Det gör så ont och är en konstant känsla av hopplöshet.
Vad gör mitt barn när jag inte ser?
I Sölvesborg hade vi en trettonåring som utan provokation blev nedsparkad och slagen mitt på ljusa dagen häromveckan. Varför?
Uppenbarligen för att de andra barnen, för det var tonåringar, saknar föräldrar.
Det låter hårt och många kommer känna att jag är hemsk, men det är min grundsyn.
För att då inte tala om de som såg, men som inte gjorde någonting.
Hade inte du velat att någon skulle reagera om det var ditt barn?
När jag växte upp var jag snäll.
Jag ställde inte till det jättemycket och man kan se det ur olika vinklar.
Jag var visserligen tyst, tyckte om att måla och satt helst inne, men jag visste också att om jag gjorde någonting i skolan eller på fritiden.. då började det med en avhyvling där jag hade gjort buset.
Efter det kom det en avhyvling hemma och sedan konsekvenser.
Vilka konsekvenser är en tonåring van vid när man på ljusa dagen misshandlar en trettonåring?
Vilka konsekvenser är en tonåring van vid när man på ljusa dagen misshandlar en trettonåring?
Min uppfattning är att man inte har några konsekvenser.
Nu hände detta på dagen, men mycket händer sent på nätterna.
Någonstans måste man fråga sig vad en tolv-trettonåring gör på stan sent på kvällarna.
Här finns det tydliga regler kring allt.
Många gånger tänker jag att jag är för hård, men det är av omtanke.
I reportaget hör vi en gängmedlems mamma som säger att ingen hjälper henne.
Hennes son är gängkriminell och hon vill nu att socialen ska göra någonting åt situationen.
Deras avhopparverksamhet är under all kritik och hon menar att de inte hjälper dem att flytta.
Frågorna som reportern då borde föra fram är HUR han hamnade i kriminalitet?
Varför ska samhället ordna en bostad?
Har ditt barn blivit en gängkriminell så bör du titta dig i spegeln.
Varför var ditt barn ute på kvällarna?
Varför fanns det inga tider?
Om du nu vill flytta.. varför är det socialens problem!?
Välj en ort långt borta och sök en lägenhet.
Om du nu vill flytta.. varför är det socialens problem!?
Välj en ort långt borta och sök en lägenhet.
Jag hade lämnat allt om jag hade varit tvungen.
Jag vill inte hamna i att enbart vara slentrian för jag är konstant jobbig.
Vem ska du till?
När?
Hur länge?
Ring föräldrarna.
Kontrollera kontot, swish och när någon säger något.. då tror jag på det istället för att försvara dem. Få människor tar kontakt med andra vuxna människor för att bara jävlas.
Ringer någon vuxen och har sett något så gäller det också att svälja stoltheten och ta den smällen.
Ditt barn kanske inte är den ängel du hoppades på.
Samhället behöver återgå till det forna tänket där man inte ansåg att dåliga betyg var lärarens fel, ungar som jävlas var bristen på fritidsgårdars fel och då man tog det som sin skyldighet som vuxen att agera oavsett vem förövare eller offer är.
Lite ryggrad hade suttit fint.
Är ditt barn gängkriminell?
Försök förstå att det inte är alla andras fel.