har aldrig spelat någon roll och för mig finns det inga halvor eller plast.
Relationen till ett barn är viktigare än vad något kallas.
Jag tänkte länge adoptera men när det visade sig att det redan var för sent och sen insåg vilka summor, vilken oro och vilken tid det skulle ta, så orkade jag inte.
Vi fick gå den långa vägen och det tog nästan fyra år med provrörsbefruktning innan den äldsta flickan kom. Jag har dock aldrig ångrat mig en sekund och önskar än idag en större familj.
Mitt bekymmer är att jag börjar komma upp i ålder och att huset har nått sin begränsning.

svt.se

En familj är vad man bestämmer är en familj.
Jag tror inte att blod är tjockare än vatten och har aldrig gjort.
Min familj består av dels familj genom blodet, men även genom människor som betyder oerhört mycket för mig.

Barn står över allt annat.
Det finns inte i min värld att jag någonsin skulle skada något och för mig finns det barn som behöver mer än andra. Det finns barn som inte mår bra i sitt biologiska hem och därmed behöver bo någon annanstans. Det är då systemet ska gå in och fungera.

Ett familjehem som var utdömt fick dock ta emot barn.
Det är alltså ett hem som har blivit underkänt att ta emot andras barn då det inte anses lämpligt av olika skäl. Trots det placerades barn där.
Dessutom i en längre tid.
Vad gör det med dessa barn?
Jo, det skapar barn som alltid kommer att ha svårt med tilliten.
De som är mest utsatta hamnar åter igen i en hemsk situation.

Dessa fel får aldrig begås.
Det får aldrig hända att barn hamnar i kläm eller att systemet inte är rätt för dem.
Barnperspektivet måste nämligen alltid stå överst för hur kommunen än gör så kommer de aldrig kunna kompensera dem för vad de har varit med om.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7181066
Barn sattes i utdömt familjehem - trots polisens varningar

Släpp monopolet fritt..

Forskning i all ära men för en gångs skull håller jag med.
Detta var en av de frågor som engagerade mig för så länge sedan och nu säger forskningen att allt jag strävade efter för femton år sedan, det borde ha fallit in.

svt.se

Jag känner mig som Kalle i Kalle och Hobbe eller Snurran i Snurranböckerna:
Precis så.
De skulle bara ha förstått!
Jag stod till förfogande men ingen behövde min åsikt och mitt tänk.
För mig är det uppenbart varje gång jag ser eller besvärar någon annan med mitt tänk. Monopolet som finns på Systembolaget borde bort.

Det är lätt att tycka och tänka något när det inte finns några rön på något håll men den forskning som nu är aktuell är det för att människor ska få veta vad som är rätt.

Att göra förändringar är inget som någon hurrar över och många gånger får man vänja sig över att allt inte är som det brukar vara. Det är ju också så att det ofta är förändringarna som startar tanken om att bli bättre eller göra om ännu mer.

Forskning visar att svenskar inte dricker mindre trots att vi har vårt alkoholmonopol.
Vi skulle alltså kunna skippa det för att sedan, studera mönstret som blir.
Studien visar att alkohol i olika former borde säljas fritt i affärerna.

Jag tycker att vi ska följa denna rapport och se över formen för Systembolaget.
Det kanske ska bli en affär som säljer specialsorter inom alkoholen - och det övriga, allt det "vanliga", kan säljas i kiosken eller i mataffären.
Enligt rapporten hade det varit ok.

Enligt mig ska vi lita på varje enskild person.
Alla får ta sitt eget ansvar.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7183997
Alkoholmonopolet får inte svenskarna att dricka mindre

Älska mig för den jag är..

