onsdag 15 juli 2015

Förbjud föräldrarna.

Föräldrafria zoner säger Fotbollsförbundet och genomför det sen. Norge går först. Det är nog första gången jag känt att det verkligen har kommit något bra ur detta. Jag kan nämligen dra stora paralleller till mitt yrke.

I fredags var det ett program om lärare i P1. Lärare som blivit dömda för olika saker mot sina elever. En av dem hade hamnat i handgriplig konflikt med en elev efter att denna förstört hela utedagen för åtskilliga elever och den andra hade stängt handtaget till det skåp en elev satt sig i trots att denne vid upprepade tillfällen fått veta att den inte fick göra så.
Förstå mig, jag anser inte det vara ok att misshandla en elev läraren tröttnar på. Inte heller att låsa in densamme. Ibland måste det dock finnas grader i helvetet.

svt.se
Eleven som kommit i bråk med sin lärare hade systematiskt förstört för alla hela dagen. Utedagen som skulle vara trevlig för alla. Alla lärare kan se någon elev framför sig. Självklart är det fel gjort av läraren men i programmet får man sedan höra att elevens föräldrar löpt amok och sedan anmält läraren som blev dömd. Varför ifrågasätter de inte sin telning istället?

Hade detta hänt mig när jag gick i skolan hade jag visserligen gått hem, men med ångest för mina föräldrars direkta motfråga hade varit vad jag gjorde för fel. Jag har sedan tidig barndom fått veta att hemma bestämmer de och i skolan läraren. Den ska åtlydas. Punkt.
Den elev som nu hamnade i bråk, tror verkligen dennes föräldrar att de löser alla problem genom att curla denne genom livet? Det verkar uppenbarligen så.
Tyvärr är det vanligt att föräldrar tror att deras egna barn är oskyldiga, ständigt utsatta och världens änglar när föräldrarna vänder ryggen till. Jag vet av egen erfarenhet att det inte stämmer. Mina föräldrar visste aldrig hur mycket jag faktiskt skolkade. Jag berättade inte när det hänt något om jag inte var tvungen. Ringde någon hem från skolan trodde dock mina föräldrar på den som ringde vilket i min värld var det enda rätta. När det var utvecklingssamtal fick jag på hemvägen förklara varför jag gjort eller inte gjort något. Vad är det konstiga med det?
Jag anser det vara det normala.

Jag har inte stått och sett en enda fotbollsmatch men kan se dessa föräldrar framför mig och har full förståelse för att de plockas bort. Många föräldrar beter sig nämligen sämre än sina telningar så detta kan bara bli en förbättring för många ungdomar.

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/fotbollsforbundet-har-trottnat-infor-foraldrafria-zoner