Förbjud föräldrarna.

Föräldrafria zoner säger Fotbollsförbundet och genomför det sen. Norge går först. Det är nog första gången jag känt att det verkligen har kommit något bra ur detta. Jag kan nämligen dra stora paralleller till mitt yrke.

I fredags var det ett program om lärare i P1. Lärare som blivit dömda för olika saker mot sina elever. En av dem hade hamnat i handgriplig konflikt med en elev efter att denna förstört hela utedagen för åtskilliga elever och den andra hade stängt handtaget till det skåp en elev satt sig i trots att denne vid upprepade tillfällen fått veta att den inte fick göra så.
Förstå mig, jag anser inte det vara ok att misshandla en elev läraren tröttnar på. Inte heller att låsa in densamme. Ibland måste det dock finnas grader i helvetet.

svt.se

Eleven som kommit i bråk med sin lärare hade systematiskt förstört för alla hela dagen. Utedagen som skulle vara trevlig för alla. Alla lärare kan se någon elev framför sig. Självklart är det fel gjort av läraren men i programmet får man sedan höra att elevens föräldrar löpt amok och sedan anmält läraren som blev dömd. Varför ifrågasätter de inte sin telning istället?

Hade detta hänt mig när jag gick i skolan hade jag visserligen gått hem, men med ångest för mina föräldrars direkta motfråga hade varit vad jag gjorde för fel. Jag har sedan tidig barndom fått veta att hemma bestämmer de och i skolan läraren. Den ska åtlydas. Punkt.
Den elev som nu hamnade i bråk, tror verkligen dennes föräldrar att de löser alla problem genom att curla denne genom livet? Det verkar uppenbarligen så.
Tyvärr är det vanligt att föräldrar tror att deras egna barn är oskyldiga, ständigt utsatta och världens änglar när föräldrarna vänder ryggen till. Jag vet av egen erfarenhet att det inte stämmer. Mina föräldrar visste aldrig hur mycket jag faktiskt skolkade. Jag berättade inte när det hänt något om jag inte var tvungen. Ringde någon hem från skolan trodde dock mina föräldrar på den som ringde vilket i min värld var det enda rätta. När det var utvecklingssamtal fick jag på hemvägen förklara varför jag gjort eller inte gjort något. Vad är det konstiga med det?
Jag anser det vara det normala.

Jag har inte stått och sett en enda fotbollsmatch men kan se dessa föräldrar framför mig och har full förståelse för att de plockas bort. Många föräldrar beter sig nämligen sämre än sina telningar så detta kan bara bli en förbättring för många ungdomar.

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/fotbollsforbundet-har-trottnat-infor-foraldrafria-zoner

De, dem eller dom.

Det svenska språket är för mig väldigt viktigt. Jag skriver inte perfekt svenska alltid och jag pratar dialekt. Vissa saker är dock rätt, andra fel. Så länge jag lever, kommer jag aldrig skriva "dom" och jag tycker det är rent bedrövligt att det godkänns i en text.

Vissa saker är för mig tabu och detta program, med sin ditkallade professor från Lunds universitet, är för mig ett klockrent exempel på att ordet "professor" enbart är en titel.

Familjen blir knäpp på mig här hemma, i omgångar. Det skär i hela mitt huvud när någon säger "han" när det ska vara honom. "Då gick jag hem till han"- HONOM!
Det har blivit så mycket att barnen kan detta bra och hjälper mig att rätta när det blir fel. Jag hör sådana fel överallt. Inte bara i svenskan utan även i engelskan och spanskan.

I svenska språket finns ingen ´ i slutet vid ett s. Med detta menar jag, som ett exempel, om man tar mitt namn: Emilie. Är någonting mitt så läggs ett vanligt "s" till i slutet. Alltså, Emilies. Det kan omöjligt bli Emilie´s trots att många verkar tro att det är så. Den enda gången det blir så i svenskan är om det är ett namn som redan slutar på "s", men då kommer det efter. Exempel: Andreas´.

Listan kan göras väldigt lång på alla de svenskafel den seriösa journalistiken gör och nu sitter det en "professor" som vill ta bort de och dem för att sedan byta ut dem mot "dom". Varför? Jo, för att så många, och fler blir de, som inte kan se skillnaden på när dessa ord ska användas i vårt svenska språk.

Mina tankar går till den socialdemokratiska motion som för några år sedan ansåg att vi skulle ändra stavningen på juice till jos. Enligt många är detta idag ok, men inte för mig. Det stavas juice, oavsett hur många som tycker den stavningen är fel.

Är meningen verkligen att språket ska förenklas och fördummas för att vissa människor tycker grammatik och stavning är svårt? I så fall kanske vi alla skulle börja skriva precis som våra dialekter låter så ska vi se hur lätt det blir för stockholmarna att ta emot skrivelser från Listerlandet. Jag är fullt medveten om att ett språk förändras och det gör mig inget. Vi får in låneord som sedan omvandlas i Sverige. Helt ok om det ser ut så från början. Jag tycker dock att låneord kan behålla sin ursprungliga stavning så länge de inte stör språket för övrigt. Exempel på detta är mail - mejl. Jag använder den engelska stavningen.

Svenska ska vara ett av världens svåraste språk att lära sig av en enda anledning. Vi skriver inte ut betoningarna på något sätt. Säger jag "Kolla anden!" vet den som är svenskfödd vad jag menar men den som kommer från ett annat land har väldigt svårt för att läsa av om det är en fågel eller ett övernaturligt väsen. Jag ser dock inte varför vi, för den sakens skull, ska ändra på språket för att det ska bli lättare. I mina ögon är det istället föräldrar och skola som gemensamt ska se till att detta lärs in för min uppfattning är att ungdomar idag inte är mer korkade än vad ungdomar var förr, möjligen tvärtom då de får se och uppleva så mycket mer idag än tidigare.

Alla tusentals särskrivningar som jag ser ständigt, de orkar jag inte ens kommentera.
Jag kommer aldrig skriva sej, dej, mej, dom. I mina ögon är det sig, dig , mig och de/dem.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/542958?programid=411

Att blanda religion och politik.

Att göra skillnad på människor är för mig fel.
Och det på alla grunder.
Det spelar ingen roll vilket kön någon har, ålder, bakgrund, politisk hemvist eller religiös tillhörighet. De två sistnämnda ska det dock skiljas på för i min värld ska inte politik och religion blandas.

