Journalisten tog med sig en syrisk pojke till Sverige. Han smugglade in honom så att han skulle kunna söka asyl här. Detta gjorde Fredrik Önnevall till en smugglare. Vad hade du gjort?
Många är de som tycker att det är fruktansvärt att denne man gjorde som han gjorde men jag kan på rak arm säga, att jag hade gjort exakt likadant. I samma sekund vi anlänt till Sverige hade jag hjälpt honom att söka asyl och sedan hade han fått flytta hem till oss.
Om det är olagligt hade jag inte brytt mig. Om det hade varit moraliskt fel, hade jag inte brytt mig. För mig är det självklart att jag ska hjälpa så mycket jag kan.
Jag är inte glad i den brist på integrationspolitik som finns idag. Jag tycker det är pinsamt att vuxna människor inte kan diskutera denna fråga som alla andra och jag avskyr det faktum att locket ständigt läggs på samt att alla siffor, papper och statistik inte helt enkelt läggs på bordet.
Jag tycker inte Sverige ska hjälpa hela världen.
Barn kan dock inte hjälpa var de föds eller var de lever.
Många är de som irriterar sig över de ensamkommande flykting-"pojkarna" som kommer då det är väldigt uppenbart att de flesta av dem, med all sannolikhet, ljuger om sin ålder. Jag tycker med att reglerna är fel många gånger men så länge de är under arton är de omyndiga och ska få den hjälp de flytt hit för. Jag har varit och besökt boenden för dessa ungdomar och tycker det är skönt för dem att de fått möjligheten att komma hit. Jag välkomnar dem men är rätt kritisk till, om den form som finns, verkligen är den bästa. Ungdomar som får problem i Sverige, som inte har en biologisk familj, hamnar i familjehem och inte på någon institution.
Varför gör vi olika för dessa barn?
Jag hade gärna skyddat hela världen om jag kunnat och speciellt då barn. Jag har varit väldigt blödig i hela mitt liv men de hormonsvängar som varit de sista åren, samt barnens ankomst, har verkligen petat ut mig på det yttersta gällande allt som gäller just barn. Jag vill inte höra om barn som far illa blir föräldralösa, behandlas illa, skadas eller dör för jag gråter tills jag inte kan se längre. Om det sedan rör mina barn, svenskfödda, utlandsfödda eller sjuttonåringar på väg in i vuxenlivet spelar mig ingen roll. Här finns rum över och ett av de barn som flytt kriget hade väldigt gärna fått bo här med oss.
Fredrik Önnevall kanske gjorde fel på ett sätt men på ett annat inte.
Jag hade gjort exakt likadant.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/det-var-ett-medmanskligt-beslut
Många är de som tycker att det är fruktansvärt att denne man gjorde som han gjorde men jag kan på rak arm säga, att jag hade gjort exakt likadant. I samma sekund vi anlänt till Sverige hade jag hjälpt honom att söka asyl och sedan hade han fått flytta hem till oss.
Om det är olagligt hade jag inte brytt mig. Om det hade varit moraliskt fel, hade jag inte brytt mig. För mig är det självklart att jag ska hjälpa så mycket jag kan.
 |
| svt.se |
Jag tycker inte Sverige ska hjälpa hela världen.
Barn kan dock inte hjälpa var de föds eller var de lever.
Många är de som irriterar sig över de ensamkommande flykting-"pojkarna" som kommer då det är väldigt uppenbart att de flesta av dem, med all sannolikhet, ljuger om sin ålder. Jag tycker med att reglerna är fel många gånger men så länge de är under arton är de omyndiga och ska få den hjälp de flytt hit för. Jag har varit och besökt boenden för dessa ungdomar och tycker det är skönt för dem att de fått möjligheten att komma hit. Jag välkomnar dem men är rätt kritisk till, om den form som finns, verkligen är den bästa. Ungdomar som får problem i Sverige, som inte har en biologisk familj, hamnar i familjehem och inte på någon institution.
Varför gör vi olika för dessa barn?
Jag hade gärna skyddat hela världen om jag kunnat och speciellt då barn. Jag har varit väldigt blödig i hela mitt liv men de hormonsvängar som varit de sista åren, samt barnens ankomst, har verkligen petat ut mig på det yttersta gällande allt som gäller just barn. Jag vill inte höra om barn som far illa blir föräldralösa, behandlas illa, skadas eller dör för jag gråter tills jag inte kan se längre. Om det sedan rör mina barn, svenskfödda, utlandsfödda eller sjuttonåringar på väg in i vuxenlivet spelar mig ingen roll. Här finns rum över och ett av de barn som flytt kriget hade väldigt gärna fått bo här med oss.
Fredrik Önnevall kanske gjorde fel på ett sätt men på ett annat inte.
Jag hade gjort exakt likadant.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/det-var-ett-medmanskligt-beslut
