fredag 16 januari 2015

Och fokus ligger på.. fel.

Terrorattentaten har åter igen satt religionen i centrum. Som jag tidigare skrivit anser jag dock medierapporteringen vara oerhört snedvriden. Några fanatiska män med islam och profeten i tanken har visat omvärlden vad de anser om oliktänkande vilket har resulterat i att hela världen visar sin avsky mot terrorbrott.
Ledare från hela världen går armkrok i ett gigantiskt demonstrationståg.
Jättebra. Muslimer runt om i Europa berättar om den rädsla de känner och de sista veckorna, då moskéer i Sverige brunnit, har fokus legat på att vi inte ska skuldbelägga alla muslimer för de brott som sker av fanatiker inom deras religion.

Jag skulle aldrig döma någon annan för handlingar de inte har gjort, oavsett vilken religion de har eller hur de ser ut. Tänk, jag bryr mig inte ens vilket parti någon röstar på utan envisas, till mångas förtret, att behandla alla människor på samma sätt.

Mitt fokus i detta inlägg ska dock handla om judarna. Israels folk har genom tiderna utsatts från hat från många håll och förra veckan skrev jag om att judarna flyr Sverige. Till största delen på grund av det hat och det de får utså från muslimska män från mellanöstern som befinner sig i Sverige.
Artiklarna om detta är få och min gissning är precis som tidigare att tystnaden handlar om vilka hatet kommer ifrån.

Judarna flyr även Frankrike och 7000 judar beräknas ha flytt till Israel. Av samma anledning som i Sverige. Den stora massan judar i Frankrike flyr landet för det hat de får utså från muslimska män.
Varför bryr sig ingen?
För att på något sätt rättfärdiga artikeln tar den även upp att de känner att högerextrema krafter, även de, vågat visa vad de känner för judarna de sista åren.

Judarna utsätts alltså för hat från två håll. Människor som utövar islam samt människor som räknas som nazister. De hatas alltså från två håll men tystnaden är stor.
Detta folk har jagats genom alla tider och trots alla karikatyrer med stora näsor, stora guldpåsar, gnidna uttryck

 och sedan med stora stjärnor så har de enbart arbetat vidare utan att ha skadat någon annan eller utsatt världen för terrorbrott. De lever i vetskapen om att hela den arabiska världen har inskrivet, genom Palestina, att de ska utrotas tillsammans med Israel.
Varför reagerar inte media?
Varför är artiklarna om dessa brott och dessa människors känslor så få när jag dagligen på nyheter och i olika medieprogram får lyssna på hur muslimerna känner inför det som har hänt?

Jag skrev i mitt tidigare inlägg att jag varken är jude eller muslim och aldrig kommer bli något av det. Jag anser mig vara hindu men är skriven i kristendomen.
Jag anser dock att media ska behandla alla människor på samma sätt, oavsett vilken religion de har som förtecken men på något konstigt sätt så blir det aldrig så.
Den antisemitism som kommer till Europa med människor, som inte anser att alla människor inte är lika mycket värda, nämns i princip aldrig. Varför?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5034794
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6060759
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6065149
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6064923