Jag är redan bölig av mig så jag brukar undvika program där risken finns att jag blir ledsen.
Det är rätt omöjligt.
Jag gillar dessutom att se dokumentärer så det blir självklart att även se dokumentären om Josefin Nilsson. Mitt första minne av henne och Ainbusk är Lassie.
Jag kan fortfarande texten utantill.

svt.se

Dokumentären är väl värd att se och jag tycker att det är ok att skriva om den och det hon utsattes för. Jag är emot den metoo-rörelse som utvecklades i Sverige då jag inte anser att man kan döma någon ohörd. Anledningen att jag skriver är dock att hennes förövare blev dömd.
Han blev dömd för misshandel och även om det brottet i grunden är sonat, så måste han ändå står för det han har gjort.
Det blir ingen mediabödel för domen har redan fallit.
Han var skyldig till att ha trakasserat och misshandlat Josefin.
Så pass mycket att det i förlängningen ledde till hennes död.

Det mest skrämmande i hela denna dokumentär är det faktum att mannen i fråga klarat sig undan rampljuset för det han gjorde och han har, om jag förstår skvallret rätt, gjort exakt likadant mot andra flickvänner. En man som inte förstår värdet av en annan människas liv.

En tanke dras även till hur många det faktiskt är som fortfarande inte säger något men som yvigt svänger sig med att man ska vara både feminist och pro för att kvinnor kan!
Tänk om det är så att en kvinnans upplevelse av en man, kan förstöra framtida samarbeten med en hel organisation. Sägs något?
Nej, locket läggs på och man tar smällen.
Efter hand visar det sig att massvis med kvinnor har blivit utsatta men man valde ändå att vara tyst när det begav sig. Ingen sa någonting.

Jag anser att det inte behövs några kampanjer av något slag.
Det behövs civilkurage och människor som ställer upp för andra utan att begära något tillbaka.
Av alla de människor som Josefin hade runt sig så försökte många men de flesta var tysta.
Hennes ene pojkvän efteråt försökte berätta för mediavärlden vad som hände och varnade för mannen som utsatte henne. Det hjälpte inte för ingen brydde sig.

Människor behöver börja bry sig utan att för den delen försöka få någon egen vinning i det.
Man behöver bli lite mänsklig.
Det är lättare att kommentera utseenden, kläder eller något annat meningslöst.
Saker som inte är viktiga ges betydelse och värdet en människa har i sig själv kommer i skymundan.
Jag kör denna veckan lite tema i skolan genom min egen klädsel och det är något alla borde fundera över. Bemöter jag andra utifrån vilka de är, tomma blad eller utefter vad du ser?

Man behöver lära sig att älska alla för den just de är.

https://www.svtplay.se/video/21549186/josefin-nilsson-alska-mig-for-den-jag-ar
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/starka-reaktioner-efter-dokumentar-om-sangerskan-josefin-nilsson

Men tyvärr bryr sig inte världen om det.

Omar är från Syrien och har nu valt att göra något drastiskt:
Han har anmält Assad.
Han har anmält Syriens president för de brott hans regim har utsatt Omar för.

svt.se

Omar Alshogre var sjutton år när den styrande regimen tog honom.
Det framgår inte vad han har gjort men oavsett så kan det inte ha varit så hemskt att han förtjänade den bestraffning han fick.
Han hamnade i Syriens motsvarighet till Bangkok Hilton; Saydnayafängelset.
Även kallat för det mänskliga slakteriet.
Han överlevde i tre år och kom ut för att hans släktingar mutade fängelset att släppa honom.

Det lärs ut så mycket om världskrigen, lite om kommunismens frammarsch och media pratar ständigt om USA och Trump. Omars historia hoppas jag får spridning för det är inte lätt att gå emot en mördare som är legitimerad av stora delar av omvärlden då det rent krasst är så att ingen bryr sig.

I intervjun säger Omar själv att fokus har lagts på IS.
Assad bryr man sig inte om fast att han är värre och Omars uppfattning är att det handlar om att IS hotar övriga världen också, inte bara Syrien, och jag tror att han har rätt.
Fokus hamnar på övriga länders säkerhet för alla håller alltid sig själv närmst.

Boko Haram, Al Nusra-fronten, IS.
Orsak, verkan och konsekvens.
Någonstans måste människor vakna och ställa sig den svåra frågan varför dessa grupper uppkommer. Omar själv beskriver hur mycket värre Assad är än IS.
IS utplånas men Assad är kvar.
Han sitter kvar på tronen helt orubbad trots allt han har ställt till med.