Sverige är kristet, även om det knappt märks eller syns. De flesta människorna i Sverige tillhör kristendomen men få lever efter det. På vår politiska karta är det enbart Kristdemokraterna som tydligt visar att de har en religiös ställning genom sitt namn men som för övrigt inte är radikala eller utstickande på något sätt. De försöker inte tvinga någon att bli kristen. De mördar inga.

Hemskt är det då för mig att se hur andra länder så tydligt visar på vikten av religiös tro i sin politiska vardag och det väsende som ska skydda människor. En kvinna blev ihjälslagen för att mobben trodde att hon hade hädat islam genom att bränna koranen. Domstolens beslut visar tydligt hur de ser på olika människor.
För mig är det totalt sjukt att det ens finns en mobb i något land som bryr sig ifall någon nu verkligen hade bränt koranen. Det är en bok!

svt.se

Jag tycker det är fel att bränna böcker men skulle aldrig hata någon för det. Jag skulle aldrig slagit eller sparkat någon för att de brände bibeln eller ens om de brände någon av mina högt älskade samlarböcker. Det är fortfarande bara böcker. Hur i hela världen tänker då dessa människor?
Jo, de tänker genom religionen.
Människor är så hjärntvättade av vad som är rätt, alternativt fel, att de inte ifrågasätter.
Farligt är det då, när vi börjar anpassa oss efter dessa sjuka vanföreställningar om vad som är viktigt och inte. Vi må vara kristna i Sverige, men vi är inte så hjärntvättade att vi inte kan ifrågasätta.

Människor som kommer till Sverige får självfallet ha vilken religiös tillhörighet de vill. Jag kunde inte bry mig mindre. Det är dock deras egna uppfattning och ingen annans. Därför protesterar jag och blir rädd när jag läser att badhus öppnar upp med egna tider för kvinnor. Därför blir jag rädd när människor kastar sten på polisen, brandkåren och ambulanser. Därför blir jag rädd när det skjuts människor i olika uppgörelser, bilar sätts i brand. Därför blir jag rädd när judehatet eskalerar i Malmö. Vad har hänt?
Knark är en stor del men efter att ha suttit som nämndeman i bland annat Hovrätten är det familjefejder som har tron att konflikter löses "Öga för öga.."
Människor som har flytt till Sverige tar med sitt hat hit.
Varför!?
Flyr man inte för att man vill ha lugn och ro, slippa vara rädd?

Jag välkomnar alla människor hit, men visa då lite respekt och lägg allt hat bakom er för i Sverige gör vi ingen skillnad på män och kvinnor. Vi hatar inte polisen och vi gör inte skillnad på människor. Människor ska här få rösta på vad de vill och partierna ska inte föra in religiösa attribut som påverkar vanliga människor. Politik och religion är nämligen uppdelat här.
Vi låter alla få ha sin tro men låt då också oss ha vår även om vi varken skyltar med den eller försöker få er till att konvertera.

Vad gör vi den dag en kvinna blir ihjälslagen för att ha hädat koranen, i Sverige?

http://www.svt.se/nyheter/protester-mot-domstolsbeslut-i-kabul

Anmälningarna ökar.

Fler barn som far illa, eller fler människor som reagerar tidigare?
Något har hänt och med all sannolikhet är det Yaras öde som gett detta resultat.
Trots det finns det mycket kvar att önska.

bromolla.se

Civilkurage behöver för mig inte betyda att en person säger till när de ser något som är fel utan det kan istället vara att göra något i det tysta. För några år sedan var jag i en klädbutik och hade ett yngre par med en ettåring i sin sulky framför mig. Paret var uppenbart höga på droger, det gick inte att missa. När det var min tur kommenterade jag detta med förfäran till tjejen i kassan. Jag sa att det var hemskt att se och undrade hur barnet hade det hos dem. Hennes svar visar på allt annat än tyst civilkurage. Hon hade noterat att de alltid var sådana när de var och handlade.
De handlade med kort.
Varför i hela världen hade hon inte kollat vad de hette och ringt socialen?
Om två människor så uppenbart inte kan hålla ihop det utåt vill jag inte ens veta hur det är hemma hos dem. Min gissning är dock att det är en katastrof för barnen.

Att antalet anmälningar ökar tycker jag är bra. Det betyder dock inte att fler barn far illa utan att det istället kan vara fler som är uppmärksamma. Statistiken säger att vart tionde barn blir misshandlat i hemmet och jag brukar berätta för nya klasser jag har att detta, i snitt, skulle betyda att det är ungefär två barn i varje klass som inte har det så roligt hemma, men att det inte behöver vara så. Jag berättar det för jag vill att de ska veta att de alltid kan komma till mig, oavsett vad det är.
Barn som far illa måste veta att det finns någon de kan prata med för det blir ett tungt lass att bära. Barn skyddar dessutom ofta sina föräldrar då de skäms för dem och sig själv.

Barn kan aldrig hjälpa att de finns till och jag hoppas verkligen att det i framtiden ska vara ett minne blott. Jag tror det dock inte. Jag tror dessutom inte heller att det alltid syns utåt eller är människor som är påverkade som har det såhär.

Tänk på det. Vart tionde hem. Det skulle med all sannolikhet betyda att just du har någon som misshandlar sina barn i din närhet. Hade du anmält dem?


http://www.svt.se/nyheter/inrikes/anmalningar-om-barn-som-far-illa-okar

EN liten bit av kakan..

Hon vänder hem för att föda sitt barn. Kostnaden blev för stor i Sverige.
Detta genererar en stor artikel i svensk media.

svt.se

Tro mig, jag lider med 16-åriga Beatrice men det fungerar som så i ett välfärdssystem att man måste vara med och betala skatt för att det ska fortsätta gå runt. Det är kanske inte det mest trevliga men det går att föda barn utan något smärtstillande alls, för jag har gjort det. Jag var visserligen på ett svenskt sjukhus men har bidragit till skatten i detta land i femton år och anser att det är min rätt.

Artikeln tar upp att vi måste hjälpa människor som kommer hit och speciellt barn. Ja, detta är ett barn som ska få barn men som kan resa hem när hon ska föda då pengarna inte räcker till för att föda i Sverige. Beklagligt men alla måste hjälpa till och att tigga genererar inga pengar till landet.

