Nja.

Kan du tänka dig att komma tillbaka?
Nja.
För vilket parti skulle det vara om du kommer tillbaka?
Ja, jag kan med säkerhet säga att det inte blir för F! iallafall.
Ungefär så.

svd.se

Jag tänker att jag ska utveckla det som står för jag är medveten att det inte är lätt för en journalist att intervjua mig. Jag är djupt flummig och pratar i ett snabbt tempo på dialekt så jag förstår att det kan vara lite klurigt.

Det som verkligen stämmer är att jag kritiserar ledningen för moderaterna.
När Anna Kindberg Batra blev partiledare fick hon inte en chans. Hon var dömd att förlora från början och till stor del hänvisar jag det till att hon är kvinna.
Jag är inte feminist och tror på att könen är olika men också att människor dömer män och kvinnor olika hårt. De siffror som Kristersson nu sitter med är desamma som Batra hade.
Hör någon kören dra igång mot honom?

Bekymret som jag ser det är att väljarnas trovärdighet inte kommer igen när det är samma människor som sitter i toppen idag, som när Reinfeldt var där.
Samma människor som hyllade Reinfeldts invandringspolitik sitter nu kvar och säger tvärtemot.
Känner man sig inte som en hycklare då?
Makten har blivit så viktig med allt vad den innebär så att själen är till salu.

Jag berättade för journalisten att min tanke är att jag tänker efter vad jag anser vara bäst och sedan hittar ett parti som det passar in i.
Inget parti passar någon till hundra procent och jag skulle kunna kriga mig blå för detta.
Alla partier måste vara satta i förändring för den dag det stagnerar så dör det.
Det gäller alltså att hitta det parti du delar flest åsikter med och sedan är det upp till var och en att försöka förändra så att partiet går den väg du själv vill.
Det för ett parti framåt.
Inte att en liten klick i toppen säger vad alla andra SKA tycka för det blir inte bra.
Jag beskriver det som att jag väljer mina åsikter och sedan krigar jag för dem i med och motvind.
Gruppen som sitter på riksplan gör tvärtom.
De håller upp fingret och känner av vindriktningen varpå de sedan bestämmer sig för vad de ska tycka.
Helt fel enligt mig.

Den ständiga frågan jag har fått under alla år är om jag inte ska byta till Sverigedemokraterna. Många som i grunden har väldigt dålig koll på politik envisas med detta påstående och jag tror att jag ett hundratal gånger har förklarat att jag med all sannolikhet inte hade passat in där heller.
Det är fortfarande min övertygelse.
Lika mycket som att jag inte kunde gått med i vänstern.
Det finns frågor där vi ligger på samma plan men många där vi inte är det.
Partier är dock satta i förändring och någon dag kanske jag passar in i vänstern..

De fina orden som partier slänger sig med är för mig i grunden onödiga.
Jag tror på den enskilda individens frihet i alla lägen och jag litar på att människor klarar av att leva sina egna liv. Ta sina egna beslut.

För första gången på sex år ska jag ha en semester och umgås med min familj.
Det har varit efterlängtat och politiken får helt enkelt vänta.
Jag är bara trettiosex och med tanke på medelåldern i de flesta partier som finns, så är jag inte ens lastgammal än. Mitt liv är för kort för att ägna det åt saker som är meningslösa.
Att stångas mot ett partis huvudenhet i Stockholm, det är lönlöst för du kommer ingenstans såvida du inte säger vad alla vill du ska säga, hoppar på kommando och gulligt berättar för alla att du håller med i varenda fråga.
Dit kommer aldrig någon att få mig.
Jag är jag.
Varken mer eller mindre.

https://www.svd.se/pilthammar-varfor-far-kristersson-sitta-kvar