Det pratas så mycket om alla människors lika värde men värdet betyder ingenting när man bor i ett land med en diktator som styr landet och skyddar dem som håller med.
Jag hoppas fler får upp ögonen över vad som är det reella bekymret.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/omar-torterades-i-syriskt-fangelse-soker-upprattelse
http://emiliepilthammar.blogspot.com/2019/03/att-forsta-varfor.html
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/omar-overlevde-fangelset-i-syrien-som-kallas-ett-manskligt-slakteri

Bonnaförnuft.

Upp med mobilen och filma!
Kompisarna eller släkten kanske vill se?

Kommer jag körandes och det har hänt en olycka tittar jag på det andra hållet.
Jag vill inte se förödelsen och absolut inte om det har hänt någon något.
Varför skulle jag intressera mig för att se andra människors olycka?

svt.se

Tyvärr tänker många på ett annat sätt och jag skriver ordet tyvärr då jag anser att de som inte tänker som jag, gör fel i detta.
Polis och olika anställda inom räddningsyrken vittnar ständigt om att människor filmar dem i sitt arbete. Inte nog med det så ställer de sig i vägen och vägrar flytta sig när personalen behöver komma fram. Hur tänker man egentligen då?
Vad är viktigast?
Att personen i fråga får hjälp eller att någon som inte kan hjälpa till alls får se allting?

Min uppfattning är att det finns två saker som har gjort samhället såhär.
Dels möjligheten att filma på ett enkelt sätt och dels att det flyttat många människor till Sverige med ett helt annat tänk om integritet.

Jag har varit så mycket i Spanien och sett beteendet som fanns där redan då fast utan att filma. Den ene gången var det en svensk man som drunknade och människor stod som gamar runt honom. Ingen hjälpte till, ingen gjorde någonting och alla stod så långt fram de kunde för att se.
Alla var i vägen.
Ett så märkligt beteende.

Poliserna gjorde enligt mig helt rätt och enligt mig borde de få betydligt fler och större befogenheter.
Tänk om det var min eller din släkting/vän som låg där skadad.
Som plötsligt ska synas på nätet eller i chattar hos människor de inte känner.
Människor som bara utnyttjar deras olycka.

Det kunde förts in i lagstiftningen.
Förbjud människor från att filma.
Du får inte ens lägga upp en bild på någon utan deras medgivande så man kan ju undra varför man ens tänker tanken på att filma.
En sjuk värld med stor brist på bonnaförnuft.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/filmade-dodsolycka-anmalda-av-polisen
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/it-juristen-ifragasatter-polisens-agerande-vid-lastbilsolyckan-vid-fruangen

Apotek och flygplatser.

Hänsyn till andra människor är inte alltid det som prioriteras högst.
Jag är överkänslig mot dofter och har alltid varit.
Stark parfym och framför allt rakvatten är helt förödande för migränen startar direkt.
Vissa dofter är värre än andra och ofta är det privatpersoner som inte själv förstår att de bokstavligt talat stinker.
Många äldre damer har svårt att förstå att deras dyra parfym inte är fantastiskt på något sätt.
Den är tung och liknas av mig med en kickspark i pannan.

svt.se

Det finns två ställen som alltid är värre än alla andra.
Flygplatsen är nummer ett.
Ofta byggs det så att man måste gå igenom parfymavdelningen för att nå gaterna.
Jag har alltid fått ta upp min scarfs för att agera munskydd då odörerna är helt förödande.
Den andra platsen är apoteken när det finns prover av något slag.
Utöver detta finns samma form av avdelning i många affärer och i de stora färjorna när man ska någonstans.

För mig borde det vara en självklarhet att åtminstone apoteket var helt doftfritt. Ett ställe för medicin och produkter som du måste ha då du är sjuk, produkter som är utöver det vanliga.
Hur kan man ens utsätta dem som är nötallergiker för detta bekymmer!?