Många är de som anser mig och många med mig för hjärtlösa men faktum är att alla inte kan komma hit och utnyttja det fantastiska system vi har för det kommer sluta som en kommuniststat. När de som kan betalar men inte de som inte kan, men alla ändå ska ha exakt lika mycket, kraschar systemet. Det håller helt enkelt inte och det är inte av stygghet eller hjärtlöshet, utan fakta.
Självklart ska människor som får en akut skada få hjälp men detta går det att förutse.

Jag har inget personligt mot dessa personer men anser att lagen ska vara lika för alla. Funderar dock på om detta inte händer andra människor än romer och varför det då inte blir artiklar om det, för media gör väl inte skillnad på människor? Jag har minnen av gästarbetare, även de EU-migranter, som varit höggravida men jag vet inte hur de löste det. Någon tidningsartikel blev det inte av det i varje fall.

Jag hoppas att det löser sig för henne.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/16-ariga-beatrice-tvingas-betala-for-sin-forlossning

"Läraren" lovar minskade barngrupper.

Jag vill ha världsfred, hungern ska utrotas och alla människor ska få må bra.
Jag vet, inte riktigt samma sak men det är det som kommer upp i min tanke när jag ser Fridolins uttalande. Mannen som utger sig för att vara lärare.
Han har visserligen arbetat som lärare på en folkhögskola men att påstå att det är detsamma som att han är allvetande i skolfrågor är absurt. Den dag han jobbat i grundskolan och haft allt ansvar som finns med en klass, då kanske.

Veckorevyn 2003

Miljöpartiets Fridolin tänker minska barngrupperna i Sveriges förskolor. De som redan nu minskar dem med ett barn kan få en peng på 30 000 kronor. De mindre grupperna ska göra att barnen syns mer. Samtidigt vill hans parti och deras samarbetspartners att alla barn ska ha rätt att spendera trettio timmar i veckan på dagis. (Ja, jag säger fortfarande dagis trots att jag finns inom verksamheten.)
Detta oavsett om föräldrarna arbetar eller inte.

Min stora fråga på detta blir:
Anser inte miljöpartiet att föräldrar själv klarar av sina barn?
Jag anser att barnets bästa är att få umgås med sina föräldrar och inte att växa upp på en kommunal institution. Jag är motståndare till att man får ha sina barn femton timmar i veckan på dagis även om jag har en viss förståelse för det. Har man skaffat barn får man se till att sköta dem och en sådan sak är att roa dem.

Det måste egentligen vara dagens ilandsproblem. Våra barn har oturen att vara så mycket lediga ibland att de ska lämnas bort till någon annan. Detta för att det ska vara bra för dem i skolan men samtidigt sjunker resultaten i svensk skola. Hmm..
Hur går då det ihop?
Vi sätter barn tidigare på förskolan och längre/mer än vad de behöver för att de ska få stimulans och bli smarta inför skolan. Väl i skolan hjälper detta uppenbarligen inte då så många blir underkända. Det kanske, istället, kan vara så att barnen behöver vara hemma mer med sina föräldrar för att få den trygghet de behöver?

Jag anser Fridolin vara en hycklare. Självklart är det bra om barngrupperna minskar men varför inte försöka göra det genom att premiera föräldrar att vara hemma med exempelvis vårdnadsbidraget? Gör så att barnen får stanna i sin hemmiljö längre och mer.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/gustav-fridolin-mp-vi-ska-minska-barngrupperna

Därför är jag idag Moderat.

Eller Sverigedemokrat? De som inte kallar mig främlingsfientlig brukar ifrågasätta varför jag inte byter parti till Sverigedemokraterna så nu tänkte jag att jag ska förklara det.
Idag. Anledningen till att jag skriver "idag" är nämligen för att jag inte tror att något är cementerat då allt är i förändring. Skulle Kindberg Batra gå ut och säga att vi ska bygga arbetsläger hade jag sagt upp mitt medlemskap i Moderaterna. För många år sedan var jag och skulle tatuera in Moderatloggan men ångrade mig då det faktiskt skulle kunna vara så att det M:et i framtiden skulle vara en ny symbol för Stalin eller Hitler.

Jag har sedan barnsben fått veta att jag kan säga till knugen själv att han har fel, om jag gör det på rätt sätt. Min drivkraft och enda anledning till att jag sysslar med politik har sedan ungdomen varit densamma: barnets rätt i samhället. Redan som liten bad jag mina föräldrar att bli familjehem men det blev aldrig så. Jag har alltid velat adoptera barn men tyvärr har åldern och det faktum att det blev andra problem ställt till det. Vi är dock familjehem idag och detta blev vi för att ge någon annan där ute en chans. Barnet är alltså det centrum jag snurrar runt och det har alltid varit så. Jag arbetar med barn och ungdomar för att jag älskar det. Jag ser dock väldigt mycket fel i samhället och det vill jag förändra.

Till skillnad från många andra har jag inte låst mig så pass att jag tror att allt PK-eliten i Stockholm säger, är den ultimata sanningen. Till skillnad från många hoppar jag inte för att någon säger att jag ska göra det och hade jag suttit i riksdagen hade jag aldrig, över min döda kropp, röstat som mitt parti gjorde i Decemberöverenskommelsen. Jag är dock Moderat. I många frågor är jag betydligt mer liberal än mitt parti och i vissa frågor hade jag röstat med de röda. För mig är partibeteckningen inget man ska piskas efter och jag köper absolut inte allt mitt parti säger. Jag går på vad mitt förnuft säger är rätt, inte vad någon säger åt mig att tycka.
För mig är det inte mycket som skiljer Sverigedemokraterna från Allianspartierna. I Stockholm är det uppenbarligen så men inte här och inte för mig.

Då frågan om barn är min drivande punkt i livet, är det också den jag utgår från. Röd, grön eller rosa är jag inte för jag håller i princip inte med dem i någonting de säger eller tycker. Centerpartiet har jag aldrig lagt någon större energi på då miljön inte är någon prioriterad fråga för mig. Folkpartiet har jag aldrig fäst mig vid då de i många frågor studsat mellan blocken. Kristdemokraternas familjepolitik är för mig fel och av precis samma anledning har jag sorterat bort Sverigedemokraterna.

