Gruppvåldtäkt i Malmö. Kvinnan var ute och letade efter sin katt men blev nerslagen och sedan gruppvåldtagen. Det värsta av allt är att det enda som sveper igenom i mitt huvud är att jaha, en stackare till som råkat ut för detta, sen är intresset borta.
Det är så mycket våldtäkter, gruppvåldtäkter och sexuella ofredanden som ständigt nämns i media av olika slag så intresset har totalt trubbats av. På något sätt bryr jag mig inte längre fast att jag tycker att det är fruktansvärt och förfärligt.
Hjärnan är dock så van vid att få denna typ av information att den inte längre gör någon notis om det.
Året är nu 2016 och det jag funderar över är främst hur detta land ska se ut när barnen börjar bli stora. När jag var liten låstes inga dörrar, du gick hem själv oavsett var du var och grövre händelser var något som hände någon gång om året. Inte varje dag eller vecka.
Vad är det då för värld barnen och barnbarnen ska behöva uppleva!?
En värld där ett människoliv inte är värt någonting.
En värld där man inte bryr sig om andra människors integritet eller fortsatta liv.
En värld där man inte bryr sig om någonting.
Jag går inte längre ut ensam. Aldrig.
Jag går inte ens ut med barnen ensam.
Efter alla ofredanden och andra former av sexualbrott känner jag att den säkraste platsen för att slippa undan detta är mitt hem. Jag vill inte längre flyga eller besöka större städer med mycket människor för jag vill inte att barnen ska bli utsatta för någon av alla de människor som tror att dödandet av "otrogna" är ett sätt att komma till paradiset. Jag vill leva och jag vill att barnen ska få göra det.
Jag har rest vad jag behöver på väldigt länge för efter alla dåd är det helt uteslutet at besöka en flygplats eller flyga.
Världen har blivit så mycket råare sedan jag själv var tonåring och jag fasar för hur den ska se ut när det är barnens tur att bege sig ut och pröva vingarna.
Blev det bråk förr så slutade du när den andre föll.
Blev någon för överförfriskad tog alla andra hand om den personen och såg till att inget hände denne. Vad hände sedan?
Med tanke på den katastrofala utvecklingen lär inte världen bil mindre rå de kommande åren.
Jag hoppas dock att det vänder. Jag vill inte bli en känslolös figur som inte tycker eller tänker någonting om saker som har förstört en annans människas liv fullständigt.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/misstankt-gruppvaldtakt-vid-gyllins-tradgard
Det är så mycket våldtäkter, gruppvåldtäkter och sexuella ofredanden som ständigt nämns i media av olika slag så intresset har totalt trubbats av. På något sätt bryr jag mig inte längre fast att jag tycker att det är fruktansvärt och förfärligt.
Hjärnan är dock så van vid att få denna typ av information att den inte längre gör någon notis om det.
Året är nu 2016 och det jag funderar över är främst hur detta land ska se ut när barnen börjar bli stora. När jag var liten låstes inga dörrar, du gick hem själv oavsett var du var och grövre händelser var något som hände någon gång om året. Inte varje dag eller vecka.
Vad är det då för värld barnen och barnbarnen ska behöva uppleva!?
En värld där ett människoliv inte är värt någonting.
En värld där man inte bryr sig om andra människors integritet eller fortsatta liv.
En värld där man inte bryr sig om någonting.
Jag går inte längre ut ensam. Aldrig.
Jag går inte ens ut med barnen ensam.
Efter alla ofredanden och andra former av sexualbrott känner jag att den säkraste platsen för att slippa undan detta är mitt hem. Jag vill inte längre flyga eller besöka större städer med mycket människor för jag vill inte att barnen ska bli utsatta för någon av alla de människor som tror att dödandet av "otrogna" är ett sätt att komma till paradiset. Jag vill leva och jag vill att barnen ska få göra det.
Jag har rest vad jag behöver på väldigt länge för efter alla dåd är det helt uteslutet at besöka en flygplats eller flyga.
Världen har blivit så mycket råare sedan jag själv var tonåring och jag fasar för hur den ska se ut när det är barnens tur att bege sig ut och pröva vingarna.
Blev det bråk förr så slutade du när den andre föll.
Blev någon för överförfriskad tog alla andra hand om den personen och såg till att inget hände denne. Vad hände sedan?
Med tanke på den katastrofala utvecklingen lär inte världen bil mindre rå de kommande åren.
Jag hoppas dock att det vänder. Jag vill inte bli en känslolös figur som inte tycker eller tänker någonting om saker som har förstört en annans människas liv fullständigt.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/misstankt-gruppvaldtakt-vid-gyllins-tradgard