Parfym är enligt mig en gissel.
Duschar man varje dag och sköter sig så behövs inte varken parfym eller rakvatten.
Då finns det ändå både shampo och tvål som har en oerhört stark parfymdoft så fast att personen i fråga inte använder parfym så luktar de som om de hade det på sig ändå.

Många möten jag går på så skrivs det ut att ingen ska ha parfym på sig men trots det så använder människor det i en oerhörd mängd vilket jag tycker är oerhört oförskämt.
Att visa hänsyn är inte svårt utan borde vara en självklarhet.

För mig är det obegripligt att flygplatser och apotek kan få ha tester som doftar,

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/allergiker-och-doftoverkansliga-utestangs-fran-apoteken

"Ett historiskt misstag".

KD öppnar dörren för SD.
Busch Thor säger att deras grupp tagit beslut om att man kan samtala med, förhandla och göra upp med alla partier och då även Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Om det behövs.
Det var det bästa politiska beslut jag hört på länge och jag kan bara beklaga att det inte kom från mitt parti.

svt.se

Senast häromdagen var jag med i en intervju kring just denna frågan.
Varför ser många i södra Sverige annorlunda på Sverigedemokraterna än i övriga landet?
För mig handlar det i grund och botten om människors lika värde.
Varför skulle jag behandla någon annorlunda?
I samma intervju berättade jag att jag utan bekymmer skulle kunna samarbeta med just vänsterpartiet i vissa frågor och att det då för mig är personbundet.
Kommunens vänsterpartister är över lag oerhört trevliga och att tillsammans diskutera något ämne är inte främmande för mig.

En annan grundläggande pelare är att jag inte kan veta hur någon annan är om jag inte samtalar med den personen. Jag kan anta och tro, men inte veta.

I södra Sverige har SD varit ett inslag länge och just i Sölvesborg har de funnits representerade i fullmäktige sedan 1998. Det är under 21 års tid.
Inte ens den mest långtjurige kan ignorera någon så länge.

Att inte vara överens inom vissa frågor är inte heller det något märkligt utan är helt naturligt för dem som träffar varandra ofta. Att vara överens innebär inte per automatik att man kan allt om varandra eller att man håller med varandra, utan snarare att man ger båda parter en chans på ett annat sätt.

Lööf kommenterar Busch Thors uttalande som ett historiskt misstag.
Tänk, det är vad jag tänker om hennes beslut kring januariöverenskommelsen.
Ett beslut som förstörde Sverige i ytterligare fyra år.

Stå på dig Ebba!
Du gör helt rätt.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-thor-rycker-av-sd-plastret

Lite pondus i SKL.

Att fastna i ett spår är farligt när spåret i sig inte leder framåt.
Jag trodde aldrig att jag skulle skriva det men heja SKL!

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har kommit fram till att man ska utreda om det ska vara lagligt med narkotika eller inte.

svt.se

Anledningen är att det beslut som ligger i dag är trettio år gammalt och glädjande så har de även noterat att det inte hjälper. Antalet personer som dör på grund av narkotika minskar inte från år till år utan tvärtom. Antalet människor som dör ökar.
SKL betonar att de inte tar ställning till hur det ska se ut i framtiden, utan att de vill att det ska ses över. Jag jublar!
I över tio års tid har jag jagat om detta!
Jag har följt Portugal och deras modell noga och anser att den går att implementeras överallt.

Det unika med Portugal är att man har vänt tänkandet kring den som är beroende. Man har gått från att straffa till att vårda vilket i sin tur har hjälpt åtskilliga människor, minskat antalet som har dött och med rätta satt fokus på hur bra eller inte bra förbuden är.
SKL tror att Norges omsvängning i frågan har gjort tänket mindre tabu i Sverige.

Det kommer alltid finnas människor som ställer sig negativa till förändringar men jag anser att alla sunt tänkande människor måste förstå, att när vi har den höga dödlighet vi har i Sverige, då måste något förändras. Vi måste tänka om och tänka nytt.
Vi måste förändra synen på människor med denna problematik och ge dem vård istället för straff.