SD påstår att de ser till barnets bästa men under sitt avsnitt om Familjepolitik betonas upprepade gånger vikten av att barnet har en manlig och en kvinnlig förebild, en mamma och en pappa. Med detta anser jag dem, som så många andra i vårt samhälle, enbart påstå sig arbeta för barnets bästa men genom sitt konservativa perspektiv enbart se till de vuxna. Min fasta övertygelse är att barn inte sätter epitet, det gör vuxna. Ett barn bryr sig inte om deras föräldrar är en man och en kvinna, två kvinnor eller två män. Ett barn bryr sig inte heller om vilket blod eller vilka DNA-strängar som finns i deras kroppar, det gör vuxna.

Under familjepolitik/jämställdhet betonas det hur viktigt det är att könen behandlas lika och med samma rättigheter. Trots denna jämlika inställning anses inte två kvinnor kunna vara bra föräldrar åt barn då dessa inte utgör en familj inom det som kallas kärnfamiljen. Jag anser kärnfamiljen vara viktig och något fint men inget som ska ses som det absolut bästa då det uppenbart är så att många par skiljer sig. Många barn får bara träffa sin ena förälder varannan helg eller vecka och spendera mycket tid men de nya respektive. Det gäller att leva som man lär och för mig är det hyckleri på hög nivå att tro att det på något sätt skulle vara bättre för barn att leva i splittrade/nya kärnfamiljer än att få leva i en familj där föräldrarna har samma kön. För mig spelar detta nämligen ingen roll, utan det är kärleken barnet får. Kärleken från, förhoppningsvis, närvarande föräldrar och detta oavsett vilket kön de har.

"Vi förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på basis av sin könstillhörighet."
"På samma sätt som vi betraktar könstillhörighet som någonting nedärvt hos de flesta människor betraktar vi även den sexuella läggningen som en medfödd egenskap hos de flesta individer." (De flesta. Vissa är tydligen undantagna.)
"Bortsett från att vi inte anser det vara förenligt med barnens bästa att låta samkönade par och polyamorösa grupper adoptera och inseminera... så skall personer som tillhör någon av de sexuella minoriteterna ha samma rättigheter och skyldigheter som andra."

För mig kan man inte göra undantag på människor och ovanstående citat visar för mig väldigt tydligt på vuxna människor som sätter sig över, exempelvis, FNs barnkonvention paragraf tre och tolv. Dessa handlar om att barnets bästa ska komma främst och alltid ha rätt att uttrycka sin åsikt. För mig är det primära att barnet ska få kärlek, kärlek i massor, oavsett vilket kön föräldrarna har. Den som har haft så mycket problem som vi haft med att skaffa barn, vet att det blir det man lever för. Barnen är det viktigaste och kärleken till dem tar aldrig slut. Ingen som väljer att gå igenom en adoption, provrörsprocess eller insemination står som kandidater för att bli kärlekslösa dåliga föräldrar. Undantagen finns men är då garanterat inte kopplade till könet på föräldrarna. Att då ställa mig bakom ett parti som sorterar bort människor som föräldrar enbart på grund av sin sexuella läggning, det är för mig fel.

Utöver dessa tycker jag det hade varit katastrofalt att ändra abortgränserna som Sverigedemokraterna vill. Jag är utöver det en väldigt stark företrädare för aktiv dödshjälp och även för avkriminalisering (inte en legalisering) av vissa droger.

Om jag då anser att Moderaterna har rätt i allt?
Nej. Absolut inte men jag har en bra förklaring på det. Jag anser att det är jag som är Moderat och partiet som är lite vilse för tillfället. Jag är uppväxt med Aktuellt, Rapport och olika nyhetsprogram och har länkat ett klipp med Carl Bildt sedan 1990. Det är en halvtimme lång och väl värt att lägga den tiden på men för den som är intresserad börjar det intressanta ungefär femton minuter in i intervjun.

"Det måste vara legitimt att diskutera invandringspolitik."
"Vi ska ha en stor generositet, jag tror att vi måste vara beredda på att kanske ha en större generositet i framtiden i ljuset av situationen i Östeuropa, men vi kan inte ha en totalt oreglerad invandring och det finns missförhållande i dagens invandringspolitik och i dagens flyktingpolitik som måste rättas till."

"Vad jag vänder mig emot och tror är farligt, det är om vi försöker moralisera bort varje debatt. Om du bara sätter stämpeln utlänningsfientligt, flyktingfientligt, invandrarfientlig på varje person som kommer farande med en synpunkt. För invandringspolitiken och flyktingpolitiken får inte bli någon sorts reservat."

"Vad var det som underblåste flyktingfientliga strömningar?
Varför får man inte ha synpunkter på detaljer i svensk flyktingpolitik?"
Alla citat ovan är från Carl Bildt och han sammanfattar mina tankar väldigt bra. Invandringen är en stor fråga för många idag oavsett om PK har förstått det eller inte.
Jag anser dock att det är jag som fortsatt gå på den Moderata linjen och partiet som svängt vänsterut.

De människor som kallar alla som inte anser att all invandring är rosenskimrande för rasister eller främlingsfientliga; det är de som förstör debatten.
De gör att fler människor röstar på Sverigedemokraterna.
Behandla dem som alla andra och visa vanlig hyfs istället.

Jag är Moderat.

https://www.youtube.com/watch?v=hLDICyW2n7k
https://sverigedemokraterna.se/var-politik/ 

För de med öppna hjärtan.

Betalt skatt i hela ditt liv?
Förvänta dig ingenting. Det finns nämligen inga platser på äldreboendena.
Varför?

Varför är en väldigt bra fråga i ett samhälle där man absolut inte får ställa grupper mot varandra. De som är äldre, så pass gamla att de bör få en plats på ett äldreboende, kan dock inte räkna med det. Varför diskuteras inte modulbostäder åt dem?


svt.se

Tro mig. Jag är motståndare till allt vad modulbostäder och nya ghetton heter oavsett vilka som ska bo i dem, men någonstans måste diskussionen upp till ytan. Det svenska välfärdssystemet håller inte längre ihop. Varför diskuteras det inte?

Diskussionerna går och analyser säger att vi behöver mycket människor till Sverige för att landet ska gå runt. Alla åldrar dessutom. De som kommer hit som äldre personer hamnar dock i samma kö som de som betalt skatt och arbetat i detta land under hela sin livstid. Människor med slitna kroppar och med krämpor som gör att de inte längre klarar sig själv. Ska de stå tillbaka?

Diskussionen är ständigt uppe om den bostadsbrist Sverige lider av. Samtidigt står gränserna i princip öppna. Hur ska våra system klara detta? Är tanken att nya ghetton ska byggas eller människor ska helt enkelt sättas i Smålands mörka skogar med ett tält? Det kan bli jobbigt när kylan kommer.

