Gårdagen kommer att räknas som en milstolpe för alla de människor som flydde Assads tortyr i Syrien. En milstolpe som avslutar den terror familjen Assad har utsatt det Syriska folket för ända sedan 1970-talets start. Det är svårt att förstå när man har levt i fred under hela sitt liv, och det blev också väldigt tydligt under gårdagen. Jag tycker inte att man ska skämmas för andra människor och det tänker jag inte göra nu heller, men gränsen för korkad smaklöshet passerade en ny nivå igår.
Jag tänker börja med hur jag själv reagerar och vad jag ser.
När kriget och sedan IS tog sig fram i Syrien från 2011 minns jag hur jag försökte förklara grupperingarna och de olika delarna för eleverna jag hade då.
Det är inte lätt att reda ut IS, al-Nusra eller al-Qaida gentemot Assad för den som inte redan är lite insatt. Som en fanatisk historie och religionsnörd med ett brinnande samhällsintresse så har jag alltid varit fascinerad av dessa saker och min övertygelse från början var att IS var en del i Assads regim.
Inget är fastslaget än idag men jag är trots det ändå övertygad.
Vad IS var kapabla till har vi sett mycket av i media.
I allting försvann Assad och hans brott, som många gånger var mycket värre än terrorgruppens synliga och avskyvärda handlingar.
Syrien var ett land där människor som tyckte någonting försvann spårlöst och inte återfanns. Ett land där regimen gjorde som Östtyskland och såg till att människor angav varandra.
Ett land utan fungerande lagar och rättegångar där oskyldiga avrättades eller blev inlåsta på obestämd tid. Ett land där presidenten plötsligt beslagtog människors ägor, förstörde dem och tog dem som sina egna. Ett land där människor flyr inom landet för att försöka slippa presidenten och hans familj. Inget land någon vill vara i under de premisserna.
Familjen Assad är nu borta från makten och människor från Syrien firar detta.
Jag förstår det och säger grattis!
Jag förstår att ni firar att er diktator har fallit och önskar er all lycka i att bygga upp ert land igen!
Jag önskar er demokrati och en fungerande rättsstat där människor inte längre behöver vara rädda.
Risken finns att andra hemska krafter tar över, men alla jag har pratat med säger att ingenting kan bli värre än vad Assad redan har utsatt dem för. Inget.
Man firar just nu, för i morgon är en annan dag.
Idag är man lycklig och har fått tillbaka sin tro på det land många blev tvingade att lämna.
Grattis!
Såhär kan man se på det.
Så ser jag på det.
För ett tag sedan träffade jag en mycket trevlig man som beskrev det som att hans tidigare partikollegor inte förstod partiets politik eller vad de ville, utan helt enkelt bara var Jimmies fanclub.
Människor som inte kan svara på en enda fråga om politiken eller ifrågasätter någonting, utan som på alla frågor kring varför de röstar på Sverigedemokraterna svarar "Jimmie!" i kör.
Det finns människor på alla håll som inte är smarta och uttrycker sig dumt, men nu bör presstaben i det partiet ta sig en funderare på om man bara vill dragga samhällets botten på potentiella röster eller faktiskt vara seriösa.
Jag reagerade när man gjorde ett bröllop till ett politiskt jippo men inte förstår att använda önskningarna till någon politiskt smart sak istället för ett fokus på gäster. Hade man önskat sig pengar till någon form av välgörenhet hade man dödat varenda argument från vänstern, men icke. Nu väljer man att lägga fokus på, några timmar efter Assads fall, att syrier i Sverige ska få sina uppehållstillstånd omprövade när man inte ens har lyckats att utvisa de vi har i Sverige som är kriminella.
Det är typisk låtsaspolitik som får med sig fancluben men ingen som kan tänka själv.
Jag bryr mig inte om vilket land någon kommer ifrån, om de är män eller kvinnor, unga eller gamla och deras religion är helt oviktig så länge de följer svenska lagar och förstår vikten av hur vi lever här. Arbetar de, följer lagen och gör rätt för sig genom att betala skatt så är jag glad över att de är i Sverige.
De bidrar då till vårt samhälle.
Har man begått ett brott så ska man dock ut ur Sverige omedelbart.
Där bör fokus ligga på alla som vill vårt lands bästa.
Att då anse att människor som firar en diktators fall ska lämna landet?
Då har man inte tänkt till.
Vad som komma skall kan vi alla önska om men framtiden får utvisa hur det blir.
Nu gläds man över att familjen Assad är störtad.
Jag levde inte då men jag är väldigt säker på att människor firade Hitlers fall också.
Lenin, Mao, Mussolini, Franco, Hussein, Idi Amin, Castro, Pinochet.. listan kan göras väldigt lång. Jag tror människor firade i vartenda fall och när läget blir lugnt och om Syriens människor vill det, så kommer de att återvända av egen fri vilja.
Om Sverigedemokraterna ville vara seriösa så kunde staben ha skrivit att varenda dömd brottsling från Syrien nu kan skickas dit, men att välfungerande människor som arbetar här ska försvinna är idioti. Försvinner människor som arbetar kan man få svårt att höja sin egen riksdagslön nästa gång, för den värnar man väldigt högt och gjorde också att partiet blev ett i klumpen av betalda tyckare som måste göra sådana här uttalanden för att få uppmärksamhet.
Uppmärksamhet, gillanden och delningar av den där fancluben. Människor som tänker ser igenom det.
Jag säger grattis till alla människor från Syrien!
Den åttonde december kommer att vara en stor dag för er och jag önskar av hela mitt hjärta att rätt krafter ska ta över och leda landet in i en demokrati. Framtiden kommer att utvisa detta men fira ni så länge ni kan! I morgon är en annan dag och den dagen möter man de bekymmer som kommer då.
