fredag 31 mars 2017

Ingens öde.

Vi delade inte många åsikter men det öde som drabbade Zaida borde inte drabba någon.
svt.se

De kom på en mopedtaxi, blev stannade och hittades tre veckor senare döda.
Vad som har hänt däremellan tvivlar jag på att någon kommer lyckas ta reda på men en tyst förhoppning är att de allihop sköts omedelbart.
Som kvinna är risken förmodligen stor att så inte var fallet för just sexuellt våld är en maktfaktor när man ska visa någon vem som bestämmer.

Det stora problemet blir uppenbart.
De flesta vill veta vad som händer i världen och det finns de som väljer att åka till dessa osäkra platser. Risken är dock stor att du förlorar ditt liv och den stora frågan blir då om det är värt det.
Är det värt att åka någonstans för att aldrig få återvända?
Aldrig se familj och vänner igen?
Jag hade aldrig gjort den resan.

Den oerhörda ångest hon måste ha känt när insikten att hon inte kommer överleva uppkommer måste vara fruktansvärd. Hon och jag är nästan lika gamla.
Jag minns henne sedan ungdomsåren i partiet för hon var grön ungdoms ansikte utåt tillsammans med vår idag så kallade utbildningsminister.
Jag höll inte med henne då och inte nu heller men jag anser inte att det öde hon fått möta borde drabba någon.

Hon gjorde ett val när hon reste dit men tänk om ingen hade vågat åka till platser som kunde vara utsatta. Då hade vi inte vetat eller sett någonting.
På gott och ont.

Jag hoppas att Zaidas familj kan få frid i det som har hänt.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/svensk-forundersokning-om-mordet-i-kongo