Jag må vara hemsk men jag anser dock att det inte fungerar som det är idag. Är tanken att Sveriges alla hjärtan ska vara öppna och ge plats åt alla ska övriga länder i EU betala för det för som det ser ut idag, betalar skattebetalarna för att se på sina äldre och bli tvingade att ha dem kvar i sina hem. De bor kvar i sina hem, trots ett stort behov av vård. Detta blir fel på två sätt. De uppehåller bostäder åt andra människor och de ska inte behöva bo kvar hemma när de inte längre klarar det. Var i det är svårigheten?

I Sverige är det idag tabu att tala om vad saker och ting kostar samt att jämföra det. Faktum är dock att de minsta barn som tar sig till affären med en tjugolapp får stå och jämföra priserna på det godis de ska köpa. De måste välja vad deras peng ska räcka till för om de väljer att ta allt godis och sedan lämna den sedel de har med sig, går affären under. Den måste ha pengar för att köpa in nytt godis. Barnet lär sig jämföra och ställa saker emot varandra.
Varför klarar inte vårt vänstervridna samhälle det?

Vi har bostadsbrist i Sverige. Äldre människor tvingas bo kvar i sina hem, ungdomar hos sina föräldrar och ändå antar så många att alla jordens människor utan problem kan flytta hit. Ser inte eliten att detta inte fungerar?
Det måste bli så att vi får välja vad vi vill betala för, precis som barnet i godisaffären.
Vad vill du betala för? Nya äldreboenden eller ghetton?
Ska de bygga nya ghetton hoppas jag att de väljer någon stadsdel såsom Lidingö eller Täby.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ost/sjuka-aldre-vardas-hemma-mot-sin-vilja
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/var-fjarde-plats-borta

Migrationsverket gjorde rätt!

Ett glädjande besked kom igår; familjehemsplacerade Hadille får stanna i Sverige!

Hadille föddes i Lund men blev några dagar senare lämnad av sin mamma. En bekant tog hand om flickan och efter att hon togs om hand på sjukhuset, misshandlad och undernärd, placerades hon i ett familjehem i Broby, Skåne. För några år sedan var det mycket diskussioner om att flickan skulle skickas till sina föräldrar som då påstod att de älskade henne och ville ha henne hem till sig i Algeriet. Lama svenska myndigheter kom fram till att hon skulle utvisas till dem.
Hon skulle utvisas till några hon inte kände eller talade samma språk som.

svt.se

Nu, fem år senare, har migrationsverket äntligen tagit ett riktigt beslut; Hadille får stanna i Sverige! Äntligen! Mitt hjärta blöder av att se eller höra om barn som far illa och jag tycker det är pinsamt att detta beslut tog fem år. Vad tvekade de på? Hon är ett barn som har sin familj i Broby.

Det jag förväntar mig av svenska myndigheter är nu detta: Gör en omedelbar vårdnadsöverflytt till familjehemmet eller allra helst en adoption. Familjehemmet har bevisat att de kan sköta kontakten, genom brev och bilder, med de biologiska föräldrarna. De har därför dragit sitt strå till stacken och det bästa för flickan är att nu få veta att hon är en del av deras familj.
Att hon har fått ett besked om att få stanna i Sverige innebär nämligen inte att det är i denna familj hon ska bo. Ska FNs barnkonvention följas ska alla parter nu se till flickan och som jag ser på det ska hon omedelbart få veta att hon ska få stanna i denna familj.
Allt annat är absurt.

Ett liknande fall, fast med skillnaden att föräldrarna stannade i Sverige, är treåriga Juni från Hörby. Hon blev med omhändertagen och placerad i ett familjehem enbart fyra månader gammal. Misshandlad och misskött med ett brutet lårben. Skillnaderna är få. Hennes biologiska föräldrar fanns dock kvar i Sverige och den biologiska mamman kidnappade henne från sitt hem. För ett hem, det är det en treåring tänker när den har bott hos samma människor under hela sitt medvetna liv. Att hon inte omedelbart blev vårdnadsöverflyttad är ett perfekt sätt av systemet att visa sig icke funktionsdugligt.

Finns det någon rättvisa i världen tilldöms Hadilles familjehem som vårdnadsöverhavare, minst, och Juni får komma hem till sitt familjehem.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/utvisingshotade-hadille-far-stanna-i-sverige

De främlingsfientliga svenskarna.

Vad är en svensk?
Många gånger är detta helt omöjligt att svara på utan att bli kallad för främlingsfientlig eller rasist. Det är förmodligen anledningen till att det i denna avhandling delats upp i två delar; svenskfödda eller utomeuropeer.

Svenskfödda människor flyttar om för många utomeuropeer flyttar in i deras område. Rasister!
Tydligen är det dock så att utomeuropeerna också flyttar om det blir för många svenskfödda i deras område. Det är alltså vice versa. Kan man kallas för rasist om man är utomeuropee?
Enligt PK-eliten är nog svaret på den frågan nej.

Tittar man på hur Sverige ser ut bör inte denna avhandling vara något märkligt. Det finns en anledning till att det finns områden där de som anländer till Sverige väljer att bo. Områden i Malmö och Södertälje är bra exempel på detta. Människor väljer att bo på samma ställe som deras landsmän och det är visserligen inte så konstigt, men inte så bra för integrationen.

teknikensvarld.se

I ett program från P1 diskuterades detta för några veckor sedan och de kom fram till att svenskar inte ville leva med spanjorer, för programmet handlade om alla svenskar som valde att flytta till Spanien i längre perioder. Vi är en familj som varit i Spanien väldigt mycket och vi har alltid firat våra svenska högtider även där. Mest spektakel från andra blev det när vi satte upp ett stort kors med blommor, dansade små grodor och sjöng. De trodde någon hade dött.
Vi tvingade dock aldrig någon annan att delta och vi var inte med i någon svenskförening. Vi äter deras mat, firar även deras seder (ingen bör missa de spanska festivitasen) och trivs bra i vårt kvarter med alla de nationaliteter som finns där. Men, vi var aldrig med i några svenskföreningar, åt aldrig svensk mat och begärde inte att alla texter överallt skulle stå på svenska. När vi åkte dit talade vi spanska så långt det gick. Vi sa alltid att vi skulle ta seden dit vi kom och jag anser det vara väldigt fint. Vi lärde oss en helt annan kultur.