Jag har aktivt gjort det jag har kunnat under flera års tid för att förändra tänket kring denna fråga men det är många gånger som att slå huvudet i en vägg. Till och med människor inom vården vägrar se att en förändring är nödvändig för att vi ska rädda liv.

Jag anser att Portugals metod är bra och hoppas på att den utredning som SKL nu initierar ska bli grunden för det förändrade tänket i vårt land.
Vi ska hjälpa den med bekymmer, inte straffa dem.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skl-utred-om-det-ska-vara-lagligt-att-anvanda-narkotika

Hur du än gör så gör du fel.

Ironiskt, naivt eller bara uppgivet.
Enligt mig så är det alltid bäst att vara lagom.
Väldigt svenskt kanske men lagom är för mig det bästa.

svt.se

Du ska motionera lagom.
Äta lagom.
Äta lite av allt men inte överdriva någonting.
Precis så.

Många är det som lever i en bokstavskombination satt av dem som säger sig veta bäst hur alla andras hälsa ska vara. Bokstäver som visar hur man lever "rätt".
Inga kolhydrater, inget fett, inga..
Hur du än gör kommer det aldrig bli bra.
Ta bort brödet!
Ät frukt!

Forskning visar nu att den som dricker mycket sött i olika former finns i en riskform.
MEN, inte bara dem.
Störst riskgrupp för förstörda tänder är ungdomar som lever hälsosamt.
De äter nämligen nyttigt, men då det de äter innehåller mycket syra så fräter det sönder tänderna.

Vad blir då kontentan av detta?
Jo, för mig är det samma som alltid.
Lev så att du mår bra men håll dig inom lagom.
Mår du bra av att springa så gör det.
Ät vad du känner är bra!
För mig blir det dock fel att jaga så frenetiskt över att leva på ett visst sätt att alla andras vetskap om det är viktigare än hur du verkligen lever.

Jag äter allt och rör mig lagom.
Jag kan glömma att äta längre tider och har alltid gjort.
Jag är inte jättestor men kunde varit mindre.
Jag mår dock bra och har inga planer på att förändra mina levnadsvanor alls.
Jag hoppas att alla andra gjorde likadant.
Forskningen kommer uppenbarligen med rön hela tiden och ibland kan de bli rätt motsägelsefulla.

Du har ett liv, lev det så att du själv mår bra och utan att skada andra.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fratskador-pa-tander-okar-bland-unga-halsosamma-personer-kan-vara-i-riskgruppen

Att förstå varför.

IS har blivit hela världen hatobjekt.
Märkligast enligt mig, är att människor från andra områden än just Syrien tog sig dit och började engagera sig. Att IS dök upp, det förstår jag dock.
Min rädsla nu är mångas totala okunskap om varför för det enda som kommer ske utan andras inverkan, är att det i det dolda kommer skapas någon form av nytt kalifat.

svt.se

Jag älskar historia och religion.
Någonstans är det förmodligen min pappas fel då han ständigt tjatade om detta.
Jag var dock inte gammal när mitt favoritprogram var Hermans historia och då främst avsnittet om Axel von Fersen. Hans förälskelse till Marie Antoinette och deras tragiska öde gäckade mig i många år. Jag tycker fortfarande att det är intressant trots min totala ångest över allt tragiskt.

IS.
Den stora frågan alla måste ställa sig då är varför de ens kom till.
Den som kan historien vet och den vet också att anledningen fortfarande är in full action:
Assad. Bashar al Assad.
Syriens president och diktator.
Han tog över ledarskapet av sin far och är uppskattad enligt många, men desto mer fruktad av andra.
Han är anledningen till att IS växte sig starka.
Har någon gjort något åt Assad?
Nej.

Jag har för vana att ställa mycket frågor till människor jag träffar.
En av frågorna till människor från Syrien är just om Assad.
Svaren jag får är många gånger riktigt obehagliga.
Många hade inte svarat om de inte visste att de var i Sverige och ändå känner de sig inte säkra.
Berättelser om förföljelse, bestraffningar och utmätningar för att man inte följer presidentens order.
En diktator som styr landet som det passar honom bäst.

