Min uppfattning är att ju sämre självkänsla du har, desto mer måste du trycka ner andra. Desto oftare måste du visa hur duktig du själv är för att må bättre. Desto oftare måste du tillrättavisa dem som inte delar just dina åsikter.
Jag är uppväxt med att jag får säga till självaste kungen att han har fel, om jag gör det på rätt sätt. Det finns ingen som är ofelbar och jag har noga fått lära mig det. Jag har gjort många misstag i mitt liv, umgås inte med alla från förr eller håller med alla om deras åsikter. Jag har dock aldrig, och kommer aldrig, kränka någon annan för att själv framstå i bättre dager.
Vad menar jag då med att kränka?
Jo, jag kommer aldrig sänka mig till en nivå där jag sätter epitet på andra människor utefter vad jag anser vara rätt. Jag tycker och tänker precis som alla andra men just tankar kan man inte bli dömd eller anklagad förr. Jag håller de negativa för mig själv.
 |
| magasinetneo.se |
Jag har denna blogg på grund av mitt politiska intresse och detta för att visa vad JAG tycker. Jag har varit politiskt engagerad i snart tjugo år trots att jag fortfarande inte räknas som lastgammal. Jag har inte alltid tänkt som jag gör nu och precis som jag kan se att yngre människor inte alltid tänker innan de skickar insändare eller kommenterar andras texter, så vet jag att även de i de flesta fall blir äldre och tänker om. Jag har haft partikollegor som beter sig precis som ryktet om muffarna säger; de har gått med näsan i vädret och tror att de är bättre än andra men jag har försvarat dem för alla är vi olika. När medlemmar har valt att gå ut med hundhalsband och svarta rockar så har jag ansett att det var bra då de speglar hur olika vi alla är, att åsikter inte alltid speglas utåt. Jag skulle aldrig kommentera det nedlåtande även om jag själv aldrig skulle gå ut, bete mig eller skriva så.
Det jag oftast blir anklagad för är att vara rasist. Varför?
Jo, för jag är inte rädd för vänsterfolket och det hat de sprider. Detta goda hat. Allt måste kunna diskuteras.
De anser nämligen att de står över andra människor och berättar för mig att de vet vilken jag är för de kan utläsa en dold agenda som jag inte skriver om. Ju mer påhoppad jag blir desto fler har då besvarat mig. Då skriver de goda människorna ut att de inte vill vara med i debatten men att de måste förklara sin helt fantastiska åsikt, som inte får ifrågasättas. Hej diktatur!
Jag har fram tills nu vägrat att plocka bort "vänner" för jag vill ha ett öppet klimat där man kan diskutera. Alla som tar bort mig blockeras dock för vill man inte vara "vän" behöver man inte heller snoka runt för att leta fler fel, i och med att man är så bra. När dessa goda människor inte får tillräckligt med medhåll slutar dessa goda människor att svara med hänvisning till att alla som inte tänker likadant som de, är efterblivna, idioter och dumma i huvudet. Precis så för man fram sina argument när man inte har några egna.
Efter det lägger man upp samma status, med taggar, i sitt eget forum och undrar hur det känns när ingen längre håller med i "den riktiga världen". Gemensamt för många av dessa goda hatare är att de har flyttat till en större stad med omnejd, där blivit mer intelligenta och hittat ett umgänge som förstod dem då de aldrig förstod människorna i hembyn som de ändå tvingas besöka då och då. Min önskan är att dessa fantastiska människor stannar i kretsarna där man anser sig vara bättre än "vanligt" folk. Lågvattenmärkena kommer bland de egna vännerna där man hänger ut personer på grund av vad familjemedlemmar har gjort. Fantastiskt.
I deras små diktaturvärldar är nog allt sådär mysigt flowerpower alltid och deras perfekta små familjer är bäst!
För mig ser det ut såhär:
Alla får tycka och tänka precis vad de vill och jag kommer aldrig döma någon för vad någon annan i deras familj sagt eller tyckt. Inte deras vänner heller. Jag står för vad jag tycker, inte en kollektiv grupps. Tycker du inte som mig så är det helt ok men börja inte kalla människor för saker då de inte anser att du har rätt, världen fungerar nämligen inte så.
Det talas ofta om hatet från höger. Möjligt att det finns men jag är ständigt drabbad av det fantastiskt glorifierade och helgonförklarade hatet från vänstern och jag tycker det är roligt när jag träffar människor runt omkring som frågar mig vad för hemska människor det är jag har på facebook. Jag har ett par gånger fått höra att "jag håller inte med dig i det du skriver men som de beter sig gör man inte". All heder åt dessa vuxna människor som med all sannolikhet, till skillnad från de goda hatarna, inte hade startat några krig.
Tänk, jag ansåg att julkalendern inte avspeglade historien korrekt och får då veta att jag är rasist, hatar alla människor som inte är vita och detta kommer från människor som enbart läser det jag skriver för att hitta fel. Ett barn kan läsa det jag skriver och förstå vad jag menar men dessa personer vill inte. Den dag slavhandeln under 16-1800-talet ska avhandlas och slavarna gestaltas som vita personer, slavhandlarna som mörka eller när Columbus landstiger i Amerika och möts av vita nordbor, då ska det bli intressant att se om dessa goda människor reagerar.
Det är nämligen exakt lika historisk fel även om det var människor som åkte tillbaka i tiden för att vara med i det. Det är helt omöjligt att använda i undervisningssyfte.
De goda hatarna anser att det är bra när historien gestaltas genom ett par korrekta glasögon från nutidens perspektiv. Jag anser det vara farligt. Riktigt farligt, för om vi inte kan se bakåt och se vad som var fel kan vi inte heller lära oss av misstagen.
Det "goda" hatet kommer med all sannolikhet förinta sig själv men hädanefter får det ske i ett annat forum än där mitt namn står överst. Alla som fortsatt är beredda att diskutera utan att sätta epitet, bete sig illa eller behandla andra människor som om man själv är en fjortis är (ber om ursäkt alla fjortonåringar) fortsatt välkomna att tycka.