Jag har aldrig förstått varför man vill åka utomlands för att sedan ha det exakt likadant som hemma. Problemet som jag ser det i Sverige, är att vi inte har några krav. Människor kommer hit, välkomna! Alla kan dock inte bo i samma stadsdel i Sveriges tredje största stad för det fungerar inte. Människor kan bo här i tjugo år utan att för den delen kunna tala svenska och det bör vara ett krav för att bli svensk medborgare. Detta tillsammans med tester av deras kunskaper om det samhälle de flyttar till och detta inte minst för att visa dessa kvinnor att i Sverige, är mannen och kvinnan jämställda.

Varför är det så fel att påpeka det?
Vi måste ändra de system som gör att människor hamnar i utanförskap och de som flyr ett krig bör vara tacksamma att slippa undan bomberna och granaterna. De bör därför inte ha något emot att man blir hänvisad boende långt ifrån släkten som finns här.
Vi har bra kollektivtrafik och det går att ta sig relativt snabbt fram i vårt lilla land.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskfodda-flyttar-ut-nar-utomeuropeer-flyttar-in

Ett livslångt lidande; gör inte skillnad!

En känsla av att inte höra till, att stå utanför. Ensamhet.
Många gånger vanvårdade och utsatta för olika brott.
Barn kan aldrig hjälpa att de finns till.

Alla de barn som var vanvårdade mellan 1920 och 1980 under fosterplaceringar, det som idag heter familjehemsplaceringar, och vanvårdades har kunnat söka ersättning för det lidande de varit med om. Många gånger är det direkta brott dessa människor varit utsatta för men många gånger är det den där känslan av att aldrig någonsin tillhöra några. Att aldrig få vara en del av en familj. Aldrig känna att någon verkligen bryr sig om dig.

dagenssamhalle.se

För mig är barn det viktigaste som finns och viljan att förändra många av de lagar Sverige har är den anledning jag har för att syssla med politik. Det är mitt huvudämne och en av de kärnvärderingar jag har haft sedan barnsben. Många av lagarna är säkert bra men just "bra" duger inte när det är barns liv och framtid som sätts på spel. Dessa lagar måste vara perfekta och jag ska punkta upp det jag vill förändra.

• Texten som säger att socialen alltid ska sträva efter att placerade barn alltid ska komma "hem" ska tas bort. Blod är inte tjockare än vatten och för mig är det oerhört viktigt att det är barnets välmående som ska stå i centrum, inte föräldrarnas.
• Föräldrabalken måste ses över tillsammans med de skrivningar som finns. Det sägs idag att saker och ting sker för barnets bästa men många gånger ser man tvärtom till de vuxna istället.
• Barn som placeras väldigt unga bör kunna vårdnadsöverflyttas omgående.
• I de fall föräldrarna inte inom översiktlig tid kan bli föräldrar ska barnet adopteras till familjehemmet.
• Vid vissa brott bör adoption ses som det första alternativet. Detta är för mig brott som allvarligt skadat barnet: övergrepp, misshandel. Någonstans går gränser för att kunna kallas förälder.

• Familjehem måste få en överklaganderätt. Så även de biologiska föräldrarna. Båda parter måste få en instans som kan döma om "second opinion" då det idag är så att problem kan uppstå om personkemin inte stämmer. Som familjehem är du helt rättslös om socialen bestämmer sig för att flytta ett placerat barn.
• Kontrollen på familjehemmen måste bli betydligt bättre och justeringar bör göras så att inga barn någonsin ska känna att de bor hos någon utan att betyda någonting. Familjehem ska inte kunna göra detta enbart för pengarna då dessa barn redan är utsatta bör de känna sig älskade från första stund.
• Familjehem bör tvingas spara pengar till placerade barn så att de ska ha en pott den dag de blir myndiga och ska klara sig själv.
• Ett nationellt register bör upprättas på familjehem så att de som blivit ratade av olika skäl, inte kan söka för att bli familjehem privat eller i en annan kommun. Allt för barnets bästa. Tyvärr är det så idag att familjehem som missköter sig enbart lyfter telefonen och får ett uppdrag någon annanstans.
• Socialen bör ha sammangående register med landstingen/regionerna. Om ett placerat barn upprepade gånger kommer in med någon form av skador, ska det gå ett meddelande till socialtjänsten. Det kanske bara är ett aktivt barn och "normala" skador för ett aktivt barn, men det bör kontrolleras noga då barnet redan är utsatt.

Jag vänder mig helt emot att gränsen för att söka pengar sattes vid 1980. Det borde inte finnas någon gräns för staten är ansvarig än idag och det sker fortfarande övergrepp. Många barn känner sig fortfarande utanför och då det finns familjehem som fortfarande gör skillnad på sina egna och de placerade barnen kommer det aldrig att sluta.

En sak som jag/vi upplevt väldigt jobbigt är det faktum att många andra gör skillnad. Vi gör det absolut inte och är väldigt noga med att det ska vara etthundra procent lika mellan alla syskon men, förlåt, allmänhetens dumhet är ibland skrämmande. "Grattis till barn nummer ett! Hur känns det att vara förälder?" Jo, vi har varit det i några år och det är barn nummer två men tack. Detsamma gäller övriga. Många gör skillnad och jag är fullt medveten om att det i de flesta fall inte är med vilje och inget ont i det, men det är fruktansvärt jobbigt att höra. Gör ingen skillnad, sätt inga murar som inte finns. Alla barn är lika och vems blod som rinner i dem är fullständigt ointressant. Det är barn.

Har du plats över i hjärtat?
Det finns så många barn där ute som behöver din hjälp!
Kontakta socialen och anmäl er som familjehem redan idag OM ni känner att ni kan behandla det eventuella barnet som ert eget. Gör aldrig någon skillnad.

http://www.svt.se/nyheter/over-halften-av-de-vanvardare-barnen-utan-ersattning

Att se personen bakom.

Jag är udda och har nog alltid varit det, på väldigt många sätt.
Varenda gång jag är i Stockholm tar det mig cirka tio minuter innan jag förstår varför människor tittar på mig som om jag vore pestsmittad och jag gör som alla andra; böjer ner huvudet, tittar i mobilen och går rakt fram utan att hälsa på någon. Jag är väl en lantlolla på det sättet för här på landet hälsar man på varandra. De man känner igen bilen på hälsar jag på, eller de som cyklar eller promenerar när jag kör bil. Grannar och bekanta, även de som jag ytterst sällan pratar med i verkligheten får ett hej för det tillhör ren normal hyfs och uppfostran. Hade barnen inte gjort detta hade jag blivit rädd för hur jag har uppfostrat dem.

