Raketer används en gång om året i Sverige.
Vid vissa tillfällen kan det dyka upp utöver detta men annars är det inte mer. En gång. Denna gång genererar mängder av tidningsartiklar och upprörda människor. Anledningen?
Deras hundar blir rädda för smällarna.
Nej, jag har ingen hund och har ingen förståelse alls för detta gnäll.
Jag är däremot själv väldigt rädd för raketer och befinner mig helst inomhus när det smälls. Nu är det så tacksamt att jag kan skylla på barnen och inte gå ut men när jag var yngre stod jag helst i ett garage och tittade. Anledningen till det är att jag för många år sedan fick en raket som smällde rakt i mitt öra vilket gjorde att jag fortfarande har sämre hörsel på det. Musicerandet har sedan spätt på detta.
För denna saks skull, missunnar jag inte de som vill smälla raketer en gång om året.
Många djurägare vill dock detta.
Frågan är då, varför?
Ska alla vuxna människor i Sverige hållas ansvariga för att andra människors hundar är smällrädda?
Det måste uppenbarligen gå att arbeta bort då det finns hundar som är med vid jakt. Självklart är alla hundar olika men som Agnes Wold sa i sitt vinterprat, de är djur. Klarar de inte smällandet går det att antingen åka någonstans dit det inte smäller eller ge hunden lugnande i någon form.
Säg att det smäller på nyårsafton, sedan några skott några dagar innan och någon dag efter. Är det verkligen hela världen?
För mig är detta överkänsligt.
Av årets 365 dagar smälls det på sin höjd i fem.
Hur gör de med hundar i andra länder?
Spanien har festivitas många gånger årligen.
Vissa "nyheter" har en förmåga att komma tillbaka med jämna mellanrum: Ät inte grön potatis! Tappa kilon med den nya metoden! Förbjud smällandet!
Låt dem som vill smälla sina raketer denna dag och skriv om något viktigare.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/sa-skoter-du-om-smallradd-hund
.png) |
| animail.se |
Deras hundar blir rädda för smällarna.
Nej, jag har ingen hund och har ingen förståelse alls för detta gnäll.
Jag är däremot själv väldigt rädd för raketer och befinner mig helst inomhus när det smälls. Nu är det så tacksamt att jag kan skylla på barnen och inte gå ut men när jag var yngre stod jag helst i ett garage och tittade. Anledningen till det är att jag för många år sedan fick en raket som smällde rakt i mitt öra vilket gjorde att jag fortfarande har sämre hörsel på det. Musicerandet har sedan spätt på detta.
För denna saks skull, missunnar jag inte de som vill smälla raketer en gång om året.
Många djurägare vill dock detta.
Frågan är då, varför?
Ska alla vuxna människor i Sverige hållas ansvariga för att andra människors hundar är smällrädda?
Det måste uppenbarligen gå att arbeta bort då det finns hundar som är med vid jakt. Självklart är alla hundar olika men som Agnes Wold sa i sitt vinterprat, de är djur. Klarar de inte smällandet går det att antingen åka någonstans dit det inte smäller eller ge hunden lugnande i någon form.
Säg att det smäller på nyårsafton, sedan några skott några dagar innan och någon dag efter. Är det verkligen hela världen?
För mig är detta överkänsligt.
Av årets 365 dagar smälls det på sin höjd i fem.
Hur gör de med hundar i andra länder?
Spanien har festivitas många gånger årligen.
Vissa "nyheter" har en förmåga att komma tillbaka med jämna mellanrum: Ät inte grön potatis! Tappa kilon med den nya metoden! Förbjud smällandet!
Låt dem som vill smälla sina raketer denna dag och skriv om något viktigare.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/sa-skoter-du-om-smallradd-hund
