Den där känslan när det knyter sig i hela magen och luften bara tar slut.
Jag känner inte ens dem som satt i bilen men hela mitt väsen reagerar på hur sjukt tragiskt det är.
Fyra ungdomar är redan konstaterade döda.
Fyra sextonåringar som skulle sluta skolan om två veckor.
Två ligger på intensiven med svåra skador.
Det är nu många besserwissrar gör sig hörbara.
Man får faktiskt inte vara sex personer i en vanlig bil!
Hade de bälte?
Hur fort körde de?
Var den som körde full?
Kommentarerna som flödar in på exempelvis Flashback är inte nådiga.
Hela nätet är fullt av perfekta människor som aldrig någonsin har gjort fel.
Bilen har med all sannolikhet gått fort och nej, man får inte vara sex personer i en vanlig bil men jag tror inte att någon på fullt allvar tror att någon gör såhär med mening.
Det är en olycka och jag tror inte någon har tvingats in i bilen.
Som förare är du alltid ansvarig, men för mig gäller det att vara ödmjuk.
Det kunde kanske ha varit du och det kunde definitivt ha varit jag för tjugo år sedan.
Efter bussolyckan med skolklassen häromåret läste jag mycket om just vägarna uppåt i Sverige. Vi klagar många gånger här söderut, men det är ingenting jämfört med hur vägarna ser ut uppåt i landet. Grusvägar eller asfalt med tjälskador och hålor.
Solen i ögonen?
En jobbig kurva som det ofta händer saker i.
Självklart kan man förklara bort mycket även om det inte tar bort ansvaret, men faktum måste ändå kvarstå att ingen gör detta med vilje.
Ingen tänker att man ska köra ut och smälla bilen med alla sina vänner i den, och de som tänker så ser nog till att ingen överlever.
Fyra är redan döda och två vårdas.
Den kris som uppstår för anhöriga måste vara helt fruktansvärd och bara tanken på att vara den som eventuellt vaknar upp, när alla andra är döda, den känslan önskar jag ingen.
Tyvärr händer sådana här olyckor med jämna mellanrum och det får mig att få en sådan ångest för att barnen snart är i den åldern.
De måste få leva sitt liv och skräcken är att det ska hände dem något, för jag kan inte alltid vara där och skydda dem.
Bara tanken på att det ska stå en polis och knacka på dörren kan ge mig mardrömmar.
Det borde aldrig få hända någon.
Tankarna går till alla anhöriga och jag hoppas att de allihop får den vård och det stöd de verkligen behöver nu, samt att de är förlåtande.
Överlever den som körde, så kommer dennes liv aldrig bli detsamma igen oavsett hur andra människor beter sig. Tänk ett steg längre.
Ingen av dem ville att det skulle bli såhär.
Vi finns inte för alltid, vi har bara en stund på jorden så ta vara på den.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/polisen-en-fruktansvard-tragedi
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/allvarlig-singelolycka-utanfor-sundsvall-fem-unga-personer-i-bilen
Jag känner inte ens dem som satt i bilen men hela mitt väsen reagerar på hur sjukt tragiskt det är.
Fyra ungdomar är redan konstaterade döda.
Fyra sextonåringar som skulle sluta skolan om två veckor.
Två ligger på intensiven med svåra skador.
 |
| svt.se |
Det är nu många besserwissrar gör sig hörbara.
Man får faktiskt inte vara sex personer i en vanlig bil!
Hade de bälte?
Hur fort körde de?
Var den som körde full?
Kommentarerna som flödar in på exempelvis Flashback är inte nådiga.
Hela nätet är fullt av perfekta människor som aldrig någonsin har gjort fel.
Bilen har med all sannolikhet gått fort och nej, man får inte vara sex personer i en vanlig bil men jag tror inte att någon på fullt allvar tror att någon gör såhär med mening.
Det är en olycka och jag tror inte någon har tvingats in i bilen.
Som förare är du alltid ansvarig, men för mig gäller det att vara ödmjuk.
Det kunde kanske ha varit du och det kunde definitivt ha varit jag för tjugo år sedan.
Efter bussolyckan med skolklassen häromåret läste jag mycket om just vägarna uppåt i Sverige. Vi klagar många gånger här söderut, men det är ingenting jämfört med hur vägarna ser ut uppåt i landet. Grusvägar eller asfalt med tjälskador och hålor.
Solen i ögonen?
En jobbig kurva som det ofta händer saker i.
Självklart kan man förklara bort mycket även om det inte tar bort ansvaret, men faktum måste ändå kvarstå att ingen gör detta med vilje.
Ingen tänker att man ska köra ut och smälla bilen med alla sina vänner i den, och de som tänker så ser nog till att ingen överlever.
Fyra är redan döda och två vårdas.
Den kris som uppstår för anhöriga måste vara helt fruktansvärd och bara tanken på att vara den som eventuellt vaknar upp, när alla andra är döda, den känslan önskar jag ingen.
Tyvärr händer sådana här olyckor med jämna mellanrum och det får mig att få en sådan ångest för att barnen snart är i den åldern.
De måste få leva sitt liv och skräcken är att det ska hände dem något, för jag kan inte alltid vara där och skydda dem.
Bara tanken på att det ska stå en polis och knacka på dörren kan ge mig mardrömmar.
Det borde aldrig få hända någon.
Tankarna går till alla anhöriga och jag hoppas att de allihop får den vård och det stöd de verkligen behöver nu, samt att de är förlåtande.
Överlever den som körde, så kommer dennes liv aldrig bli detsamma igen oavsett hur andra människor beter sig. Tänk ett steg längre.
Ingen av dem ville att det skulle bli såhär.
Vi finns inte för alltid, vi har bara en stund på jorden så ta vara på den.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/polisen-en-fruktansvard-tragedi
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/allvarlig-singelolycka-utanfor-sundsvall-fem-unga-personer-i-bilen