Jag är udda. Ja. Jag har alltid haft väldigt mycket åsikter och starka sådana även om det de sista tio åren är så att de blivit mer grundade och genomtänkta. Grundvärderingarna är dock exakt de samma då som nu.

Jag skulle aldrig, ALDRIG, tycka illa om någon för att vi inte delar samma åsikter. Aldrig. Inte heller för hur någon ser ut, ålder, bakgrund, etnisk härkomst, religiös tro eller icketro. Listan kan göras väldigt lång. Jag kan dock tycka illa om människor för hur de beter sig och behandlar andra människor men de flesta gånger stänger jag då bara den dörren. Stänger dörren och öppnar den aldrig åter. Jag tror visserligen att människor kan förändras men behöver se resultatet för att tro på det.

Sociala medier är för mig ett sätt att få ut mina åsikter. Mina inlägg handlar om vad jag tycker och den som vill får gärna kommentera för eller emot, jag har dock klargjort hur jag tänker från början. Jag har ett fåtal personer blockerade från Facebook och några fler på Twitter. Alla av nästan samma anledning. Det är personer som dömer mig, letar fel och enbart kommenterar när det är något negativt. Aldrig till mig utan om mig. Jag har aldrig gjort dem något personligt utan jag har helt enkelt haft en åsikt som de inte har delat. Det är även en person som gick till direkta personangrepp mot en person som inte hade samma åsikt som denne, den plockades bort. Jag har även en regel för mig själv att den som plockar bort mig utan att säga upp hela sitt konto, kommer aldrig mer bli godkänd som vän. Dörren är stängd. Jag skulle dock aldrig blockera någon för att de inte delar mina åsikter eller uttrycker något annat, alla får vara kvar och de flesta kommer att godkännas. Dock är det fortfarande så att landet inte är så stort och hälsa det gör man.

Intressant är det då att komma gående på en stig eller ett mindre promenadstråk och möta någon som helst hade klättrat ur sina egna kläder och försvunnit. Någon som tittar på fåglarna, maskarna eller grässtråna som växer bara de slipper hälsa, för det är så oerhört jobbigt.
I mina ögon är det så oerhört lågt och visar på en så liten person innanför det skal som är en människa. Stundom sinnade som inte kan se sin egen del i någonting. Ok, jag är sjukt störig och jobbig med en åsikt men i en by på under tusen invånare blir det svårt att undvika mig. Andra sådana personer, som är väldigt små, är de som hatar på de sociala medierna.
Jag har upplevt så mycket problem på skolorna med elever på låg och mellanstadiet som skriver de hemskaste saker till varandra på olika internetsidor och sedan fortsätter det när de kommer till skolan men hur ska en lärare komma till rätta med det när man går in på Facebook och ser att föräldrarna beter sig på samma sätt? Vuxna människor som hatar. Anledningen till att dessa sedan hatar är att alla inte har samma intresse eller åsikt som dem. Vilka förebilder.

Ofta, ofta mottar jag mail och meddelanden om vilken idiot jag är. Rasist och främlingsfientlig. Idiot. Efterbliven. En bimbo som inte förstår någonting och som inte bör få uttrycka sig. Allt jag skriver tolkas till det sämsta och plötsligt avskyr jag människor som arbetar på ett visst ställe eller skriver illa om personer på ett möte som inte ens har ägt rum. Troll kallas de visst och oftast gömmer de sig bakom falska namn, andra förstår inte att man inte ska bete sig så och gör det öppet. Så länge jag lever kommer jag aldrig skriva dessa ord till någon. Jag har aldrig gjort det och kommer inte heller börja för jag tror verkligen på att alla människor får ha sin egen åsikt, oavsett vilken den är. De som uppenbarligen inte vill förstå att andra människor kan ha en annan åsikt, de svarar jag dock inte på men brukar då även ge den förklaringen.

Man skulle kunna tänka att det här med att ha en nedvärderande syn på andra människor tillhör en viss kategori människor baserat på exempelvis utbildning eller inkomst men i mina ögon är det inte så. En av de jag träffat med sämst människosyn är högutbildad och det gör mig rädd när någon som borde vara professionell kan avsky vissa människor. Jag är uppvuxen med en person som i ett par år var med i AFA och jag högaktade honom trots att vi inte tänkte likadant om mycket. Man måste se bakom det. Mina bästa vänner tillhör inte mitt parti och jag kan hylla andra politiker av andra färger för de saker vi har gemensamt. Varför inte?
Förutfattade meningar finns alltid även om jag inte tycker om det. Skrämmande är då att se hur de jag har en sådan mening om, lever upp till de fördomar som finns.

Under årens lopp har jag lärt mig att många andra människor inte tänker som mig utan de dömer andra utifrån vad de röstar på, anser i vissa frågor eller vilka värderingar de har. Jag skiljer på sak och person. Så många gånger jag blivit bränd och så besviken på hur personer beter sig, så många dörrar som stängts. Faktum är trots allt, att för varje dörr som stängs öppnas flera andra.

Tre år och ensam.

Sex veckor har nu gått. Sex veckor som kunde varit över om svensk lag hade sett ut på ett annat sätt. Sex onödiga veckor som aldrig borde fått hända.

Juni kidnappades från sin familj för sex veckor sedan idag. Tre år gammal befinner hon sig nu någonstans med människor hon inte känner, men inget händer. Då jag uppenbarligen ser för mycket serier och filmer borde det inte vara så svårt att hitta henne. Det bör, i min värld, bara vara att gå in och pejla den biologiska mammans mobil och kontrollera hennes kontokort. Om de inte använts borde det inte vara ett problem att börja kolla hennes släktingars mobiler och konton. Flickan är kidnappad från det enda hem hon vet om.
Sverige skryter så ofta om sitt barnperspektiv men jag undrar på fullaste allvar om det finns inskrivet någonstans att det ska följas. FNs barnkonventionen är visserligen inte lag men ska följas.

Har du sett Juni?
Ring 114 14!

Hela detta fall visar dock på motsatsen.
Sverige har bara ett barnperspektiv på pappret.

