Lasse Berghagen.
Denne store man med alla texter och den djupa rösten.
Som så många andra hade jag nöjet att möta honom när var i Sölvesborg och sjöng med Sölvesborgs musikkår för väldigt många år sedan.
En oerhört stor man.
Berghagen är en person som har följt majoriteten av alla i min ålder och runt den, med låtar som är oförglömliga. Han har de som är mest kända och som figurerat överallt.
I våras när jag som musiklärare planerade för denna hösten så var hans namn ett av de namn som diskuterades inne i mitt huvud för att använda till uppträdanden för eleverna.
Min egen favorit, som även finns i den ene jukeboxen, är Min kärlekssång till dig.
Den och Gitarren.
En låt som min klasslärare och sedermera rektor lärde klassen för över trettio år sedan.
Alla har ett minne med hans musik.
Det sista jag råkade ut för var hans böcker som ett av barnen tog fram på biblioteket.
Filippa och morfar var positiva och glada böcker för barnen.
Det är sorgligt när en epok går i graven, men det vi alla kan göra är att se till att musiken inte försvinner.
Så länge någon minns, sjunger eller läser så kommer han att finnas kvar.
De där stora kändisarna i Sverige, de sinar de också.
Det finns de som blir stora och sedan falnar, men antalet artister som håller ut i över femtio år är få och min uppfattning är att det inte är så många som står på tillväxt där.
Vila i frid.
Vi kör en helg med teddybjörnar och kärlekssånger.
