För ett litet tag sedan såg jag om en gammal film och förundras över hur bra den är. Bill Skarsgård i sitt esse, i filmen I rymden finns inga känslor.
En magisk film om hur det är att leva med Asperger och känslan av att ingenting någonsin ska förändras.
Jag känner mig lite sådan ibland.
Självklart kan saker förändras och det kan kännas ok, men vissa saker är ju helt absurda.
I linje med vad EU anser vara korrekt, så har flera av våra läskflaskor nu fått korkar som vägrar att lossa.
"Jag hänger kvar" står det, och det tog mig sjukt lång tid att förstå.
Jag slet av korken.
Jag vill nämligen inte ha en kork upp i sidan när jag dricker min läsk och när jag väl insåg att det enbart var Cola som gjort detta, så bytte jag till Pepsi.
De har inte den förbaskat korkade korken som hänger fast!
Ja, jag vet att allt inte var bättre förr.. men jag hade inte problem med att korkarna på flaskorna försvann innan. Jag har alltid koll på dem!
Nu ska jag behöva ha den upp i näsan, eller sidan, eller på något annat störigt ställe.
Jag vet att det nog är jag som bara hänger upp mig, men jag anser att det är väldigt störigt!
För miljön?
Möjligt.
Det ger förmodligen samma effekt som de svindyra plastpåsarna som vi svenskar ständigt envisades med att åka och slänga i Stilla Havet.
Nu kommer vi ju inte bara ta korkarna också med oss, utan även flaskorna.
Det kan finna bra förändringar.. detta är inte en sådan.
Det positiva är att om man sliter tillräckligt så lossar den faktiskt.
Så gör jag.
Vad tycker du?
Jag vill ha tillbaka de gamla korkarna!