Det finns en journalist, en advokat och en tolk som vet var flickan befinner sig. Detta är utöver den biologiska mamman och hennes familj. I domen står det skrivet att den biologiska mamman behövde tolk vilket betyder att hon inte ens kan kommunicera med det barn han anser sig ha rätt till.

Efter samtal och efterforskningar visar det sig att alla skyddas av sitt ämbete, men barnets rätt ska stå främst. Trots att ett LVU är taget, skyddas advokaten. Hon skyddar en brottsling som har en villkorlig dom. En brottsling som inte följer lagen.

Då det är flickan som är efterlyst och inte hennes biologiska mamma får polisen inte kolla av hennes konton. Allt för barnets bästa..
Faktum är dock att detta bör gå under Egenmäktighet med barn.
Det bör också betyda att en efterlysning inkluderat en bild på henne, den biologiska mamman, bör gå ut då detta brott ger ett års fängelse men nej.
Allt för barnets bästa..
Allt finns att läsa under sjunde kapitlet, paragraf fyra, under Brottsbalken.
(http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Straffansvaret-vid-egenmaktigh_H103120/?text=true)

"Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms för egenmäktighet med barn till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte utgör brott mot frihet. Detsamma gäller, om den som gemensamt med någon annan har vårdnaden om ett barn under femton år utan beaktansvärt skäl egenmäktigt bortför barnet eller om den som skall ha vårdnaden obehörigen bemäktigar sig barnet och därigenom själv tar sig rätt...

Till ansvar enligt första stycket döms också den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt."

Varför händer det då ingenting?

Jag är säker på att de poliser som har haft hand om detta tänker på detta en hel del och gärna hade gjort mer för detta barn men väsendet är en stor byråkrati med mycket människor. Jag vill därför uppmana så många som möjligt att ringa 114 14 och polisanmäla detta.
Behövs namn så googla på "bröt lårbenet på bebis" så kommer ni hitta betydligt mer information än vad någon egentligen orkar läsa.

Den start denna flicka fick i sitt liv är den värsta tänkbara och varje sund människa mår dåligt när man läser det hon har varit med om. Som tur är, till skillnad från Yara i Karlskrona, hittades hon innan hon blev mördad och hon fick ett nytt kärleksfullt hem som älskar henne.
Hjälp henne att komma hem!

Det sjunkande skeppet.

Sista färden? Grekland sjunker. Snabbt.

Under en lång tid, och under de sista månaderna väldigt aktivt, har nyheterna berättat om Grekland. Detta stackars land som inte klarar att hålla skutan flytande längre.

Grekland håller på att gå bankrutt, fullständigt. Varför?
Det skulle kunna vara på grund av deras låga pensionsålder, bristen på människor som betalar skatt, att för få arbetar, för dåliga skattesystem och på ett väsen som är korrumperat. Trots många chanser och hjälppaket så lyckas de inte trots att de länder som satt i samma sits för några år sedan löste sina kriser genom att göra som EU ville och sa.

Röster höjs om att det är synd om Grekland. Intervjuer görs med boende där som berättar att de inte förstår någonting. Omvalslapparna är för svåra att läsa. De ser inte varför de sitter i den sits de gör. De förstår ingenting!
Människor sitter sedan och försvara dem här. Vi ska sluta vara så stygga mot dessa människor och vi ska ge dem lån. Jag har till och med hört röster om att pengarna de har fått bör skänkas, de ska inte behöva betala tillbaka.
Vilken värld lever ni i?

För mig är det som så, att Grekland har gjort sitt val. Att de sitter i den sits de gör har de sig själv att skylla och vill de ta sig ur den ska de vara tacksamma för att EU ger dem ytterligare chanser. Hade jag enväldigt suttit och bestämt hade de inte fått en cent till. Det kan omöjligt vara alla andras problem att de väljer att ha ett system som inte fungerar.
Förklara för Sveriges invånare varför de ska arbeta tills de nästan är sjuttio år när de, om de istället bott i Grekland, kunde gått i pension flera tiotals år innan. Varför människor här ska betala skatt för att de som bor i Grekland ska kunna leva loppan och sedan få våra skattepengar.
Aldrig. Det är vuxna människor och de får ta konsekvenserna av det handlade de har gjort.

Röster har höjts över att det drabbar hela Europa. Ok. Låt det göra då för i slutändan är min övertygelse stor om att vi kommer resa oss. Grekland kommer dock aldrig göra det om de inte lär sig vad detta med konsekvenser är.

Som man bäddar får man ligga.

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-chefen-kastar-sig-in-i-grekiska-folkomrostningen
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/hopp-om-grekiskt-sista-minuten-avtal

Olikheter i svensk media.

Tiden går fort och midsommar är nu över.
Eftersmaken är densamma som vanligt, regn. Mig skadar det inte och jag har inga problem med att det fortfarande inte har hunnit bli någon större värme i vårt land.

När jag funderar över det som varit är det dock en sak som ständigt återkommer.
Varför firar vi midsommar?

Jag lyssnar alltid på P1 då de har mest information, ingen sport och ingen musik. Bara nyheter och samhällsprogram vilket passar mig utmärkt. Det kan vara så att jag har missat det men jag tror det inte. Inför midsommarhelgen var det ett enda program som handlade om den kommande helgen och det programmet handlade om Ramadan. Alla lyssnare fick veta hur och varför det firades. Vad man skulle tänka på. Något liknande gällande Midsommar hörde jag inte.

sr.se

Varför skriver jag då detta?
Jo, för varför firar vi Midsommar?
Hur många ute i stugorna kan på rak arm säga vad det är vi firar med denna högtid och när den infaller? Jag anser mig även tillhöra hinduismen men när Diwalii inföll i höstas var det inget program om det. Varför gör media skillnad?

Programmen om Ramadan har varit på sändningstider där många hör men det enda program som tog upp något om Midsommar sändes tidigt en morgon när få är vakna.

Tro mig, vill du fira Ramadan så gör det. Vill du tillbe någon märklig gud från Söderhavet, gör det. För mig spelar det ingen roll. Jag har dock väldigt svårt att förstå varför det görs skillnad. Av alla de människor som bor i Sverige är den största delen kristna. Varför beskrivs det då inte lika tydligt varför denna svenska högtid firas?

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekinge/midsommar-och-ramadan-samtidigt-supermathelg-vantar
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6189698
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6193470
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6191814
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6193939
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6193757
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6193695