Det stackars syriska folket fick först stå ut med Assad och det han ställde till, för att sedan drabbas av en av världens värsta terrorgrupper som startade på grund av det människor utsattes för av just Assad.
Hur tror man då problemet kan vara löst när anledningen till problemet fortfarande finns kvar?

Enligt mig ska presidenten avsättas och en ny era som tänker sunt ska tillsättas.
Annars ser jag ett tillfälligt lugn framför mig, och det kommer sluta med mer terror och grupper som vill förändra styrningen i landet. Grupper som kommer ta till våld för att avsätta Assad.
Flytta Assad innan detta sker.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svar-undernarda-spadbarnen-som-fotts-in-i-terrorgruppen-is-har-far-de-hjalp

Misslyckad och lycklig.

Lunds universitet, Chalmers eller KTH.
Det finns saker som sägs ge status och för många är det säkert väldigt viktigt.
För mig har det aldrig varit det.

sr.se

En rapport visar att cirka 60% flyttar från landsbygden till staden för att förverkliga sig själv.
Många av dem som inte flyttar stannar kvar och känner sig misslyckade.
En anledning gissas vara att man inte känner sig som en del av något.
Jag anser att man är sin egen lyckas smed.

Jag började jobba väldigt tidigt och samtidigt som jag pluggade.
När det var dags för gymnasiet var jag redan klar med vad jag skulle göra.
Jag skulle gå det program som hade högst sannolikhet till ett fast jobb och tvånget var att utbildningen fanns på Kristianstad Högskola eller Blekinge Tekniska Högskola.
Flytta ville jag nämligen inte.

Många tänker tvärtom.
De rannsakar sig själv och känner efter.
Vad vill jag bli?
Drömyrket väljs därefter. Många gånger med vetskap om att det inte är ett bristyrke.
För mig var det, och är fortfarande, obegripligt.
Jag anser nämligen att just lyckan, den väljer man.
Vad man trivs med, det väljer man.
Jag har i princip alltid trivts vad jag än har arbetat med eller gjort.
Vem skulle jag vara att gnälla?

Jag blev lärare.
Det fanns på högskola i grannstaden och jag kunde bo kvar hemma hos mina föräldrar.
Jag slapp därmed studielånen och kunde istället spara ihop till en rätt bra buffert som jag sedan kunde köpa hus för. Jag köpte hus ungefär femtio meter ifrån mina föräldrar.
Det är ett hus mellan oss.
Många säger att man ska klippa navelsträngen men jag menar att det inte behövs för vi har så mycket nytta av varandra. För att inte tala om att barnen får en bra relation till dem.

Må dåligt för att jag inte flyttade till staden?
Nej.
Känner jag mig misslyckad?
Nej.
Min uppfattning är mer att det är synd om alla dem som flyttade.
Livet blev varken häftigare eller bättre för att man valde en storstad att spendera sina bästa år i.
Jag har Köpenhamn två timmar bort.
Malmö på en och en halv.
Kristianstad på en halv.
Det är fullt tillräckligt med stora städer och jag är nog urtypen på att alla undersökningar inte stämmer.
Jag älskar landsbygden och hade mått psykiskt dåligt av att bo där det var människor hela tiden.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=7173837
Unga som bor kvar på hemorten känner sig misslyckade

I Sverige är det skolplikt.

Det är lätt att ställa saker emot varandra.
Jag är ju som bekant lärare och just nu är de flesta skolor i ett intensivt arbete med de nationella proven. Tanken med dem är att de just är nationella.
Alla ska göra dem.

svt.se

Elever är ständigt lediga.
Är det inte semestrar av diverse slag så är de sjuka.
Influensan kan slå hårt och jag har varit med om att en tredjedel av klassen är borta.
Det är inte jättevanligt men det händer.

