På Irland går man nu ett steg längre.
Man inför en åldersgräns på smartphones; smarta telefoner. Anledningen?
Man ser att barn försvinner in i mobilvärlden allt tidigare och man kan se konsekvenserna av detta.
När jag var liten var det VHS som gällde.
In med filmen, se den och sedan spola tillbaka den.
Var det en hyrfilm blev det böter om filmen inte var tillbakaspolad. Mycket märkligt i dagens samhälle.
Bara det att se en hel film.. det är märkligt.
När jag gick i skolan älskade jag när de rullade in teven. Den kom på en stor ställning med en VHS under och då visste man att man skulle få se en film. Ofta lite längre, men det var film!
Jätteroligt!
På gymnasiet hade vi väldigt roligt åt tekniken. Mobilen hade blivit uppfunnen och någon stoppade in den i VHSen varpå någon annan ringde till den. Läraren förstod inte var det ringde och det blev ett ramaskri men mycket skratt.
När film ska startas idag så görs det via en dator och en projektor. Det blir inga jubel, mest suckar. Att se en längre sammanhängande film är nämligen jobbigt för det normala är att man ser småsnuttar. Man trycker bort allting direkt. Allt är tråkigt!
Barn har inget tålamod och mobilerna har lärt dem att man inte behöver koncentrera sig i några långa stunder.
Irland är nog föregångare och jag säger inte nej till att vi ska göra likadant i Sverige. När diskussionen för barn i förskoleåldern inte längre är OM man ska ha en mobil eller spela spel med 18-årsrekommendationer, utan istället hur sent man ska få lov att ringa varandra eller reda ut bråken på Snap.. en app du ska tonåring för..
Då tänker jag att förbud och rekommendationer kan vara bra.
Det kanske hade hjälpt de svaga föräldrarna som inte orkar säga nej. Nu är det ingen lag som rekommenderas, men jag är säker på att framtiden lär utvisa med tydlighet vilka barn som levt i en mobil.
Spela spel istället.
Ut och härja!