När barn blir lite äldre får de ledigt för politiskt engagemang.
Det är egentligen inte konstigt utan något som är godkänt då vi behöver ungdomar som engagerar sig. Jag utnyttjade själv det för många år sedan.
Att demonstrera är dock inte samma sak.
Det må vara ett ställningstagande men det är inte ett sätt att förändra på riktigt.
Förändra på riktigt, det gör man bara genom att välja ett parti och gå på deras devis.
Miljöpartiet har säkert en plats ledig och flickan som kallas för kvinna, i en värld där vuxna män kallas för ensamkommande barn, får garanterat den platsen.

Det absurda i situationen är att dessa barn protesterar mot något de inte kan göra något år.
Sverige är inte bekymret i miljödebatten.
Vi är ett land med oerhört höga krav och ett bra tänk i dessa frågor.
Att en av Sveriges mest uttalat negativa personer till förändringar, har en dotter, som sedan inte klarar detta är inte förvånande. Alla de som tror att det är denna flickans engagemang som bryter is, tror enligt mig fel.

Det finns ett sätt att bryta utanförskap, att tänka rätt och forska.
Det är genom att gå i skolan.
Det går att skandera ut sitt missnöje över hela världen men det hjälper inte när inte grundtänket finns. Vill man förändra något ska det ske via skolan och politiken.

I tider med nationella prov, skolplikt och ungdomar som hellre sitter med sin mobil än söker arbete (grovt generaliserande, jag vet) så tycker jag att detta är förkastligt.
Jag såg en bild med en lärare som skulle ge alla som varit borta en "miljökvarsittning".
Jag blir så lycklig att det finns lärare som inte fastnar i ett meningslöst tänk kring dessa.

Vill du göra skillnad?
Gå i skolan och engagera dig sedan politiskt.
Demonstrera det gör främst de som egentligen vill ha allt och vill att det ska fördelas solidariskt, så länge som någon annan arbetar in det.
Gå i skolan!

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/klimatdemonstration-med-skolungdomar-i-centrala-stockholm
https://www.svt.se/nyheter/greta-thunberg-nominerad-till-nobels-fredspris-1
https://www.svt.se/nyheter/elever-klimatstrejkar-over-hela-varlden

72 timmar.

Magsjukan och influensan drar runt överallt i landet.
Värst drabbade blir de som är lite äldre och sedan barnen.
Främst de yngre barnen.
Dagis/förskolor drabbas oerhört tufft och det drar i omgångar flera varv.

svt.se

Min familj är inte skonad och i januari var mina barn sammanlagt tre dagar på dagis.
Resten var de sjuka. Det ställer till det en hel del men jag skulle aldrig någonsin chansa på att lämna av dem i onödan. Vi håller dem hellre hemma en dag längre än en för lite.
Allt för att slippa få det att dra runt.
Påtagligt med såhär många barn är även att de är väldigt olika.
De är oerhört olika på alla sätt men just sjukdomsmässigt så är det ett av barnen som "vinner" över alla andra. Den ena dottern fick kräksjukan tre gånger sist.
Sjuk. Hemma en vecka.
Sjuk. Hemma en vecka till.
Sjuk.
Helt hopplöst.
Det slutar med att jag får sprita alla dörrkarmar, handtag, lysknappar.. rubbet.

Jag har dock aldrig någonsin känt att jag vill chansa med det som betyder mest i hela världen för mig. Barnen är mitt allt. Vårt allt.
Jag skulle aldrig lämna dem om jag kände att de egentligen borde vara hemma.
Om jag minns rätt var det i Göteborg som man införde 72 timmar vid all form av magsjuka.
Barnen skulle alltså vara hemma 72 timmar efter sista symptomet.
Både barn och vuxna blev friskare med detta.
Sjukdomarna kunde ju inte snurra runt längre.

Jag önskar att alla föräldrar valde att spendera den där extra dagen med barnen.
Den där lilla extra dagen som i längden sparar samhället mycket pengar och som för barnen kan bli den där dagen med lite guldkant.
Ensamtid med föräldrarna.
Något alla barn borde få betydligt mer av.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forskolornas-kritik-magsjuka-barn-kommer-tillbaka-for-tidigt